Rastänkande och politik: rasismens omvandlingar under svenskt 1900-tal
Syftet med projektet är att i syntesens form skriva en monografi om rastänkandets betydelse för svensk 1900-talshistoria. Boken bygger dels på tidigare forskning, dels på nya empiriska studier. Den summerar och problematiserar en rad befintliga undersökningar om rasbiologin och rashygienen under 1900-talets första hälft, men drar också linjerna framåt. Särskilt fokus läggs på kontinuiteter och brott vad gäller betydelsen av ”ras” efter andra världskriget, samt hur rastänkandet – med en ny begreppsapparat – flyttade till nya områden efter 1945, t.ex. i form av biståndspolitikens ”utvecklingstanke”. Andra teman är rastänkandets förhållande till moderniteten, samt de moraliska implikationerna av rasismens historia för vår egen tid.
"Ras" har en stark laddning i Sverige också idag - dels i form av ny teoribildning som kopplar begrepp som rasifiering, strukturell och institutionell rasism till vår tids samhällsfrågor, dels genom den sprängkraft själva historien om den svenska rasismen visat sig ha (rasbiologin, steriliseringspolitiken). Detta gör Sverige till ett viktigt exempel i den internationella forskningen om hur 1900-talets rasism ska definieras och förstås, och om dess eventuella kopplingar till den moderna välfärdsstaten.
I projektet görs kompletterande arkivstudier som sätts i relation till tidigare forskning. Dessutom studeras längre tidsserier av svenskt tryck via specifika sökord, press (digitaliserad, klippsamlingar) samt offentligt tryck.
Slutredovisning
Denna RJ-sabbatical har givit mig möjlighet att arbeta med en syntes/monografi om rastänkandets betydelse för svensk 1900-talshistoria. Mera konkret har det handlat om att dels bygga vidare på och omarbeta redan existerande egna kapitelutkast och texter, dels att ta hänsyn till ny forskning från framför allt historiker och idéhistoriker, dels att genomföra kompletterande empiriska studier. Planen var också att pröva tankar och perspektiv med kollegor specialiserade på rasism och historia under en gästforskarvistelse vid Oxford Brookes University. Det faktum att covid-pandemin bröt ut 2020 under denna sabbatical fick dock en del negativa konsekvenser. Arkiv och bibliotek stängde och forskningsvistelsen vid Oxford Brookes ställdes in med mycket kort varsel och kunde genomföras först vårterminen 2022.
Allt detta ledde till förändringar i planläggningen för att ändå kunna utnyttja sabbatticaltiden under 2020 så produktivt som möjligt. Fokus kom delvis att skiftas vad gäller arbetet med monografin och den blev nu – under pandemin – även möjligt att lägga viss tid på att färdigställa ett annat större arbete där de empiriska studierna redan var genomförda – en bok om biståndets historia som senare publicerats (En svindlande uppgift. Sverige och biståndet 1945–1975, Ordfront 2021, med idéhistorikern Annika Berg och historikern Urban Lundberg). Poängen är att här visade sig finnas synergieffekter: vissa perspektiv från den kommande boken om rasism och rastänkande – framför allt rörande begreppet ”utveckling” – kunde inkorporeras i biståndsmonografin medan mera specifika kopplingar mellan bistånd och rastänkande kunnat utvecklas dels i kapitel i den kommande monografin, dels i form av ett separat bidrag till en antologi om rasism under 1900-talet (se publikationsförteckning nedan). Det utvecklades alltså konstruktiva överlappningar både forskningsmässigt och tematiskt mellan de båda projekten. Sammantaget har denna sabbatical, trots pandemins effekter och de förseningar de medfört, varit av stort värde för mig. Även om det inte blev möjligt att färdigställa monografin under året har denna tid bidragit till såväl forskning och skrivande som till nya samarbeten.
