Att undersöka relationen mellan natur och samhälle genom urban infrastruktur
Det som brukar kallas “det moderna idealet för infrastruktur” har dominerat designen av systemen och tänkandet, hos ingenjörer och samhällsplanerare. Urbana vatten- och sanitetssystem bestående av ledningsnät, pumpar och reservoarer har därför kommit att byggas på likartat sätt över hela världen. Men städer och samhällen står idag inför utmaningar som kräver nya insikter där vi omtolkar förhållandet mellan natur, teknik, och mänskligt välbefinnande. Med utgångspunkt i aktuell urban forskning mobiliserar vi begreppet ”heterogena infrastrukturer” (Heterogeneous Infrastructure Configurations (HIC) för att fördjupa teoretiska och praktiska insikter om relationen mellan natur, infrastruktur och samhälle. Med utgångspunkt i HIC genomför vi empiriska fältstudier i Guwahati (Indien), Stockholm (Sverige) och Kampala (Uganda). Dessa tre städer befinner sig i en intressant historisk brytpunkt när det gäller vattenburen infrastruktur där det tidigare “stigberoendet” bryts och det ledningsbundna paradigmet förlorar i styrka. Vi ser en unik möjlighet till lärande från Syd till Nord i syfte att skapa socialt hållbar och resilient urban infrastruktur.
Slutredovisning
Projektets mål
Projektet har fokuserat på att förstå hur relationerna mellan natur, samhälle och urban infrastruktur förändras i olika sammanhang i det globala nord och det globala syd. Ett nyckelbegrepp som använts i projektet har varit "heterogena infrastrukturkonfigurationer", som har utgjort en teoretisk lins för att utforska förändringar i aktörers tankesätt och praxis kring infrastruktur och för att ytterligare reda ut innebörden av dessa förändringar för tänkandet kring relationen mellan natur, samhälle och infrastruktur. Projektet fokuserade främst på infrastrukturförändringar i urbana sammanhang i tre primära städer: Guwahati (Indien), Stockholm (Sverige) och Kampala (Uganda). De specifika infrastrukturer som undersöktes var nära relaterade till hur infrastruktur förmedlar både vatten- och avloppsflöden i städer. De omfattade dagvatten- och översvämningshantering i Guwahati, dricksvattenförsörjning i Stockholm och sanitetsförsörjning i Kampala.
Övergripande strategi och genomförande
Ett viktigt sätt för projektet att utforska förändringar i infrastrukturen var genom narrativa undersökningar. Det innebär med andra ord de sätt på vilka infrastrukturen omtalas av de aktörer som använder olika infrastrukturer (infrastrukturanvändarna), men också det som vi i projektet kallar "regimaktörer" (de aktörer som ofta har en central roll i beslutsfattande och planering).
Våra huvudsakliga data utgjordes därför av berättelser om infrastruktur i dessa tre städer. Berättelserna utvecklades och sammanfattades utifrån dokument samt semistrukturerade intervjuer med aktörer. Fältobservationer användes för att underbygga våra påståenden om hur urban infrastruktur fungerar i praktiken.
Utöver den empiriska insamlingen av data och dokumentationen av berättelser hade vårt projekt också en viktig komponent av aktionsforskning, där vi genom att utforma samarbetsprocesser med viktiga intressenter försökte förändra dominerande sätt att se på infrastruktur och tillhandahålla alternativa synsätt och visualiseringar. I Stockholm samarbetade vi till exempel med Färgfabriken för att utveckla en utställning med titeln "Symbiosis". I utställningen använde vi experimentella metoder (inklusive affischer, videor och till och med konstinstallationer som använder sig av förstärkt verklighet) för att undersöka alternativa berättelser om infrastruktur.
Viktiga resultat av forskningen
Vår första viktiga slutsats är att vi i de tre städerna har hittat exempel på heterogena infrastrukturer som i allt högre grad normaliseras, inte som tillfälliga svar på modernistisk infrastruktur, utan som viktiga och långsiktiga strategier för att hantera osäkra vatten- och avfallsflöden. Denna normalisering är mer framträdande i aktörernas berättelser än i regleringar och statliga planer, men representerar en märkbar förändring i hur regimens aktörer och användare av infrastruktur tänker kring infrastruktur idag på ett nytt sätt. Som ett resultat av detta beskrivs vardagliga tekniska åtgärder för att hantera översvämningar, t.ex. mobila pumpar i Guwahati i Indien, som en del av lösningen på översvämningar, när de tidigare skulle ha avfärdats som ineffektiva eller informella.
