Vad har vädret med dödligheten att göra? Spädbarnsdödlighet i norra Sverige under den demografiska transitionen
Vi vet att människans sårbarhet inför klimatet är avhängig individuella faktorer och levnadsförhållanden. Vi saknar däremot kunskap om klimatets påverkan på spädbarnsdödligheten i förindustriella subarktiska miljöer. Vårt projekt ska därför undersöka betydelsen av säsong och väder för spädbarnsdödligheten i norra Sverige mellan 1800 och 1950. Vi ska studera:
•betydelse av säsong och väder för spädbarnsdödlighet och dödfödsel
•det sätt varpå etnicitet och socio-demografiska faktorer modifierar sårbarheten inför klimatet,
•förändringar över tid vad gäller sårbarhet inför klimatet.
Individuell registerdata i form av kyrkoböcker kommer att användas tillsammans med månatlig registrering av temperatur och nederbörd (regn och snö). Sambandet mellan säsong/väder och dödlighet kommer att analyseras med statistiska metoder. Projektet kommer att undersöka betydelsen av vädret i relation till etnicitet (samer/icke-samer), kön och föräldrarnas yrke samt i förhållande till den demografiska transitionen och den ekonomiska utvecklingen.
Vårt projekt kommer att belysa hur samspelet mellan klimatmässiga, kulturella och ekonomiska faktorer påverkar spädbarnsdödligheten i rurala områden där människor levt under svåra förhållanden och identifiera de mest sårbara grupperna. Utifrån de historiska data som kommer att användas utgör resultaten ett värdefullt bidrag till den internationella forskningen i miljömedicin.
Slutredovisning
Syfte och utveckling
Projektets syfte har varit att undersöka betydelsen av väder och klimat för spädbarnsdödligheten i norra Sverige mellan 1800–1950. Projektet har berört tre centrala forskningsfrågor 1) relationen mellan säsong och väder för spädbarnsdödlighet och dödfödsel, 2) hur etnicitet och socio-demografiska faktorer modifierat sårbarheten för klimatet samt 3) förändringar över tid vad gäller sårbarheten inför klimatet. Projektet har resulterat i 7 publicerade artiklar.
Projektet har som helhet följt den ursprungliga planen vad gäller syfte, forskningsfrågor och genomförande. Den avvikelse som skett är att fler studier fokuserat på dödlighet under den första levnadsmånaden (neonatal dödlighet) i förhållande till dödlighet under hela första levnadsåret. Anledningen till denna avvikelse är att vi tidigt i analyserna fann att nyfödda utgjorde en särskilt sårbar grupp inför klimatet.
Utvecklingen av projektet har följt en stegvis process där de initiala analyserna av relationen mellan säsong och temperatur vid födelse utökats till att även behandla temperatur före födelse (7 dagar innan) samt temperatur under hela första levnadsmånaden. Projektet har över tid inkluderat flera församlingar i norra Sverige och utökat de statistiska metoderna för bättre anpassning av exempelvis säsongseffekter och trender. Det teoretiska ramverket har utvidgats genom att i större utsträckning tillföra sociala och kulturella mekanismers betydelse för barn och kvinnors hälsa.
Genomförande
Projektgruppen har utgjorts av fyra deltagare tillhörandes olika ämnesområden: sociologi, epidemiologi, statistik samt historia. Samtliga projektdeltagare är knutna till den tvärvetenskapliga forskningsmiljön, CEDAR (Centre for Demographic and Ageing Research), Umeå universitet.
Under projektets första år lades betydande tid åt förberedelse av data vilket utgjordes av: 1) uttag ur historiska befolkningsdatabaser inkluderande samtliga födda/döda i norra Sverige 1800–1950 levererade av Demografiska databasen, Umeå universitet samt 2) historiska väderdata (dagliga lokala temperaturmätningar) levererade av SCB. Initialt genomfördes deskriptiva analyser av relationen mellan temperatur och dödlighet för enstaka församlingar för att därefter inkludera större geografiska områden samt tillföra fler faktorer som förväntades kunna modifiera effekten av temperaturen.
Projektet har genomförts enligt projektplanen och det löpande arbetet har skett i projektform där samtliga deltagare varit delaktiga i respektive studie; från planering, genomförande/analys till den slutliga produkten i form av författande av artiklar.
