Huvudfrågan som diskuteras i projektet gäller tvärspråklig variation i semantiska system och dess begränsningar i tid och rum. Projektet fokuserar på temperaturdomänen och jämför temperaturorden (varm, kall osv) i 70 genetiskt och arealt skilda språk från tre perspektiv: i vilken mån språklig kategorisering är universell eller språk- och kulturspecifik, hur semantiska system uppstår och utvecklas, och hur uttrycken för kategorierna i en semantisk domän används för andra. Projektet är en naturlig fortsättning på Koptjevskaja-Tamm ed. 2015 (https://benjamins.com/catalog/tsl.107), som innehåller detaljerade beskrivningar av temperatursystemen i 50 språk, men ingen systematisk jämförelse därav utom några tentativa generaliseringar.

En del av projektets tid tillbringades vid forskningscentra LLACAN / LACITO (CNRS) i Paris, fördelad över två vistelser. Dessa ägnades åt att analysera (ofta pånytt), systematisera och tolka (om) de tidigare samlade språkdata och komplettera dem med nya data gällande samma och andra språk, allt detta i intensivt samarbete med de franska experterna på afrikanska och austronesiska språk och kulturer. Den ursprungliga planen att färdigställa en monografi under projekttiden visade sig vara orealistisk; den reviderade planen gick ut på att kombinera det tidskrävande och långsamma arbetet med boken med att färdigställa några tidskriftsartiklar och bokkapitel (ofta samförfattade) som ägnas olika aspekter av projektet. Dessa presenteras nedan.

1. Typologin över lexikala konstruktioner för temperaturuttryck

Lexikal typologi har allt som oftast fokuserat på hur en viss kognitiv domän, exempelvis färg, uttrycks och kategoriseras med hjälp av ord i ett språk och tvärs över språk, medan deras grammatiska beteende och deras förekomst i specifika morfosyntaktiska strukturer studeras inom grammatisk typologi. Tvärspråkliga generaliseringar representeras ofta med hjälp av semantiska kartor, som dock är begränsade till betydelser av en viss typ – lexikala, grammatiska eller bundna till konstruktioner. Det finns således ingen etablerad metod för att representera samverkan mellan lexikonet och grammatiken, vilket egentligen borde höra till kärnområdet inom lexikal typologi. Påpekas bör att de tentativa generaliseringarna i Koptjevskaja-Tamm utg. 2015 också är begränsade till endera rent lexikala (t ex, olika ord för ’varm’ i ’Teet är varmt’, ’Det är varmt här’ och ’Jag känner mig varm’) eller rent grammatiska företeelser (t ex olika konstruktioner som motsvarar dessa skillnader), trots att båda ofta samverkar i temperaturuttryck. En betydande del av projektarbetet ägnades därför teori- och metodbildningen av vikt för lexikal typologi, samt arbetet med att analysera nya språkdata och analysera och tolka om gamla. Koptjevskaja-Tamm & Vejdemo (2019) påvisar att semantiska kategorier som kristalliseras ut vid tvärspråklig jämförelse verkar ha en prototypstruktur, men att det förs förvånande lite diskussion om prototypsemantik och fokala betydelser inom lexikal typologi. Koptjevskaja-Tamm & Veselinova (2019) kapitel ger en bred översikt över de områden där lexikal typologi och morfologi har överlappande intressen oftast utan någon medvetenhet om detta och är därför en programförklaring som uppmanar till en bättre samverkan mellan de två. Koptjevskaja-Tamm (in prep.) integrerar semantiska kartor med scheman som hämtar inspiration från Konstruktionsgrammatiken för att representera typologin över lexikala konstruktioner för temperaturuttryck.

2. Evolutionen av temperatursystem

Forskningen om lexikal/semantisk förändring, etymologi och lexikal ersättning har en lång historia; den har också på sistone upplevt ett uppsving tack vare avancerade statistiska metoder. Dessa studier fokuserar dock normalt på enstaka ord och tar ingen hänsyn till det faktum att nära besläktade språk ofta skiljer sig i hur de kategoriserar kognitiva domäner i deras helhet. Jämförelsen av de slaviska temperaturadjektiven i Koptjevskaja-Tamm (2019) är innovativ eftersom den jämför både systemen som helhet och de enskilda ord/former som ingår i dem. Den slaviska jämförelsen utgör en modell för det pågående arbetet om germanska (i samarbete med Thomas de Roo, MA-student vid Universitetet i Groningen), sinitiska (i samarbete med Junfan Lai, postdoksforskare vid Max-Planck Institute for the Science of Human History, Jena), romanska och uraliska språk.