Bokens upplägg som den presenterades i ansökan består i sina huvuddrag även om vissa förändringar som nämnts har skett. 1900-talet står fortfarande i fokus men den tidigare historien, som i ursprungligt synopsis mera fungerade som en bakgrund, är nu föremål för två separata kapitel: dels ett om den mångtydiga användningen av begreppet ”ras” under 1600-talet och föreställningar om ”människan” i samband med utrikes resor under 1600- och 1700-talen, dels ett kapitel om 1800-talets mer elaborerade ”rasteoretiska” texter i svenska och utländska vetenskapliga och populärvetenskapliga skrifter och möjliga influenser mellan dem. Här erbjöd Oxfordvistelsen och källmaterial i Bodleian library ett värdefullt tillskott. I övrigt är upplägget som tidigare att boken, i separata kapitel, behandlar det tidiga 1900-talets ”klassiska” rasism och parallellt framväxande anti-rasism, rasismens omvandlingar under efterkrigstiden, hur rasismens tankefigurer med ett nytt språkbruk – utan begreppet ”ras” – förs vidare, och så småningom, i spåren av millennieskiftets framväxande populism, kopplar tillbaka till en etnifierande diskurs och politisk praktik. I separata kapitel diskuteras också paralleller (och olikheter) mellan den svenska 1930–50-talseugeniken och senare tids medicinska och kliniska genetik, samt avslutningsvis den mera övergripande frågan om hur historien om ”ras”, rasism och eugenik kan länkas till vår egen tid och om ”the moral turn of history writing”.
De resultat som kan redovisas av denna sabbatical är således, för det första, dels ett bokmanuskript – om än inte i sådant färdigt skick som var planen – dels ett referentgranskat bokkapitel under utgivning samt texter med mera löslig koppling till sabbaticalprojektet. När det gäller boken – då de empiriska undersökningarna och Oxfordvistelsen blev gravt försenade – beräknas ett första fullständigt manuskript bli färdigt under 2023. Det färdigskrivna kriteriumgranskade bokkapitlet, ”’R-länder’ och ’U-människor’. Rasismens tankefigurer i svenskt bistånd från femtiotal till sjuttiotal”, ingår i en kommande volym med den preliminära titeln Ras i Sverige efter 1945. Svenska uppfattningar och förhandlingar om ras och rasism under efterkrigstiden (red. Tobias Hübinette & Peter Wikström). Utöver detta har alltså monografin En svindlande uppgift (se ovan) kunnat dra nytta av resultat från sabbaticalperioden liksom ett bokkapitel om Sverige under andra världskriget i en antologi under arbete om Sverige och Förintelsen (red. Izabela Dahl & Karin Kvist Geverts). För det andra innebar vistelsen i Oxford (april, maj 2022) möjligheter till biblioteksarbete och kontakter med specialister i ämnet eugenikens och rasismens historia. Här har exempelvis kontakten med Marius Turda (Director of the Centre for Medical Humanities och the Working Group on the History of Eugenics and Race, Oxford Brookes) lett vidare till konkreta samarbeten bl.a. gemensam panelmedverkan vid konferensen ”Critical Approaches to Romani Studies”, Södertörns högskola 2022 (fler gemensamma aktiviteter planerade för 2023).
Allt detta ledde till förändringar i planläggningen för att ändå kunna utnyttja sabbatticaltiden under 2020 så produktivt som möjligt. Fokus kom delvis att skiftas vad gäller arbetet med monografin och den blev nu – under pandemin – även möjligt att lägga viss tid på att färdigställa ett annat större arbete där de empiriska studierna redan var genomförda – en bok om biståndets historia som senare publicerats (En svindlande uppgift. Sverige och biståndet 1945–1975, Ordfront 2021, med idéhistorikern Annika Berg och historikern Urban Lundberg). Poängen är att här visade sig finnas synergieffekter: vissa perspektiv från den kommande boken om rasism och rastänkande – framför allt rörande begreppet ”utveckling” – kunde inkorporeras i biståndsmonografin medan mera specifika kopplingar mellan bistånd och rastänkande kunnat utvecklas dels i kapitel i den kommande monografin, dels i form av ett separat bidrag till en antologi om rasism under 1900-talet (se publikationsförteckning nedan). Det utvecklades alltså konstruktiva överlappningar både forskningsmässigt och tematiskt mellan de båda projekten. Sammantaget har denna sabbatical, trots pandemins effekter och de förseningar de medfört, varit av stort värde för mig. Även om det inte blev möjligt att färdigställa monografin under året har denna tid bidragit till såväl forskning och skrivande som till nya samarbeten.