Resultat
Temperaturens förändrade betydelse: från kyla till värme
Projektet har kunnat påvisa temperaturens förändrade effekt på spädbarnsdödligheten mellan 1800–1950. Fram till och med slutet av 1800-talet hade låga temperaturen den påtagligaste effekten på neonatal dödlighet och risken för dödföddhet. Under 1900-talets tre första decennier hade temperaturen ingen påvisad effekt på risken för spädbarnsdödlighet för att under studiens senare period, 1930–1950, visa en påtaglig effekt av höga temperaturen. Risken för både neonatal dödlighet och dödföddhet ökade vid temperaturer strax över 20°C. Genomgående har analyserna visat att den temperatur som är mest gynnsam för nyfödda (lägst dödlighet) är runt 15 °C, vilket överensstämmer med den internationella forskningen.
Könsskillnader i sårbarhet
I studier av könsskillnader i spädbarnsdödlighet har vi funnit att pojkar generellt sett har högre mortalitetsrisker än flickor. Gällande temperaturens betydelse är pojkar mer såbara inför temperaturer än flickor, där risken för neonatal dödlighet och dödföddhet för pojkar ökar vid höga temperaturen. I kombination med att pojkar har högre risk att födas för tidigt och därmed har låg födelsevikt utgör således värmen/höga temperaturen ytterligare en riskfaktor för nyfödda pojkar. Dessa könsskillnader kunde påvisas för hela den undersökta perioden 1800–1950.
Betydelsen av social klass och etnicitet
Projektet har visat på skillnader i temperaturrelaterad sårbarhet mellan olika sociala klasser samt mellan samer och icke-samer. När det gäller social klass framkom att skillnaderna i temperaturrelaterad sårbarhet förändrades över tid och där effekten av värme var som störst bland arbetare under den senare perioden (1930–1950). I några studier undersöktes skillnader i spädbarnsdödlighet mellan samer och icke-samer mellan 1800–1899 där resultaten visade på en ökad sårbarhet av låga temperaturer för den samiska befolkningen. Den icke-samiska befolkningen gynnades av varma temperaturer, främst under sommarhalvåret.
De slutsatser som kan dras av klimatets inverkan på risken för spädbarnsdödlighet är att avvikande temperaturer (extrem värme och extrem kyla) har en negativ påverkan på gravida kvinnor och nyfödda barns hälsa där faktorer som kön, social klass, och etnicitet modifierar sårbarheten. Temporala skillnader i effekten av temperatur på spädbarnsdödlighet har kunnat relateras till samhälleliga förändringar i levnadsvillkor, utvecklingen av mödra- och förlossningsvård samt trender i amningsmönster.
Nya forskningsfrågor
De nya forskningsfrågor som projektet genererat är vilken betydelse temperatur och klimat har för andra typer av negativa födelseutfall än de som studerats inom ramen för projektet, exempelvis gällande låg födelsevikt och förtidigt födda (prematur födelse). En annan forskningsfråga är vilken betydelse temperatur och klimat har för barn födda 1950 och fram till idag. Vi vet att risken för dödlighet relaterat till extrem kyla minskat i takt med förbättringar i levnadsstandard och utvecklingen av mödra- och förlossningsvården sedan 1940 och framåt. I de studier vi genomfört avtar inte effekten av värme över tid, detta i kombination förhöjda medeltemperaturen ökar relevansen av fortsatta studier kring relationen av temperatur och negativa födelseutfall i en svensk kontext.
Spridning av resultat
Resultaten av de studier som bedrivits inom projektet har spridits i form av 1) internationella konferensdeltagande och presentationer, 2) seminarier och föreläsningar, bl. a vid Umeå universitet, Tampere University och Kent State University, 3) workshops med både nationella och internationella deltagare 4) sociala medier och personliga hemsidor etc. samt 5) kollegialt granskade open-access publikationer.
