Kulturförvaltningen, Region Skåne
Forskning om utvecklingsarbete kring kulturella och kreativa näringar: drivkrafter, processer och samspel
Projektet avser genom en kunskapsöversikt baserad på tidigare forskning och empiriska data generera aggregerad kunskap om hur Regioner i Europa arbetar med att utveckla kulturella och kreativa näringar, samt vilka effekter sådana satsningar haft. Syftet med projektet är att hjälpa Regioner såväl som andra aktörer i samhället att bättre förstå och agera utifrån de sätt att arbeta med utveckling och stöd till kulturella och kreativa näringar som har störst avsedd och/eller positiv effekt på dessa näringar och deras omgivande samhälle.
De frågor som projektet kommer att besvara är:
1. Hur har Region Skånes utvecklingsarbete relaterat kulturella och kreativa näringar utvecklats över tid sedan dessa startats, med vilka mål har det genomförts, och vilka har dess effekter varit?
2. Hur relaterar dessa till andra regionala satsningar i Sverige kring kulturella och kreativa näringar, och till ett relevant urval europeiska regioner/länder?
3. Vilka slutsatser kan av svaren på dessa frågor dras för hur Region Skåne, och andra Regioner, framöver kan och bör arbeta med att stimulera kulturella och kreativa näringar?
Det regionala utvecklingsarbete som idag bedrivs i Sverige och Europa kommer att förstås ur ett governance-perspektiv, dvs utifrån frågan om hur politiska organisationer på bästa sätt kan interagera med det omgivande samhället.
Slutredovisning
Projektet hade titeln Utvecklingsarbete kring kulturella och kreativa näringar: drivkrafter, processer och samspel. Syftet med projektet var att hjälpa Regioner såväl som andra aktörer i samhället att bättre förstå och agera utifrån vilka sätt att arbeta med utveckling och stöd till kulturella och kreativa näringar (KKN) som har störst avsedd och/eller positiv effekt på dessa näringar och deras omgivande samhälle. Projektet omfattade en sammanställning av en kunskapsöversikt baserad på tidigare forskning och empiriska data från Sverige och Europa.
De forskningsfrågor som projektet baserades på var:
1. Hur har Region Skånes utvecklingsarbete relaterat kulturella och kreativa näringar utvecklats över tid sedan dessa startats, med vilka mål har det genomförts, och vilka har dess effekter varit?
2. Hur relaterar dessa mål och effekter till andra regionala satsningar i Sverige kring kulturella och kreativa näringar, och till ett relevant urval europeiska regioner/länder?
3. Vilka slutsatser kan av svaren på frågor 1 och 2 dras för hur Region Skåne, och andra Regioner, framöver kan och bör arbeta med att stimulera kulturella och kreativa näringar?
Den teoretiska ansatsen utgick ifrån governance-forskning, dvs studier av hur politiska organisationer samverkar med olika aktörer i det omgivande samhället i genomförandet av politiska beslut och insatser. Tidigare forskning har konsulterats inom en rad områden som berör det empiriska området för studien. I detta ingår forskning relaterat till policy studies och governance, kulturpolitisk forskning, forskning om regional utveckling och offentlig administration samt organisationsforskning.
Empiriinsamling skedde huvudsakligen genom dokumentanalys och intervjuer med tjänstepersoner involverade i praktiskt policy-arbete under perioden 2000-2020. Dokumentanalys genomfördes av en omfattande mängd rapporter och texter producerade direkt eller på uppdrag av politiska organisationer som Europeiska unionen, Sveriges regering och riksdag, Regioner samt kommuner. Den största delen av studerade dokument rörde offentliga satsningar på kulturella och kreativa näringar (KKN), men även rörande näringspolitik, regional utvecklingspolitik och kulturpolitik. Syftet var att förstå det större politiska sammanhang där KKN-satsningar vuxit fram, eftersom KKN-satsningar uttalat har relaterat till både kulturpolitikens och näringspolitikens (inkl regional utveckling) områden.
Huvudsakliga resultat av studien är att KKN som politiskt intresseområde väcktes som ett resultat av samhällsekonomins utveckling mot tjänster och ökad konsumtion av immateriellt och symboliskt (meningsbärande) innehåll. Detta gjorde att framförallt den ekonomiska potential som KKN som bransch omfattar stod i centrum, och har utgjort basen för offentliga satsningar, som alltså tagit formen av näringslivsutveckling snarare än kulturpolitik. De ambitioner som politiker i Sverige haft att skapa en integrerad KKN-politik, där kompetens från både kulturpolitikens och näringspolitikens områden samverka,r har i stort sett inte förverkligats under drygt tjugo år. Det huvusakliga skälet för detta är, enligt studiens resultat, de starka vertikala kontrollmekanismer inom det politiska systemet som gör det mycket svårt att bibehålla horisontell samverkan mellan enheter inom olika politikområden över längre period. Detta beror bland annat på att målsättningarna skiljer sig markant åt, och att resurser och målsättningar fastställs inom specifika politikområden och enheter. Till skillnad från exempelvis Storbritannien, där man har haft en politik för kreativa näringar och därmed endast en näringsinriktad politik, har Sverige velat kombinera politikområden. I Sverige har olika satsningar genomförts, men dessa har varit ganska kortsiktiga och följt de politiska mandatperioderna med skiftande målsättningar från en mandatperiod till nästa, vilket försvårat långsiktigt arbete för utveckling av KKN vilket många tjänstepersoner på såväl nationell, regional som kommunal nivå ser som viktigt.