3. Utvidgade användningar av temperaturuttryck

Detta delprojekt fokuserar på användningarna av temperaturuttrycken utanför temperaturdomänen, bl. a metaforer såsom varma ord, undersöker areala och genetiska mönster i deras förekomst och söker svar på frågan huruvida dessa rön utgör evidens för eller emot universaliteten hos några av de tidigare föreslagna konceptuella metaforerna. En betydande del av arbetet gick ut på att systematisera tidigare insamlade språkdata och komplettera dem med nya. Projektet bekräftar att förekomsten av utvidgade betydelser hos temperaturuttrycken uppvisar stora areala skillnader. Kopplingen mellan värme och affektion förekommer huvudsakligen (dock inte uteslutande) i europeiska språk, medan i afrikanska språk är det ofta ’kall’ som har positiva associationer, såsom ’tillfredställelse’ och ’lugn’. Kopplingen mellan ’het’ och intensitet inklusive ilska och fara finns i språk över hela världen, även om temperaturuttrycken i ett flertal språk saknar utvidgade användningar. De två viktigaste källorna for informationen om utvidgade användningar är de lexikala databaserna CLICS2 (https://clics.clld.org) och RefLex (https://sites.google.com/site/referencelexicon/). Båda är ovärderliga resurser, som dock har var sina begränsningar. Arbetet med databaserna har utmynnat i tre samförfattade publikationer som fokuserar på viktiga metodologiska och teoretiska frågor rörande databaserna (och lexikala databaser i allmänhet). Gast & Koptjevskaja-Tamm (2018, subm.) föreslår, testar och utvärderar ”snabba och smutsiga” automatiska metoder för att utvinna areala, genetiska och mera universella kolexifieringsmönster ur lexikala databaser. Rzymski et al. (subm.) är ett innovativt ”spin-off” from Gast & Koptjevskaja-Tamm (2018, subm.) och hela projektet, som bygger på erfarenheten av att arbeta med CLICS2. Koptjevskaja-Tamm et al. (in prep.) syftar till att bli ett banbrytande bidrag till den nya och underutvecklade forskningsfältet areal lexikal semantik, som studerar spridningen av semantiska strukturer över språkgränser, särskilt inom en sammanhängande geografisk area. Diskussionen av språkliga uttryck som visar sambandet mellan värme och affektion sker i samarbete med socialpsykologer och kulturantropologer. Koptjevskaja-Tamm (in prep. a) är ämnad som en översikt över temperaturuttryckens konkreta och utvidgade betydelser i världens språk för forskare inom social interaktion med intressen i social termoreglering.

Projektets tre viktigaste resultat

1. Den integrerade typologin över lexikala konstruktioner för temperaturuttryck som bidrar till förståelsen av semiotisk ekologi, dvs hur de semantiska val som görs i ett av de språkliga delsystemen (lexikonet) påverkar de val som görs i de andra (grammatiken), och tvärtom.

2. Ett nytt tillvägagångssätt för att jämföra lexikala system i nära besläktade språk, som tar hänsyn både till de individuella orden och till systemen som helhet.

3. Areala mönster i förekomsten av temperaturbaserade metaforer, bl. a den begränsade förekomsten av temperaturtermer för att uttrycka sambandet mellan affektion och värme.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

1. De språkliga temperatursystemen är ofta heterogena i den bemärkelse att deras delsystem skiljer sig från varandra på markanta sätt. Flesta språk saknar dessutom det abstrakta temperaturbegreppet. Är temperaturdomänen en konstruktion eller finns det argument för att den har en oberoende kognitiv status? Och mer allmänt, hur avgör man om något är en kognitiv domän?

2. Kan alla semantiska mönster sprida sig lika lätt över språkgränser vid språkkontakt eller skiljer de sig åt i detta avseende? I senare fallet vad kan skillnaderna bero på?

3. Lexikal typologi genomgår en snabb utveckling, men är för det mesta fragmentiserad. Det är dags att börja söka efter övergripande generaliseringar som bottnar i lexikal-typologisk forskning.

Projektets viktigaste internationella samarbetspartners:

Socialpsykologen Hans IJzerman, Université Grenoble Alpes, och Kama muta-labbet vid Universitetet i Oslo (http://kamamutalab.org), fr.a. socialpsykologerna Beate Seibt och Thomas Schubert (Oslo), och socialantropologen Alan P. Fiske (UCLA) (social termoreglering)

LLACAN (Languages and cultures of Sub-Saharan Africa, http://llacan.vjf.cnrs.fr/index_en.php) and LACITO (Langues et Civilisations à Tradition Orale http://lacito.vjf.cnrs.fr/themes/index.htm) inom Franska Nationella Centrum för Vetenskaplig Forskning (CNRS)

Forskningsgruppen “Mondes Anciens” vid Universitetet i Liège (semantic maps)
Moscow Lexical Typology (the National Research University High School of Economics, Moscow)

Volker Gast (Universitetet i Jena) och Mattis List (the Max-Planck Institute for the Science of Human History at Jena) (lexikala databaser)

Matti Miestamo, Helsingfors universitet (antonymi)

Projektet och dess resultat presenterades under några seminarier i Paris och under besöket hos Kama Muta-labbet i Oslo. MKT var en av de inbjudna talarna på konferensen om semantiska kartor vid Universitetet i Liège (juni 2018) och en plenartalare på Societas Linguistica Europaeas (SLE) årsmöte i Tallinn (augusti 2018). MKTs doktorandkurs on semantiken under språkkontakt under SLEs sommarskola i Tartu (augusti 2018) innehöll flera inslag från arbetet inom projektet. MKT blev intervjuad av lingvisten / radiojournalisten David Midgley för radioprogrammet "Talk the Talk" i Perth, Australien (sänt i februari 2018) (http://talkthetalkpodcast.com/313-thats-hot-thats-cool/), och har hållit en föreläsning om temperaturlingvistiken på Franska skolan i Stockholm.

Under sina vistelser vid LLACAN/LACITO deltog MKT i planeringen av en sommarskola om semantiska förändringar och polysemi som kommer att organiseras av CNRS i samarbete med Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, på ön Porquerolles i september 2020.