Publikationslista
Kollegialt granskade artiklar i open-access tidskrifter:
Karlsson, L, Junkka, J, Lundevaller, E and Schumann, B (2021). Ambient temperature and stillbirth risks in northern Sweden, 1880-1950. Environmental Epidemiology. Vol: 5, Issue: 6, https://doi.org/10.1097/EE9.0000000000000176
Karlsson, L, Junkka, J, Schumann, B, Häggström Lundevaller, E (2021). Socioeconomic disparities in climate vulnerability: neonatal mortality in northern Sweden, 1880–1950. Population and Environment. https://doi.org/10.1007/s11111-021-00383-9
Junkka, J, Karlsson, L, Lundevaller, E, Schumann, B (2021). Climate vulnerability of Swedish newborns: gender differences and time trends of temperature-related neonatal mortality, 1880 – 1950. Environmental Research. https://doi.org/10.1016/j.envres.2020.110400.
Karlsson L, Lundevaller E and Schumann B. (2020) Neonatal Mortality and Temperature in Two Northern Swedish Rural Parishes, 1860–1899—The Significance of Ethnicity and Gender. International Journal of Environmental Research and Public Health 17. https://doi.org/10.3390/ijerph17041216.
Schumann B, Häggström Lundevaller E and Karlsson L. (2019) Weather extremes and perinatal mortality - Seasonal and ethnic differences in northern Sweden, 1800-1895. Plos One 14: e0223538. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0223538
Karlsson L, Lundevaller EH and Schumann B. (2019) Season of birth, stillbirths, and neonatal mortality in Sweden: the Sami and non-Sami population, 1800–1899. International Journal of Circumpolar Health 78: 1629784. https://doi.org/10.1080/22423982.2019.1629784
Karlsson L, Lundevaller E and Schumann B. (2019) The association between cold extremes and neonatal mortality in Swedish Sápmi from 1800 to 1895. Global Health Action 12: 1623609. https://doi.org/10.1080/16549716.2019.1623609
Konferenspresentationer:
Indigenous infant mortality by age and season of birth, 1800-1899. Does season of birth affect children´s survival chances? European Social Science History Association Conference, Belfast, 4-7 april, 2018.
The association of extreme temperature and neonatal mortality: Swedish Sápmi 1800-1895. 21st Nordic Demographic Symposium in Reykjavik 15 juni, 2019.
Perinatal mortality and weather extremes in pre-industrial societies: the role of season and ethnicity, northern Sweden 1800-1895, 21st Nordic Demographic Symposium in Reykjavik 15 juni, 2019.
The association of extreme temperature and neonatal mortality: Swedish Sápmi 1800-1895, The 3rd European Society of Historical Demography Conference, 26-29 juni 2019, Pécs, Hungary.
Cold impacts on neonatal mortality in an extreme climate – the role of ethnicity in pre-industrial Sweden, The 31st annual conference of the International Society for Environmental Epidemiology (ISEE 2019), 25-28 augusti 2019, Utrecht, the Netherlands.
Presentation av forskningsprojekt och forskningsresultat:
https://www.umu.se/nyheter/pojkar-extra-drabbade-av-temperaturrelaterad-spadbarnsdodlighet_11468073/
https://www.umu.se/forskning/projekt/vad-har-vadret-med-dodligheten-att-gora-spadbarnsdodlighet-i-norra-sverige-under-den-demografiska-transitionen/
Projektets syfte har varit att undersöka betydelsen av väder och klimat för spädbarnsdödligheten i norra Sverige mellan 1800–1950. Projektet har berört tre centrala forskningsfrågor 1) relationen mellan säsong och väder för spädbarnsdödlighet och dödfödsel, 2) hur etnicitet och socio-demografiska faktorer modifierat sårbarheten för klimatet samt 3) förändringar över tid vad gäller sårbarheten inför klimatet. Projektet har resulterat i 7 publicerade artiklar.
Projektet har som helhet följt den ursprungliga planen vad gäller syfte, forskningsfrågor och genomförande. Den avvikelse som skett är att fler studier fokuserat på dödlighet under den första levnadsmånaden (neonatal dödlighet) i förhållande till dödlighet under hela första levnadsåret. Anledningen till denna avvikelse är att vi tidigt i analyserna fann att nyfödda utgjorde en särskilt sårbar grupp inför klimatet.
Utvecklingen av projektet har följt en stegvis process där de initiala analyserna av relationen mellan säsong och temperatur vid födelse utökats till att även behandla temperatur före födelse (7 dagar innan) samt temperatur under hela första levnadsmånaden. Projektet har över tid inkluderat flera församlingar i norra Sverige och utökat de statistiska metoderna för bättre anpassning av exempelvis säsongseffekter och trender. Det teoretiska ramverket har utvidgats genom att i större utsträckning tillföra sociala och kulturella mekanismers betydelse för barn och kvinnors hälsa.