Projektet har resulterat i en rad aktiviteter där kunskap från projektet har spridits till yrkesverksamma inom området samt till forskare. Dessa aktiviteter har delvis varit åtskilda, men vissa aktiviteter har inkluderat båda målgrupperna. Vetenskapliga publikationer redovisas i avsnittet publikationslista. Bland annat har forskaren redovisat resultat för tjänstepersoner vid Region Skånes kulturförvaltning under interna seminarier. Forskaren har också medverkat i två kunskapsdagar kring temat för projektet arrangerade i november 2020 och november 2021, båda digitalt. För genomförandet av den första kunskapsdagen, som genomfördes digitalt pga Covid-pandemin, bidrog RJ med monetärt stöd genom ett särskilt bidrag (RMP18-0232:3).
Resultat från projektet har också presenterats vid vetenskapliga konferenser inom området kulturpolitik. Dessa resultat anges också i publikationslistan. RJ bidrog med finansiellt stöd till open access-publicering av studiens resultat genom bidrag RMP18-0232:4-T till produktion av boken Utvecklingsarbete kring kulturella och kreativa näringar: drivkrafter, processer och samspel, utgiven av Nordic Academic Press i mars 2023.
De forskningsfrågor som projektet baserades på var:
1. Hur har Region Skånes utvecklingsarbete relaterat kulturella och kreativa näringar utvecklats över tid sedan dessa startats, med vilka mål har det genomförts, och vilka har dess effekter varit?
2. Hur relaterar dessa mål och effekter till andra regionala satsningar i Sverige kring kulturella och kreativa näringar, och till ett relevant urval europeiska regioner/länder?
3. Vilka slutsatser kan av svaren på frågor 1 och 2 dras för hur Region Skåne, och andra Regioner, framöver kan och bör arbeta med att stimulera kulturella och kreativa näringar?
Den teoretiska ansatsen utgick ifrån governance-forskning, dvs studier av hur politiska organisationer samverkar med olika aktörer i det omgivande samhället i genomförandet av politiska beslut och insatser. Tidigare forskning har konsulterats inom en rad områden som berör det empiriska området för studien. I detta ingår forskning relaterat till policy studies och governance, kulturpolitisk forskning, forskning om regional utveckling och offentlig administration samt organisationsforskning.
Empiriinsamling skedde huvudsakligen genom dokumentanalys och intervjuer med tjänstepersoner involverade i praktiskt policy-arbete under perioden 2000-2020. Dokumentanalys genomfördes av en omfattande mängd rapporter och texter producerade direkt eller på uppdrag av politiska organisationer som Europeiska unionen, Sveriges regering och riksdag, Regioner samt kommuner. Den största delen av studerade dokument rörde offentliga satsningar på kulturella och kreativa näringar (KKN), men även rörande näringspolitik, regional utvecklingspolitik och kulturpolitik. Syftet var att förstå det större politiska sammanhang där KKN-satsningar vuxit fram, eftersom KKN-satsningar uttalat har relaterat till både kulturpolitikens och näringspolitikens (inkl regional utveckling) områden.
Huvudsakliga resultat av studien är att KKN som politiskt intresseområde väcktes som ett resultat av samhällsekonomins utveckling mot tjänster och ökad konsumtion av immateriellt och symboliskt (meningsbärande) innehåll. Detta gjorde att framförallt den ekonomiska potential som KKN som bransch omfattar stod i centrum, och har utgjort basen för offentliga satsningar, som alltså tagit formen av näringslivsutveckling snarare än kulturpolitik. De ambitioner som politiker i Sverige haft att skapa en integrerad KKN-politik, där kompetens från både kulturpolitikens och näringspolitikens områden samverka,r har i stort sett inte förverkligats under drygt tjugo år. Det huvusakliga skälet för detta är, enligt studiens resultat, de starka vertikala kontrollmekanismer inom det politiska systemet som gör det mycket svårt att bibehålla horisontell samverkan mellan enheter inom olika politikområden över längre period. Detta beror bland annat på att målsättningarna skiljer sig markant åt, och att resurser och målsättningar fastställs inom specifika politikområden och enheter. Till skillnad från exempelvis Storbritannien, där man har haft en politik för kreativa näringar och därmed endast en näringsinriktad politik, har Sverige velat kombinera politikområden. I Sverige har olika satsningar genomförts, men dessa har varit ganska kortsiktiga och följt de politiska mandatperioderna med skiftande målsättningar från en mandatperiod till nästa, vilket försvårat långsiktigt arbete för utveckling av KKN vilket många tjänstepersoner på såväl nationell, regional som kommunal nivå ser som viktigt.
Projektet har resulterat i en rad aktiviteter där kunskap från projektet har spridits till yrkesverksamma inom området samt till forskare. Dessa aktiviteter har delvis varit åtskilda, men vissa aktiviteter har inkluderat båda målgrupperna. Vetenskapliga publikationer redovisas i avsnittet publikationslista. Bland annat har forskaren redovisat resultat för tjänstepersoner vid Region Skånes kulturförvaltning under interna seminarier. Forskaren har också medverkat i två kunskapsdagar kring temat för projektet arrangerade i november 2020 och november 2021, båda digitalt. För genomförandet av den första kunskapsdagen, som genomfördes digitalt pga Covid-pandemin, bidrog RJ med monetärt stöd genom ett särskilt bidrag (RMP18-0232:3).
Resultat från projektet har också presenterats vid vetenskapliga konferenser inom området kulturpolitik. Dessa resultat anges också i publikationslistan. RJ bidrog med finansiellt stöd till open access-publicering av studiens resultat genom bidrag RMP18-0232:4-T till produktion av boken Utvecklingsarbete kring kulturella och kreativa näringar: drivkrafter, processer och samspel, utgiven av Nordic Academic Press i mars 2023.