Vårt andra viktiga resultat är att aktörerna berättar om traditionella sätt att bygga urban infrastruktur som något som med tiden har distanserat användare och planerare från naturen. Detta har förklarats både som en konsekvens av att vattenflöden ofta är osynliga för många stadsbor, men också som ett resultat av att man tänker på naturen i stationära termer. Aktörer berättade vanligtvis att denna stationära syn har kollapsat, till stor del på grund av allt fler bevis på hur naturen försämras men också förändras. När aktörerna däremot talade om den roll som heterogena infrastrukturkonfigurationer spelar, identifierade vi att berättelserna öppnade för andra sätt att tänka kring naturen, med utgångspunkt i en tro på att infrastruktur inte bara finns där för att tillhandahålla tjänster utan också för att hjälpa till att hantera mer flyktiga och osäkra miljöförhållanden.
Genom projektets fokus på heterogena infrastrukturer, och de förklaringar som ligger till grund för varför heterogenitet existerar, växte en teoribildning fram om en alternativ infrastrukturföreställning till det moderna infrastrukturidealet, som vi kallade en "modest infrastrukturföreställning". Den modesta infrastrukturföreställningen gjorde det möjligt för projektet att engagera sig i och utveckla en djupare förståelse för nya rationaliteter och visioner om infrastruktur som inte överensstämmer med moderniteten. Istället har våra empiriska möten med infrastrukturanvändare och regimaktörer i de städer som studerats visat på nya kognitiva associationer mellan infrastruktur, samhälle och natur som kan vara av stor betydelse för att hjälpa till att ompröva vad rättvis och hållbar infrastruktur kan innebära, och vilken urban teknik som kan möjliggöra detta.
Nya forskningsfrågor
Nya forskningsfrågor har uppstått från projektet som för närvarande utforskas i nyligen beviljade forskningsanslag. Projektledaren, Timos Karpouzoglou, har nämligen beviljats finansiering av Formas i ett projekt (som pågår 2024-2026) för att utforska sambanden mellan vattenregimer och inbäddad natur (eller ekologiska sammanhang) i peri-urbana områden i Indien. Ett annat projekt som också finansieras av Formas (2024 - 2026) av projektledaren närmar sig klimatåtgärdens roll (och passivitet) i den svenska vattensektorn som en utmaning för fantasin och försöker teoretisera hur moderna och modesta föreställningar formar klimatåtgärdsarbetet i den svenska vattenbyråkratin.
Spridning och samarbete inom forskning
Projektgruppen har varit mycket aktiv när det gäller att sprida forskningsresultat men också att skapa offentliga dialoger med olika målgrupper i en mängd olika format. Bland annat en offentlig utställning i Stockholm och en African Cities Workshop som bidrog till att sammanföra forskare, konstnärer, vanliga medborgare och beslutsfattare i ett samtal om infrastrukturens roll i förhållande till natur och samhälle.
Projektgruppen har också gjort betydande insatser för att kommunicera forskningen i form av vetenskapliga publikationer. Därför består projektets publikationer av åtta peer reviewed open access-artiklar i högt rankade internationella akademiska tidskrifter som Urban Studies, Journal of Urban Technology, Geoforum, Area and Futures. Dessutom en komplett monografi som också publicerades med öppen tillgång, ett bokkapitel, en peer reviewed debattartikel, konferensbidrag och bloggartiklar.