Bokens upplägg som den presenterades i ansökan består i sina huvuddrag även om vissa förändringar som nämnts har skett. 1900-talet står fortfarande i fokus men den tidigare historien, som i ursprungligt synopsis mera fungerade som en bakgrund, är nu föremål för två separata kapitel: dels ett om den mångtydiga användningen av begreppet ”ras” under 1600-talet och föreställningar om ”människan” i samband med utrikes resor under 1600- och 1700-talen, dels ett kapitel om 1800-talets mer elaborerade ”rasteoretiska” texter i svenska och utländska vetenskapliga och populärvetenskapliga skrifter och möjliga influenser mellan dem. Här erbjöd Oxfordvistelsen och källmaterial i Bodleian library ett värdefullt tillskott. I övrigt är upplägget som tidigare att boken, i separata kapitel, behandlar det tidiga 1900-talets ”klassiska” rasism och parallellt framväxande anti-rasism, rasismens omvandlingar under efterkrigstiden, hur rasismens tankefigurer med ett nytt språkbruk – utan begreppet ”ras” – förs vidare, och så småningom, i spåren av millennieskiftets framväxande populism, kopplar tillbaka till en etnifierande diskurs och politisk praktik. I separata kapitel diskuteras också paralleller (och olikheter) mellan den svenska 1930–50-talseugeniken och senare tids medicinska och kliniska genetik, samt avslutningsvis den mera övergripande frågan om hur historien om ”ras”, rasism och eugenik kan länkas till vår egen tid och om ”the moral turn of history writing”.
De resultat som kan redovisas av denna sabbatical är således, för det första, dels ett bokmanuskript – om än inte i sådant färdigt skick som var planen – dels ett referentgranskat bokkapitel under utgivning samt texter med mera löslig koppling till sabbaticalprojektet. När det gäller boken – då de empiriska undersökningarna och Oxfordvistelsen blev gravt försenade – beräknas ett första fullständigt manuskript bli färdigt under 2023. Det färdigskrivna kriteriumgranskade bokkapitlet, ”’R-länder’ och ’U-människor’. Rasismens tankefigurer i svenskt bistånd från femtiotal till sjuttiotal”, ingår i en kommande volym med den preliminära titeln Ras i Sverige efter 1945. Svenska uppfattningar och förhandlingar om ras och rasism under efterkrigstiden (red. Tobias Hübinette & Peter Wikström). Utöver detta har alltså monografin En svindlande uppgift (se ovan) kunnat dra nytta av resultat från sabbaticalperioden liksom ett bokkapitel om Sverige under andra världskriget i en antologi under arbete om Sverige och Förintelsen (red. Izabela Dahl & Karin Kvist Geverts). För det andra innebar vistelsen i Oxford (april, maj 2022) möjligheter till biblioteksarbete och kontakter med specialister i ämnet eugenikens och rasismens historia. Här har exempelvis kontakten med Marius Turda (Director of the Centre for Medical Humanities och the Working Group on the History of Eugenics and Race, Oxford Brookes) lett vidare till konkreta samarbeten bl.a. gemensam panelmedverkan vid konferensen ”Critical Approaches to Romani Studies”, Södertörns högskola 2022 (fler gemensamma aktiviteter planerade för 2023).