Lyckliga gatan? Geografisk polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige
Syftet med detta program är att undersöka om rumslig polarisering leder till ett samhälle som i allt högre grad glider isär i fråga om attityder, värderingar och livsstil. Vårt fokus kommer att ligga på grannskapet som en central plats för interaktion, identitetsbildning och socialt stöd. Om grannskap utvecklas i olika riktning när det gäller social sammansättning finns det risk för att gemensamma värderingar och solidaritet mellan grupper urholkas. Rumslig polarisering kan också skapa platser dit olika marginaliserade grupper är koncentrerade och som därför ger dåliga förutsättningar för social integration. Detta kan i sin tur påverka den sociala sammanhållningen.
Forskningsprogrammet koncentreras till tre frågeställningar: Finns det i Sverige idag en tendens till livsstilssegregation, det vill säga att individer som lever liknade liv koncentreras till samma bostadsområden? I vilken utsträckning påverkas individers attityder och världsbild av att de bor områden som är socialt ensidiga? Präglas barn och ungdomar så starkt av sin uppväxtmiljö att deras väg genom livet kommer att bestämmas av vilka de hade som grannar under barn- och ungdomstiden? En utgångspunkt för projektet är att sociala klyftor idag kommer tydligare till uttryck i vilka levnadsbanor olika individer följer, än i vilken typ av anställning eller inkomst de har ett visst givet år. Detta öppnar upp för nya sätt att undersöka den rumsliga polarisering i dagens Sverige.
Slutredovisning
Projektrapport: "Lyckliga gatan? Geografisk polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige"
Sammanfattning av projektet
Projektet "Lyckliga gatan" undersökte rumslig polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige genom tre huvudsakliga forskningsfrågor: 1. I vilken utsträckning samlas individer med liknande livsbanor i samma typer av bostadsområden?
2. I vilken utsträckning formas och påverkas individers attityder av den omgivande bostadsmiljön? 3. I vilken utsträckning påverkas barn och ungdomar av sin exponering för olika typer av bostadsområden under uppväxten?
Projektet kombinerade olika metodologiska angreppssätt och använde registerdata för att analysera livsbanor inom flera livsdomäner (inkomst, bostad, sysselsättning, familjebildning) samt undersökte hur dessa banor klustrar geografiskt. En omfattande bostadsområdesundersökning genomfördes för att studera attitydbildning i olika boendemiljöer, och intervjuer användes för att följa upp invånarnas uppfattningar om sina bostadsområden.
Huvudsakliga resultat och slutsatser
Livsbanor och rumslig sortering
Projektet utvecklade metoder för att klassificera nästan hela den svenska vuxna befolkningen utifrån livsbanor, med hjälp av Latent Klassanalys (LCA) på registerdata. Dessa banor visar tydliga mönster längs en skala från utsatta till välmående områden. Resultaten bekräftar även en stark livsbane-baserad rumslig sortering, där individer med liknande livsbanor tenderar att bo i samma typer av områden.
Bostadsområdesundersökning och attitydbildning
Bostadsområdesundersökningen 2020 (n=4 784) omfattade tio bostadsområdestyper med översampling av unga individer och individer med invandrarbakgrund.
Undersökningen samlade in omfattande data om boendehistorik, uppfattningar om bostadsområdet, social interaktion och attityder. De första analyserna visar betydande skillnader i områdestillfredsställelse, upplevelse av trygghet samt attityd- och beteendemönster mellan olika bostadsområden.
Bostadsområdeseffekter på barn och ungdomar
Studier visar att bostadsområden påverkar utbildningsutfall, där småskaliga bostadsmiljöer har särskilt stor betydelse. Jämförande forskning med nederländska data bekräftar att småskaliga bostadssammanhang påverkar utbildningsutfall, medan inkomstnivåer är mer känsliga för storskaliga bostadsmiljöer.
