Samverkan för att överbrygga kunskapsglappet mellan akademin och rättsväsendet: En viktig förstärkning av rättssäkerheten i Sverige.
Poliser, domare och andra rättspraktiker möter många alkoholpåverkade brottsoffer, vittnen och misstänkta för brott. Polismyndigheten har dock inte några uppsatta standardrutiner för hur och när förhör med alkoholpåverkade personer bör hållas. Rättspraktiker verkar inte ha kunskap om de vetenskapliga studier som anger vid vilken tidpunkt det är mest optimalt att förhöra alkoholpåverkade personer. Samt hur förhören bör genomföras för att få ut mest korrekt information som inte leder utredningen på villovägar. Vetenskapen visar också att det är svårt att genom godtyckliga beteendeobservationer avgöra hur berusad en person är. Det finns därför en överhängande risk att polisen genom sina godtyckliga bedömningar avfärdar en del personer som för berusade, trots att dessa personer egentligen skulle kunna ge korrekta ledtrådar för att hjälpa utredningen framåt och i slutändan fälla den riktiga gärningspersonen. Syftet med detta samverkansprojekt är att informera och skapa en dialog med rättspraktiker kring vad vetenskapliga studier funnit kring förhör med alkoholpåverkade personer. Samverkan består av endagsutbildningar med föreläsningsserie och dialog där forskaren besöker både Polismyndigheten, Tingsrätten och Hovrätten. Utöver detta kommer även forskningsfynden att spridas i olika facktidningar så som Svensk Polis och Dagen Juridik. Att myndigheters agerande är baserat på vetenskapliga riktlinjer är av oerhörd vikt för en rättsstat som Sverige.
Slutredovisning
Projektets titel: Samverkan som medel för att överbrygga kunskapsglappet mellan akademin och rättsväsendet: En viktig förstärkning av rättssäkerheten i Sverige.
Projektets syfte: Syftet med detta samverkansprojekt var att informera och skapa en dialog med rättspraktiker kring vad vetenskapliga studier funnit kring förhör med alkoholpåverkade personer. Planen för kommunikationsprojektet var presentationer/utbildningar med föreläsningsserie och dialog där forskaren avsåg besöka både polismyndigheten, tingsrätten och hovrätten. Utöver detta var även ett syfte att sprida forskningsfynden i olika facktidningar som når rättspraktiker (t.ex. Svensk Polis eller Dagen Juridik.
Bakgrund: Poliser, domare och andra rättspraktiker möter många alkoholpåverkade
brottsoffer, vittnen och misstänkta för brott. Polismyndigheten har dock inte några uppsatta standardrutiner för hur och när förhör med alkoholpåverkade personer bör hållas. Rättspraktiker verkar inte ha kunskap om de vetenskapliga studier som anger vid vilken tidpunkt det är mest optimalt att förhöra alkoholpåverkade personer. Samt hur förhören bör genomföras för att få ut mest korrekt information som inte leder utredningen på villovägar. Vetenskapen visar också att det är svårt att genom godtyckliga beteendeobservationer avgöra hur berusad en person är. Det finns därför en överhängande risk att polisen genom sina godtyckliga bedömningar avfärdar en del personer som för berusade, trots att dessa personer egentligen skulle kunna ge korrekta ledtrådar för att hjälpa utredningen framåt och i slutändan fälla den riktiga gärningspersonen.
Måluppfyllelse och genomförande:
Måluppfyllelsen för projektet får ses som mycket god då följande instanser besöktes:
- Polisutbildningen, Södertörn Högskola, 2019-02-11
- Polisen City – ledningsgrupp inkl. polischef, Polismyndigheten Göteborg, 2019-04-02
- Vetenskapsfestivalen, för allmänhet och rättspraktiker, Göteborg, 2019-04-07
- Polisen City – ingripandepolis, Polismyndigheten Göteborg, 2019-05-06
- Åklagarmyndigheten Väst, 2019-05-24
- Nationell arbetsgrupp för riktlinjer gällande förhör, Nationellt Operativt Center, Polismyndigheten Stockholm, 2019-09-05
- Polisen region Nord, Polismyndigheten Umeå, 2019-12-02
- Lunds tingsrätt, Lund, 2019-12-06
- Umeå tingsrätt, Umeå, 2019-12-19
- Göta Hovrätt, Jönköping, 2020-02-21
Utöver detta är även följande aktiviteter inplanerade:
- Svea Hovrätt, Stockholm (besök bokat till 2020-03-20)
- Debattartikel till Dagens Juridik eller Svensk Polis. Planen är att denna debattartikel skall skrivas i samarbete mellan forskaren och Polismyndighetens arbetsgrupp som har ansvar för att skapa nationella riktlinjer för förhör (planerat till mars-april 2020).
Mervärde av projektet:
Projektet bedöms som väldigt framgångsrikt just på grund av att det var än bredare publik inom rättsväsendet än vad som hoppades på som önskade att få utbildning kring vad forskning har hittat om hur alkoholpåverkade vittnen minns brott. Det var även väldigt positivt att många av instanserna önskade få presentationer och utbildningsmaterial skickat till sig så att de kunde fortsätta sin vidareutbildning. Detta tyder på ett lyckat kommunikationsprojekt mellan akademin och rättsväsendet.
