Framtidens släktskap: Att teoretisera släktskap i den assisterade befruktningens tidevarv
Euro-Amerikanska släktskapsstrukturer, det svenska inbegripet, baseras i huvudsak på idén om att släktskap i första hand bygger på en individs reproduktiva ursprung. Kombinationen av å ena sidan en mer utbredd acceptans av och lagligt skydd för andra familjeformer än den heterosexuella kärnfamiljen (som t.ex. samkönade och ensamstående föräldrar) och å andra sidan den ökade användningen av reproduktiva teknologer som inkluderar en ”tredje reproduktiv part” (som t.ex. en sperma- eller äggdonator eller en surrogatmoder) har de senaste decennierna skapat nya utmaningar för släktskapsstudier, medicinsk etik och lagstiftning. Det planerade projektet söker konstruera en teori om släktskapsgrammatiker som kan öka vår förståelse inte bara för samtida variationer av existerande släktskaps- och familjeformer, utan även för hur dessa är intimt sammanlänkade med globala och lokala maktstrukturer, kulturella praktiker, normer, rättigheter och lagstiftning. Genom att vidareutveckla egen tidigare forskning om äggdonation utomlands, juridiska tvistemål om surrogatmoderskap, äggfrysning och transpersoners reproduktiva rättigheter kommer dessa frågor att behandlas i forskningsmonografin ”Next of Kin: Theorozing kinship in the age of reproductive technologies”. Projektet söker därmed erbjuda ett substantiellt bidrag till släktsskapsstudier och bidra till fördjupad kunskap om juridiska, politiska och etiska aspekter av släktskap och assisterad befruktning på ett bredare plan.
Slutredovisning
Framtidens släktskap: Att teoretisera släktskap i den assisterade befruktningens tidevarv
Sabbatical-projektet “Next of kin: Theorising kinship in the age of assisted reproduction” syftade till att sammanställa en bok med samma arbetstitel. Projektet genomfördes mellan februari 2019 och januari 2020, varav två månader spenderades som gästprofessor i Genusvetenskap vid Helsingfors universitet.
Resultat
Boken (vars manus nu är under slutlig bearbetning med planerad utgivning 2022) är ett syntetiserande verk av mina tidigare empiriska och teoretiska arbete som berör kulturella, sociala och politiska aspekter av släktskap i kölvattnet av medicinska teknologier som möjliggjort befruktning utanför kroppen (dvs. in vitro fertilisering, IVF). Med hjälp av empiriskt grundade analyser av skilda material som bl.a. rättegångsprotokoll, statliga utredningar, medierepresentationer, hemsidor och kommersiella sajter för genetisk testning och intervjumaterial fördjupar boken min teori om ”släktskapsgrammatiker” (kinship grammars) som tidigare endast presenteras i mindre utvecklad form i artiklar. Som helhet visar boken inte bara att nya reproduktiva teknologier har påverkat hur människor beskriver, förstår och praktiserar släktskap, utan diskuterar också konsekvenser som kan uppstå när olika släktskapsgrammatiker ”konkurrerar” med varandra (t.ex. i rättsfall eller olika sätt att definiera släktskap inom samma familj).