Genomförande
Projektgruppen har utgjorts av fyra deltagare tillhörandes olika ämnesområden: sociologi, epidemiologi, statistik samt historia. Samtliga projektdeltagare är knutna till den tvärvetenskapliga forskningsmiljön, CEDAR (Centre for Demographic and Ageing Research), Umeå universitet.
Under projektets första år lades betydande tid åt förberedelse av data vilket utgjordes av: 1) uttag ur historiska befolkningsdatabaser inkluderande samtliga födda/döda i norra Sverige 1800–1950 levererade av Demografiska databasen, Umeå universitet samt 2) historiska väderdata (dagliga lokala temperaturmätningar) levererade av SCB. Initialt genomfördes deskriptiva analyser av relationen mellan temperatur och dödlighet för enstaka församlingar för att därefter inkludera större geografiska områden samt tillföra fler faktorer som förväntades kunna modifiera effekten av temperaturen.
Projektet har genomförts enligt projektplanen och det löpande arbetet har skett i projektform där samtliga deltagare varit delaktiga i respektive studie; från planering, genomförande/analys till den slutliga produkten i form av författande av artiklar.
Resultat
Temperaturens förändrade betydelse: från kyla till värme
Projektet har kunnat påvisa temperaturens förändrade effekt på spädbarnsdödligheten mellan 1800–1950. Fram till och med slutet av 1800-talet hade låga temperaturen den påtagligaste effekten på neonatal dödlighet och risken för dödföddhet. Under 1900-talets tre första decennier hade temperaturen ingen påvisad effekt på risken för spädbarnsdödlighet för att under studiens senare period, 1930–1950, visa en påtaglig effekt av höga temperaturen. Risken för både neonatal dödlighet och dödföddhet ökade vid temperaturer strax över 20°C. Genomgående har analyserna visat att den temperatur som är mest gynnsam för nyfödda (lägst dödlighet) är runt 15 °C, vilket överensstämmer med den internationella forskningen.
Könsskillnader i sårbarhet
I studier av könsskillnader i spädbarnsdödlighet har vi funnit att pojkar generellt sett har högre mortalitetsrisker än flickor. Gällande temperaturens betydelse är pojkar mer såbara inför temperaturer än flickor, där risken för neonatal dödlighet och dödföddhet för pojkar ökar vid höga temperaturen. I kombination med att pojkar har högre risk att födas för tidigt och därmed har låg födelsevikt utgör således värmen/höga temperaturen ytterligare en riskfaktor för nyfödda pojkar. Dessa könsskillnader kunde påvisas för hela den undersökta perioden 1800–1950.
Betydelsen av social klass och etnicitet
Projektet har visat på skillnader i temperaturrelaterad sårbarhet mellan olika sociala klasser samt mellan samer och icke-samer. När det gäller social klass framkom att skillnaderna i temperaturrelaterad sårbarhet förändrades över tid och där effekten av värme var som störst bland arbetare under den senare perioden (1930–1950). I några studier undersöktes skillnader i spädbarnsdödlighet mellan samer och icke-samer mellan 1800–1899 där resultaten visade på en ökad sårbarhet av låga temperaturer för den samiska befolkningen. Den icke-samiska befolkningen gynnades av varma temperaturer, främst under sommarhalvåret.
De slutsatser som kan dras av klimatets inverkan på risken för spädbarnsdödlighet är att avvikande temperaturer (extrem värme och extrem kyla) har en negativ påverkan på gravida kvinnor och nyfödda barns hälsa där faktorer som kön, social klass, och etnicitet modifierar sårbarheten. Temporala skillnader i effekten av temperatur på spädbarnsdödlighet har kunnat relateras till samhälleliga förändringar i levnadsvillkor, utvecklingen av mödra- och förlossningsvård samt trender i amningsmönster.