Framförallt är det värdefullt att det inom ramen för projektet etablerades en ny kontakt mellan akademin och den nationella arbetsgruppen inom Polismyndigheten (Nationellt Operativt Center) som har hand om att ta fram nationella riktlinjer för förhör (gällande nyktra personer. Nu har vi inlett ett samarbete inom ramen för ett nytt projekt (finansierat via Verifikation för Samverkans projektmedel, Forsknings- och Innovationskontoret, Göteborgs universitet samt VINOVA) där vi även ska ta fram nationella riktlinjer för förhör med alkoholpåverkade vittnen. Utan RJ kommunikationsprojekt hade det sannolikt inte etablerats en kontakt mellan akademin och arbetsgruppen inom Polismyndigheten. Därmed innebar projektet en värdefull språngbräda till nya samarbeten mellan forskare och rättspraktiker, samt att att utbilda rättspraktiker och utveckla procedurerna inom rättssystemets så dessa följer vetenskapliga riktlinjer i större utsträckning. Förhoppningen är att detta kan ha lett till att rättspraktiker runt om i Sverige har fått ökad kunskap om hur de bör hålla förhör, och att de tittar till de vetenskapliga rekommendationerna.
Projektets syfte: Syftet med detta samverkansprojekt var att informera och skapa en dialog med rättspraktiker kring vad vetenskapliga studier funnit kring förhör med alkoholpåverkade personer. Planen för kommunikationsprojektet var presentationer/utbildningar med föreläsningsserie och dialog där forskaren avsåg besöka både polismyndigheten, tingsrätten och hovrätten. Utöver detta var även ett syfte att sprida forskningsfynden i olika facktidningar som når rättspraktiker (t.ex. Svensk Polis eller Dagen Juridik.
Bakgrund: Poliser, domare och andra rättspraktiker möter många alkoholpåverkade
brottsoffer, vittnen och misstänkta för brott. Polismyndigheten har dock inte några uppsatta standardrutiner för hur och när förhör med alkoholpåverkade personer bör hållas. Rättspraktiker verkar inte ha kunskap om de vetenskapliga studier som anger vid vilken tidpunkt det är mest optimalt att förhöra alkoholpåverkade personer. Samt hur förhören bör genomföras för att få ut mest korrekt information som inte leder utredningen på villovägar. Vetenskapen visar också att det är svårt att genom godtyckliga beteendeobservationer avgöra hur berusad en person är. Det finns därför en överhängande risk att polisen genom sina godtyckliga bedömningar avfärdar en del personer som för berusade, trots att dessa personer egentligen skulle kunna ge korrekta ledtrådar för att hjälpa utredningen framåt och i slutändan fälla den riktiga gärningspersonen.
Måluppfyllelse och genomförande:
Måluppfyllelsen för projektet får ses som mycket god då följande instanser besöktes:
- Polisutbildningen, Södertörn Högskola, 2019-02-11
- Polisen City – ledningsgrupp inkl. polischef, Polismyndigheten Göteborg, 2019-04-02
- Vetenskapsfestivalen, för allmänhet och rättspraktiker, Göteborg, 2019-04-07
- Polisen City – ingripandepolis, Polismyndigheten Göteborg, 2019-05-06
- Åklagarmyndigheten Väst, 2019-05-24
- Nationell arbetsgrupp för riktlinjer gällande förhör, Nationellt Operativt Center, Polismyndigheten Stockholm, 2019-09-05
- Polisen region Nord, Polismyndigheten Umeå, 2019-12-02
- Lunds tingsrätt, Lund, 2019-12-06
- Umeå tingsrätt, Umeå, 2019-12-19
- Göta Hovrätt, Jönköping, 2020-02-21
Utöver detta är även följande aktiviteter inplanerade:
- Svea Hovrätt, Stockholm (besök bokat till 2020-03-20)
- Debattartikel till Dagens Juridik eller Svensk Polis. Planen är att denna debattartikel skall skrivas i samarbete mellan forskaren och Polismyndighetens arbetsgrupp som har ansvar för att skapa nationella riktlinjer för förhör (planerat till mars-april 2020).
Mervärde av projektet:
Projektet bedöms som väldigt framgångsrikt just på grund av att det var än bredare publik inom rättsväsendet än vad som hoppades på som önskade att få utbildning kring vad forskning har hittat om hur alkoholpåverkade vittnen minns brott. Det var även väldigt positivt att många av instanserna önskade få presentationer och utbildningsmaterial skickat till sig så att de kunde fortsätta sin vidareutbildning. Detta tyder på ett lyckat kommunikationsprojekt mellan akademin och rättsväsendet.
Framförallt är det värdefullt att det inom ramen för projektet etablerades en ny kontakt mellan akademin och den nationella arbetsgruppen inom Polismyndigheten (Nationellt Operativt Center) som har hand om att ta fram nationella riktlinjer för förhör (gällande nyktra personer. Nu har vi inlett ett samarbete inom ramen för ett nytt projekt (finansierat via Verifikation för Samverkans projektmedel, Forsknings- och Innovationskontoret, Göteborgs universitet samt VINOVA) där vi även ska ta fram nationella riktlinjer för förhör med alkoholpåverkade vittnen. Utan RJ kommunikationsprojekt hade det sannolikt inte etablerats en kontakt mellan akademin och arbetsgruppen inom Polismyndigheten. Därmed innebar projektet en värdefull språngbräda till nya samarbeten mellan forskare och rättspraktiker, samt att att utbilda rättspraktiker och utveckla procedurerna inom rättssystemets så dessa följer vetenskapliga riktlinjer i större utsträckning. Förhoppningen är att detta kan ha lett till att rättspraktiker runt om i Sverige har fått ökad kunskap om hur de bör hålla förhör, och att de tittar till de vetenskapliga rekommendationerna.