Andra viktiga resultat
• Ökande inkomstsegregation: Analys visar växande polarisering i inkomstsegregation sedan 1990, med ökade andelar av individer som bor i områden med hög fattigdom. Denna trend är särskilt synlig i storstadsregioner där ekonomiska skillnader har vidgats, vilket skapat mer uttalade klyftor mellan välbärgade och utsatta bostadsområden.
• Etniska segregationsmönster: Medan traditionella olikhetsindex visar relativt stabil etnisk segregation, har den faktiska koncentrationen av utlandsfödda invånare i vissa bostadsområden ökat väsentligt. Detta visar på att de mest invandrartäta områdena idag har mycket högre andelar utlandsfödda invånare än under tidigare decennier, trots stabila övergripande segregationsmått.
• Upplåtelseformer och segregation: Vår forskning visar starka kopplingar mellan bostadsområdets upplåtelseformer och såväl etnisk segregation som inkomstsegregation. Områden som domineras av specifika upplåtelseformer (hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt) visar distinkta mönster av social sammansättning, vilket indikerar att bostadsmarknadsstrukturer avsevärt påverkar vilka som kan få tillgång till olika bostadsområden.
• Områdesstabilitet: Cirka 80% av bostadsområdena bibehåller sina socioekonomiska mönster över tid, medan resten utvecklas antingen till nya elitområden, områden med en åldrande befolkning eller socioekonomiskt utsatta områden.
• - Individuell rörlighet: De flesta som växer upp i fattiga områden flyttar därifrån i tidig vuxen ålder. De som stannar har ofta svagare utbildningsbakgrund, tidig familjebildning, högre bidragsberoende och lägre inkomster.
• Segregation bland samkönade par: Studien visar tydliga livsstilsbaserade bosättningsmönster för samkönade par. Manliga samkönade par tenderar att bosätta sig i eller nära utsatta områden, vilket utmanar antaganden om HBTQ+-personers bostadspreferenser.
• Könsrelaterade rumsliga variationer: Analys av lokala mönster visar betydande geografisk variation i jämställdhet över Sverige, i motsats till antaganden om ett enhetligt nationellt mönster. Dessa skillnader manifesteras i varierande mönster av utbildningsnivå, arbetsmarknadsdeltagande och föräldra- och omsorgsuttag över olika bostadsområdestyper.
• Kvalitativa insikter från intervjuer: Boende i olika områden uttrycker skilda uppfattningar om sina bostadsområden och framtidsmöjligheter. Unga i utsatta områden har ofta en mer begränsad framtidstro än de i mer välmående områden.
• Generationella skillnader i områdesuppfattning: Äldre boende uppvisar en starkare känsla av samhörighet med sitt bostadsområde, medan yngre oftare vill flytta och har svagare lokala sociala band, särskilt i utsatta områden.
• Rumsliga skillnader i pandemins effekter: Forskning om COVID-19 visade tydliga geografiska mönster i dödlighet kopplade till befintliga sociala sårbarheter. Bostadstäthet, bostadsförhållanden och socioekonomiska faktorer bidrog alla till differentierade effekter över olika bostadsområdestyper, vilket ytterligare belyser mönster av rumslig ojämlikhet.
• Socialt förtroende och bostadsområden: Förtroendenivåer varierar betydligt mellan områden, där etnisk mångfald har större påverkan på socialt förtroende i resursstarka områden än i socioekonomiskt utsatta områden.
Betydelse för forskning och samhälle
Projektet ger nya insikter om mekanismerna bakom rumslig polarisering i Sverige. Genom att koppla livsbanor till geografisk bosättning ger studien en mer nyanserad bild av segregation än traditionella analyser. Fynden har viktiga samhälleliga implikationer, eftersom rumslig sortering kan förstärka sociala klyftor och utgöra ett hot mot den sociala sammanhållningen. Projektet har utvecklat en metodologisk ansats som kan användas i framtida studier av hur livsbanor, rumsliga kontexter och sociala attityder samspelar.
