Projektets viktigaste resultat och publikationer, samt ett resonemang om dessa

Projektets syfte var att sammanställa och knyta ihop olika delar av min forskning om pragmatik och neurolingvistik, särskilt gällande afasi och närbesläktade diagnoser i en volym.

Det viktigaste resultat är därför det bokmanuskript som jag skrivit under 2018 och som nu föreligger i en första version. Boken består av ett inledande kapitel som förklarar dess innehåll och hur det hänger ihop med teorier, metoder och resultat. De huvudsakliga delarna därefter handlar om (i) pragmatik och neurolingvistik/afasiologi, (ii) verksamhetsbaserad kommunikationsanalys, (iii) ”embodied communication”, och (iv) multimodal kommunikation. Därefter följer två mer sammanfattande kapitel om interkulturell kommunikation och om distribuerad kommunikation, AI, kommunikationsteknologi och kommunikationshjälpmedel. Slutligen knyts de olika delarna åter samman med teorier och metoder och helheten i min forskningsinriktning lyfts fram.

Det har för mig varit värdefullt att kunna göra ett sammanhängande verk av min forskning och annat av relevans för den, som förhoppningsvis kan inspirera andra forskare och även användas för utbildning. Det har också varit mycket stimulerande och utmanande att presentera hur de olika delområdena i min forskning hänger ihop och tillsammans bildar en helhetssyn. Detta bör kunna vara en inspiration även för andra inom samma område. Själva publiceringen har fått senareläggas, då det behövs något mer tid för att ge den sin slutliga form och bestämma publikationssätt, vilket inte är helt enkelt, bland annat på grund av kravet på open access.

Ett av motiven för att sammanställa denna bok var och är fortfarande att forskningen inom området är starkt tvärvetenskapligt beroende när det gäller att sträva efter en helhetsbild. Forskningen har med tiden kommit att bli allt mer specialiserad och fokuserad på snäva delfrågor. Den har utvecklats i två olika riktningar, en mer ”pragmatisk” och inriktad på kommunikation och sociala frågor, en mer experimentell och mätningsinriktad, inriktad på mycket specifika hypotestestningar av kognitiva och språkliga detaljer. Båda inriktningarna har sitt berättigande, men försök att länka ihop dem, både internt för varje del och mellan de båda inriktningarna, att göra dem kompatibla och att se vad de tillför i ett större sammanhang är också nödvändiga, inte minst för att fylla det ”gap i mitten” som lätt kan uppstå och stimulera kontakt och kommunikation mellan olika inriktningar. Det är ingen lätt uppgift att försöka närma sig ett sådant länkande, men boken är ett försök till bidrag till detta. Den tar sin utgångspunkt i en pragmatisk inriktning och utifrån den försöker den integrera olika delar inom denna pragmatikorienterade inriktning (som även de mest studeras separat) och anknyta dem till olika, relevanta teorier och metoder som anknyter till området och som ligger utanför det. Behovet är stort av mer integrationsinriktad forskning och forskningsinformation och endast en mindre del kan täckas i detta projekt.

Vad projektet resulterat i förutom publikationerna

Allt fokus har lagts på att få första versionen av manuset färdigt, eftersom projekttiden var mycket kort. Utåtriktad verksamhet relaterad till boken har därför fått anstå till efter projekttiden. Själva skrivandet har lett till en del idéer, framför allt om spridning och om relationer till annan forskning, utbildning och klinisk verksamhet. (Se nedan.)

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Projektet har inneburit möjlighet att tänka vidare. Min inriktning till stora delar varit innovativ och inneburit att föra in nya perspektiv i neurolingvistik och afasiforskning och dess tillämpningar, liksom i utbildningar inom dessa områden. Själva skrivandet lett till en mer sammanhållen och teoretisk bas, som inte tidigare presenterats på ett sammanhängande sätt. Detta har i sin tur genererat en mängd möjliga forskningsfrågor i förhållande till de enskilda delarna och i synnerhet till möjliga projekt som går på tvärs mellan de olika områdena och verkligen kan knyta ihop dem.

Några exempel är:
Hur kan man gå vidare med metastudier som dels innefattar de teorier, modeller och forskningsresultat som inspirerat mig och min forskning, dels fortlöpande integreraa nya resultat av olika typer av neurolingvistisk forskning, som kan ge nya pusselbitar, men som i allmänhet är starkt fokuserade på begränsade delområden?

Hur kan man presentera och överföra resultat av sådana metastudier till det kliniska tillämpningsfältet och till utbildningar utan alltför stort ”eftersläp” och med ett presentationssätt som genererar förståelse av hur helhet och delar hänger ihop, på den relativt begränsade tid som ges i relevanta utbildningar?

Hur kan man vidareutveckla behandlingsmetoder och forskningsmetoder med pragmatisk inriktning och anpassa dem till samhällsutvecklingen med ökande digitalisering, AI-användning, ökad internationalisering och mer interkulturell kommunikation?

Hur kan man åstadkomma en gemensam bas för tvärvetenskaplig forskning inom området?

Det finns alltså många möjliga behov att fylla, dels genom mer specifika studier inom de områden som boken behandlar, dels, och inte minst, genom att knyta samman teorier, metoder och forskningsresultat och tillämpa dem. Boken är i sig ett försök att presentera en möjlig grund att bygga vidare på.

Projektets internationella förankring

Boken kan bl a spridas genom COST-nätverket CATs (Collaboration of Aphasia Trialists), där jag är medlem av en internationell tematisk grupp om ”Societal Impact and Reintegration”, som bör kunna ha nytta av boken och sprida den, då det som behandlas är centralt för just detta tema. Den kan också t ex spridas genom logopedprogrammen vid svenska och andra europeiska universitet, liksom genom upparbetade kontakter i USA, Sydafrika, Canada, Australien och Malaysia. Den kommer att först presenteras vid Nordic Aphasia Conference (NAC) 2019 i Åbo.