Nya upptäckter under projekttiden
I det initiala skedet under projektperioden planerade jag främst att sammanställa redan existerande texter (vissa publicerade, andra i manuskriptform) och omarbeta dem till en bok. Den forskningstid projektmedlen frigjorde innebar dock att jag också fick möjlighet att fördjupa mig i en delvis nya empiriska material som jag menar kastar nytt ljus på släktskapspraktiker i relation till assisterad befruktning. Till exempel ägnas ett kapitel åt boken åt att undersöka hur reproduktiva intentioner kommit att tillskrivas större vikt i skapandet av släktskapsband mellan föräldrar och barn, också i vissa juridiska kontexter. En sådan släktskapsgrammatik (the kinship grammar of parental intent) uppstod i samband med ett antal rättegångar i USA under 1990-talet för att lösa konflikter kring vårdnad och föräldraskap i relation till surrogatmoderskap. Kapitlet visar empiriskt hur framväxten av denna släktskapsgrammatik är tätt förknippad med ett antal andra för 1990-talet tidstypiska ideal och ekonomiska och kulturella företeelser, inklusive till synes vitt skilda idéer från kvinnors reproduktiva valmöjligheter och rätt att tjäna pengar och homosexuellas rättigheter till diskussioner om upphovsrätt. Idén om reproduktion intention som ”släktskapande” är idag lagstiftning i flera länder som tillåter kommersiellt surrogatmoderskap. En annan aspekt av fenomenet som fördjupades under sabbaticalperioden är betydelsen av kön och genus och förändrade förståelser och normer om dessa har påverkat transpersoners reproduktiva möjligheter och rättigheter på olika sätt och hur det har förändrats i den svenska kontexten över tid, från krav på sterilisering till rätt till fertilitetsbevarande åtgärder (nedfrysning av könsceller). Boken diskuterar hur dessa nya rättigheter och möjligheter ytterligare utmanar föreställningar om släktskap mellan föräldrar och barn, inte minst vad gäller frågor om moderskap och faderskap.
Under projekttiden blev det allt tydligare att dessa nyvunna rättigheter ifrågasätts alltmer av framväxande så kallade anti-genusrörelser som på global skala mobiliserar inte bara mot reproduktiva rättigheter som abort utan också olika former av assisterad befruktning (särskilt med hjälp av donator eller surrogatmoder) och könskorrigerande vård för transpersoner. Frågor om släktskap är således centrala för dessa rörelser, som eftersträvar att återupprätta och skydda den heterosexuella kärnfamiljen med tydligt definierade könsroller och ”egna” biologiska barn. Därmed utökades bokprojektet med ett kapitel som specifikt diskuterar detta. Ytterligare ett nytt tema som växten fram under projekttiden och resulterade i ett nytt kapitel baseras på material från hemsidor där människor söker efter genetiska släktingar (donatorer eller så kallade donatorssyskon) med hjälp av kommersiella genetiska tester och de personliga berättelser som publiceras där. Att lägga till dessa delvis nya empiriska material och frågor resulterade visserligen i att slutförandet av manuskriptet tog mer tid än planerat. De nya empiriska och teoretiska insikter som detta arbete resulterade i har varit vetenskapligt motiverade och betydligt bidragit till bokens vetenskapliga relevans och möjliggjort ytterligare fördjupning av det teoretiska ramverk boken presenterar.
Gästforskarvistelse
De två månader som spenderades vid Helsingfors universitet gav möjligheter att knyta kontakter och initiera framtida samarbeten. Centralt för vistelsen var samarbetet med forskningsgruppen CoreKin (Contrasting and Re-Imagining the Margins of Kinship), men också möjligheterna till samarbete med SKY Doctoral Programme med vilket samarbetet har fortsatt också efter projekttiden. Som en del av gästforskarvistelsen föreläste jag om projektet i föreläsningsserien Christina Public Talk. Föreläsningen streamades också online för att nå en större publik.
Sabbatical-projektet “Next of kin: Theorising kinship in the age of assisted reproduction” syftade till att sammanställa en bok med samma arbetstitel. Projektet genomfördes mellan februari 2019 och januari 2020, varav två månader spenderades som gästprofessor i Genusvetenskap vid Helsingfors universitet.
Resultat
Boken (vars manus nu är under slutlig bearbetning med planerad utgivning 2022) är ett syntetiserande verk av mina tidigare empiriska och teoretiska arbete som berör kulturella, sociala och politiska aspekter av släktskap i kölvattnet av medicinska teknologier som möjliggjort befruktning utanför kroppen (dvs. in vitro fertilisering, IVF). Med hjälp av empiriskt grundade analyser av skilda material som bl.a. rättegångsprotokoll, statliga utredningar, medierepresentationer, hemsidor och kommersiella sajter för genetisk testning och intervjumaterial fördjupar boken min teori om ”släktskapsgrammatiker” (kinship grammars) som tidigare endast presenteras i mindre utvecklad form i artiklar. Som helhet visar boken inte bara att nya reproduktiva teknologier har påverkat hur människor beskriver, förstår och praktiserar släktskap, utan diskuterar också konsekvenser som kan uppstå när olika släktskapsgrammatiker ”konkurrerar” med varandra (t.ex. i rättsfall eller olika sätt att definiera släktskap inom samma familj).