Metodutveckling och tillämpning
Projektet utvecklade tekniker för att modellera livsbanor med Latent Klassanalys på registerdata, vilket möjliggjorde:
- Klassificering av 15-års livsfaser (åldrar 15–99) för kohorter födda 1905–1989
- Identifiering av distinkta livsbane-typer
- Analys av rumslig klustring utifrån dessa livsbanor
Denna metodik har redan resulterat i flera spin-off-projekt och finansiering från bland annat ERC och Vetenskapsrådet.
Framtida forskningsområden
- Fördjupad analys av sambandet mellan livsbanor och attityder
- Studier av bostadsområdeseffekter på barn från utsatta bakgrunder
- Forskning om integrationsprocesser från ett livsbaneperspektiv
Projektet har lagt en stark grund för fortsatt forskning om rumslig polarisering och social sammanhållning i Sverige.
Sammanfattning av projektet
Projektet "Lyckliga gatan" undersökte rumslig polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige genom tre huvudsakliga forskningsfrågor: 1. I vilken utsträckning samlas individer med liknande livsbanor i samma typer av bostadsområden?
2. I vilken utsträckning formas och påverkas individers attityder av den omgivande bostadsmiljön? 3. I vilken utsträckning påverkas barn och ungdomar av sin exponering för olika typer av bostadsområden under uppväxten?
Projektet kombinerade olika metodologiska angreppssätt och använde registerdata för att analysera livsbanor inom flera livsdomäner (inkomst, bostad, sysselsättning, familjebildning) samt undersökte hur dessa banor klustrar geografiskt. En omfattande bostadsområdesundersökning genomfördes för att studera attitydbildning i olika boendemiljöer, och intervjuer användes för att följa upp invånarnas uppfattningar om sina bostadsområden.
Huvudsakliga resultat och slutsatser
Livsbanor och rumslig sortering
Projektet utvecklade metoder för att klassificera nästan hela den svenska vuxna befolkningen utifrån livsbanor, med hjälp av Latent Klassanalys (LCA) på registerdata. Dessa banor visar tydliga mönster längs en skala från utsatta till välmående områden. Resultaten bekräftar även en stark livsbane-baserad rumslig sortering, där individer med liknande livsbanor tenderar att bo i samma typer av områden.
Bostadsområdesundersökning och attitydbildning
Bostadsområdesundersökningen 2020 (n=4 784) omfattade tio bostadsområdestyper med översampling av unga individer och individer med invandrarbakgrund.
Undersökningen samlade in omfattande data om boendehistorik, uppfattningar om bostadsområdet, social interaktion och attityder. De första analyserna visar betydande skillnader i områdestillfredsställelse, upplevelse av trygghet samt attityd- och beteendemönster mellan olika bostadsområden.
Bostadsområdeseffekter på barn och ungdomar
Studier visar att bostadsområden påverkar utbildningsutfall, där småskaliga bostadsmiljöer har särskilt stor betydelse. Jämförande forskning med nederländska data bekräftar att småskaliga bostadssammanhang påverkar utbildningsutfall, medan inkomstnivåer är mer känsliga för storskaliga bostadsmiljöer.
Andra viktiga resultat
• Ökande inkomstsegregation: Analys visar växande polarisering i inkomstsegregation sedan 1990, med ökade andelar av individer som bor i områden med hög fattigdom. Denna trend är särskilt synlig i storstadsregioner där ekonomiska skillnader har vidgats, vilket skapat mer uttalade klyftor mellan välbärgade och utsatta bostadsområden.
• Etniska segregationsmönster: Medan traditionella olikhetsindex visar relativt stabil etnisk segregation, har den faktiska koncentrationen av utlandsfödda invånare i vissa bostadsområden ökat väsentligt. Detta visar på att de mest invandrartäta områdena idag har mycket högre andelar utlandsfödda invånare än under tidigare decennier, trots stabila övergripande segregationsmått.