Nya forskningsfrågor
De nya forskningsfrågor som projektet genererat är vilken betydelse temperatur och klimat har för andra typer av negativa födelseutfall än de som studerats inom ramen för projektet, exempelvis gällande låg födelsevikt och förtidigt födda (prematur födelse). En annan forskningsfråga är vilken betydelse temperatur och klimat har för barn födda 1950 och fram till idag. Vi vet att risken för dödlighet relaterat till extrem kyla minskat i takt med förbättringar i levnadsstandard och utvecklingen av mödra- och förlossningsvården sedan 1940 och framåt. I de studier vi genomfört avtar inte effekten av värme över tid, detta i kombination förhöjda medeltemperaturen ökar relevansen av fortsatta studier kring relationen av temperatur och negativa födelseutfall i en svensk kontext.
Spridning av resultat
Resultaten av de studier som bedrivits inom projektet har spridits i form av 1) internationella konferensdeltagande och presentationer, 2) seminarier och föreläsningar, bl. a vid Umeå universitet, Tampere University och Kent State University, 3) workshops med både nationella och internationella deltagare 4) sociala medier och personliga hemsidor etc. samt 5) kollegialt granskade open-access publikationer.
Publikationslista
Kollegialt granskade artiklar i open-access tidskrifter:
Karlsson, L, Junkka, J, Lundevaller, E and Schumann, B (2021). Ambient temperature and stillbirth risks in northern Sweden, 1880-1950. Environmental Epidemiology. Vol: 5, Issue: 6, https://doi.org/10.1097/EE9.0000000000000176
Karlsson, L, Junkka, J, Schumann, B, Häggström Lundevaller, E (2021). Socioeconomic disparities in climate vulnerability: neonatal mortality in northern Sweden, 1880–1950. Population and Environment. https://doi.org/10.1007/s11111-021-00383-9
Junkka, J, Karlsson, L, Lundevaller, E, Schumann, B (2021). Climate vulnerability of Swedish newborns: gender differences and time trends of temperature-related neonatal mortality, 1880 – 1950. Environmental Research. https://doi.org/10.1016/j.envres.2020.110400.
Karlsson L, Lundevaller E and Schumann B. (2020) Neonatal Mortality and Temperature in Two Northern Swedish Rural Parishes, 1860–1899—The Significance of Ethnicity and Gender. International Journal of Environmental Research and Public Health 17. https://doi.org/10.3390/ijerph17041216.
Schumann B, Häggström Lundevaller E and Karlsson L. (2019) Weather extremes and perinatal mortality - Seasonal and ethnic differences in northern Sweden, 1800-1895. Plos One 14: e0223538. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0223538
Karlsson L, Lundevaller EH and Schumann B. (2019) Season of birth, stillbirths, and neonatal mortality in Sweden: the Sami and non-Sami population, 1800–1899. International Journal of Circumpolar Health 78: 1629784. https://doi.org/10.1080/22423982.2019.1629784
Karlsson L, Lundevaller E and Schumann B. (2019) The association between cold extremes and neonatal mortality in Swedish Sápmi from 1800 to 1895. Global Health Action 12: 1623609. https://doi.org/10.1080/16549716.2019.1623609
Konferenspresentationer:
Indigenous infant mortality by age and season of birth, 1800-1899. Does season of birth affect children´s survival chances? European Social Science History Association Conference, Belfast, 4-7 april, 2018.
The association of extreme temperature and neonatal mortality: Swedish Sápmi 1800-1895. 21st Nordic Demographic Symposium in Reykjavik 15 juni, 2019.
Perinatal mortality and weather extremes in pre-industrial societies: the role of season and ethnicity, northern Sweden 1800-1895, 21st Nordic Demographic Symposium in Reykjavik 15 juni, 2019.
The association of extreme temperature and neonatal mortality: Swedish Sápmi 1800-1895, The 3rd European Society of Historical Demography Conference, 26-29 juni 2019, Pécs, Hungary.
Cold impacts on neonatal mortality in an extreme climate – the role of ethnicity in pre-industrial Sweden, The 31st annual conference of the International Society for Environmental Epidemiology (ISEE 2019), 25-28 augusti 2019, Utrecht, the Netherlands.
Presentation av forskningsprojekt och forskningsresultat:
https://www.umu.se/nyheter/pojkar-extra-drabbade-av-temperaturrelaterad-spadbarnsdodlighet_11468073/
https://www.umu.se/forskning/projekt/vad-har-vadret-med-dodligheten-att-gora-spadbarnsdodlighet-i-norra-sverige-under-den-demografiska-transitionen/