Nya upptäckter under projekttiden
I det initiala skedet under projektperioden planerade jag främst att sammanställa redan existerande texter (vissa publicerade, andra i manuskriptform) och omarbeta dem till en bok. Den forskningstid projektmedlen frigjorde innebar dock att jag också fick möjlighet att fördjupa mig i en delvis nya empiriska material som jag menar kastar nytt ljus på släktskapspraktiker i relation till assisterad befruktning. Till exempel ägnas ett kapitel åt boken åt att undersöka hur reproduktiva intentioner kommit att tillskrivas större vikt i skapandet av släktskapsband mellan föräldrar och barn, också i vissa juridiska kontexter. En sådan släktskapsgrammatik (the kinship grammar of parental intent) uppstod i samband med ett antal rättegångar i USA under 1990-talet för att lösa konflikter kring vårdnad och föräldraskap i relation till surrogatmoderskap. Kapitlet visar empiriskt hur framväxten av denna släktskapsgrammatik är tätt förknippad med ett antal andra för 1990-talet tidstypiska ideal och ekonomiska och kulturella företeelser, inklusive till synes vitt skilda idéer från kvinnors reproduktiva valmöjligheter och rätt att tjäna pengar och homosexuellas rättigheter till diskussioner om upphovsrätt. Idén om reproduktion intention som ”släktskapande” är idag lagstiftning i flera länder som tillåter kommersiellt surrogatmoderskap. En annan aspekt av fenomenet som fördjupades under sabbaticalperioden är betydelsen av kön och genus och förändrade förståelser och normer om dessa har påverkat transpersoners reproduktiva möjligheter och rättigheter på olika sätt och hur det har förändrats i den svenska kontexten över tid, från krav på sterilisering till rätt till fertilitetsbevarande åtgärder (nedfrysning av könsceller). Boken diskuterar hur dessa nya rättigheter och möjligheter ytterligare utmanar föreställningar om släktskap mellan föräldrar och barn, inte minst vad gäller frågor om moderskap och faderskap.
Under projekttiden blev det allt tydligare att dessa nyvunna rättigheter ifrågasätts alltmer av framväxande så kallade anti-genusrörelser som på global skala mobiliserar inte bara mot reproduktiva rättigheter som abort utan också olika former av assisterad befruktning (särskilt med hjälp av donator eller surrogatmoder) och könskorrigerande vård för transpersoner. Frågor om släktskap är således centrala för dessa rörelser, som eftersträvar att återupprätta och skydda den heterosexuella kärnfamiljen med tydligt definierade könsroller och ”egna” biologiska barn. Därmed utökades bokprojektet med ett kapitel som specifikt diskuterar detta. Ytterligare ett nytt tema som växten fram under projekttiden och resulterade i ett nytt kapitel baseras på material från hemsidor där människor söker efter genetiska släktingar (donatorer eller så kallade donatorssyskon) med hjälp av kommersiella genetiska tester och de personliga berättelser som publiceras där. Att lägga till dessa delvis nya empiriska material och frågor resulterade visserligen i att slutförandet av manuskriptet tog mer tid än planerat. De nya empiriska och teoretiska insikter som detta arbete resulterade i har varit vetenskapligt motiverade och betydligt bidragit till bokens vetenskapliga relevans och möjliggjort ytterligare fördjupning av det teoretiska ramverk boken presenterar.
Gästforskarvistelse
De två månader som spenderades vid Helsingfors universitet gav möjligheter att knyta kontakter och initiera framtida samarbeten. Centralt för vistelsen var samarbetet med forskningsgruppen CoreKin (Contrasting and Re-Imagining the Margins of Kinship), men också möjligheterna till samarbete med SKY Doctoral Programme med vilket samarbetet har fortsatt också efter projekttiden. Som en del av gästforskarvistelsen föreläste jag om projektet i föreläsningsserien Christina Public Talk. Föreläsningen streamades också online för att nå en större publik.