• Upplåtelseformer och segregation: Vår forskning visar starka kopplingar mellan bostadsområdets upplåtelseformer och såväl etnisk segregation som inkomstsegregation. Områden som domineras av specifika upplåtelseformer (hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt) visar distinkta mönster av social sammansättning, vilket indikerar att bostadsmarknadsstrukturer avsevärt påverkar vilka som kan få tillgång till olika bostadsområden.
• Områdesstabilitet: Cirka 80% av bostadsområdena bibehåller sina socioekonomiska mönster över tid, medan resten utvecklas antingen till nya elitområden, områden med en åldrande befolkning eller socioekonomiskt utsatta områden.
• - Individuell rörlighet: De flesta som växer upp i fattiga områden flyttar därifrån i tidig vuxen ålder. De som stannar har ofta svagare utbildningsbakgrund, tidig familjebildning, högre bidragsberoende och lägre inkomster.
• Segregation bland samkönade par: Studien visar tydliga livsstilsbaserade bosättningsmönster för samkönade par. Manliga samkönade par tenderar att bosätta sig i eller nära utsatta områden, vilket utmanar antaganden om HBTQ+-personers bostadspreferenser.
• Könsrelaterade rumsliga variationer: Analys av lokala mönster visar betydande geografisk variation i jämställdhet över Sverige, i motsats till antaganden om ett enhetligt nationellt mönster. Dessa skillnader manifesteras i varierande mönster av utbildningsnivå, arbetsmarknadsdeltagande och föräldra- och omsorgsuttag över olika bostadsområdestyper.
• Kvalitativa insikter från intervjuer: Boende i olika områden uttrycker skilda uppfattningar om sina bostadsområden och framtidsmöjligheter. Unga i utsatta områden har ofta en mer begränsad framtidstro än de i mer välmående områden.
• Generationella skillnader i områdesuppfattning: Äldre boende uppvisar en starkare känsla av samhörighet med sitt bostadsområde, medan yngre oftare vill flytta och har svagare lokala sociala band, särskilt i utsatta områden.
• Rumsliga skillnader i pandemins effekter: Forskning om COVID-19 visade tydliga geografiska mönster i dödlighet kopplade till befintliga sociala sårbarheter. Bostadstäthet, bostadsförhållanden och socioekonomiska faktorer bidrog alla till differentierade effekter över olika bostadsområdestyper, vilket ytterligare belyser mönster av rumslig ojämlikhet.
• Socialt förtroende och bostadsområden: Förtroendenivåer varierar betydligt mellan områden, där etnisk mångfald har större påverkan på socialt förtroende i resursstarka områden än i socioekonomiskt utsatta områden.
Betydelse för forskning och samhälle
Projektet ger nya insikter om mekanismerna bakom rumslig polarisering i Sverige. Genom att koppla livsbanor till geografisk bosättning ger studien en mer nyanserad bild av segregation än traditionella analyser. Fynden har viktiga samhälleliga implikationer, eftersom rumslig sortering kan förstärka sociala klyftor och utgöra ett hot mot den sociala sammanhållningen. Projektet har utvecklat en metodologisk ansats som kan användas i framtida studier av hur livsbanor, rumsliga kontexter och sociala attityder samspelar.
Metodutveckling och tillämpning
Projektet utvecklade tekniker för att modellera livsbanor med Latent Klassanalys på registerdata, vilket möjliggjorde:
- Klassificering av 15-års livsfaser (åldrar 15–99) för kohorter födda 1905–1989
- Identifiering av distinkta livsbane-typer
- Analys av rumslig klustring utifrån dessa livsbanor
Denna metodik har redan resulterat i flera spin-off-projekt och finansiering från bland annat ERC och Vetenskapsrådet.
Framtida forskningsområden
- Fördjupad analys av sambandet mellan livsbanor och attityder
- Studier av bostadsområdeseffekter på barn från utsatta bakgrunder
- Forskning om integrationsprocesser från ett livsbaneperspektiv
Projektet har lagt en stark grund för fortsatt forskning om rumslig polarisering och social sammanhållning i Sverige.