Bland de forskningsworkshops som projektgruppen aktivt har bidragit till med insikter från projektet kan nämnas det internationella rundabordssamtalet "Beyond Splintering Urbanism: New Agendas for infrastructure, urbanisation and city futures" med ledande forskare inom studier av städer och kritisk infrastruktur, som ägde rum i Frankrike i mars 2022. Tidigare har projektgruppen också bidragit till forskningsworkshopen "Making Heterogeneous Infrastructural Futures" som hölls vid University of Cologne i Tyskland i december 2021 och som bidrog till att utveckla en framtida forskningsagenda för urban infrastruktur med särskilt fokus på att lyfta fram heterogenitet, flexibilitet och förändring som en integrerad del av infrastrukturens framtid.
Betydande publikationer från projektet
Nakyagaba, G. N., Lawhon, M., & Lwasa, S. (2023). Navigating heterogeneous sanitation configurations: How off-grid technologies work and are reworked by urban residents. Area, 55(3), 364–371. https://doi.org/10.1111/area.12861
Lawhon, M., Nsangi Nakyagaba, G., & Karpouzoglou, T. (2023). Towards a modest imaginary? Sanitation in Kampala beyond the modern infrastructure ideal. Urban Studies, 60(1), 146–165. https://doi.org/10.1177/004209802110645
Lawhon, M., Follmann, A., Braun, B., Cornea, N., Greiner, C., Guma, P., Karpouzoglou, T., Diez, J. R., Schindler, S., Schramm, S., Sielker, F., Tups, G., Vij, S., & Dannenberg, P. (2023). Making Heterogeneous Infrastructure Futures in and Beyond the Global South. Futures, 103270. https://doi.org/10.1016/j.futures.2023.103270
Lawhon, M., & McCreary, T. (2023). Enough! A modest political ecology for an uncertain future. Agenda Publishing https://www.agendapub.com/page/detail/enough/?k=9781788216203 (open access)
Vij, S., Karpouzoglou, T., Lawhon, M., Deka, A., & Hazarika, N. (2025). Infrastructure imaginaries, past, present, and future: Living with the urban flood in Guwahati, India. Journal of Urban Technology, 1–22. https://doi.org/10.1080/10630732.2024.2432844
Länkar till populärvetenskapliga artiklar
Larsen, K. (2021). Urban water imaginaries in exhibition - co-creative dialogues between science, art, and engineering https://www.kth.se/en/abe/nyheter/berattelser-om-vatten-i-stader-i-utstallning-med-moten-mellan-vetenskap-konstnarer-och-ingenjorer-1.1102817
Karpouzoglou, T., Larsen, K., Nilsson, D. (2021) Symbiosis - a Collaboration between NATURE and Färgfabriken https://www.kth.se/philhist/historia/omoss/nyheter/symbiosis-a-collaboration-between-nature-and-fargfabriken-1.1093672
Larsen, K. (2022). Does water have a soul? Voices and reflections from the Symbiosis exhibition https://www.kth.se/blogs/hist/2022/03/does-water-have-a-soul-voices-and-reflections-from-the-symbiosis-exhibition/
Vij, S., Karpouzoglou, T., Lawhon, M. (2023). Modern flood infrastructure has failed in its promises. Is it time for a modest approach? https://www.situatedupe.net/modern-flood-infrastructure-has-failed-in-its-promises-is-it-time-for-a-modest-approach/
Länkar till projektwebbplatser
Examining nature-society relations through urban infrastructure (NATURE). Riksbankens Jubileumsfond. www.kth.se/nature
Imagination as a tool for climate action: towards preparedness in the Swedish water sector (ImagineAction). Formas. https://liu.se/en/research/imagineaction
Peri-urban water regimes and nature (PeriNature). Formas. https://liu.se/en/research/perinature
Projektet har fokuserat på att förstå hur relationerna mellan natur, samhälle och urban infrastruktur förändras i olika sammanhang i det globala nord och det globala syd. Ett nyckelbegrepp som använts i projektet har varit "heterogena infrastrukturkonfigurationer", som har utgjort en teoretisk lins för att utforska förändringar i aktörers tankesätt och praxis kring infrastruktur och för att ytterligare reda ut innebörden av dessa förändringar för tänkandet kring relationen mellan natur, samhälle och infrastruktur. Projektet fokuserade främst på infrastrukturförändringar i urbana sammanhang i tre primära städer: Guwahati (Indien), Stockholm (Sverige) och Kampala (Uganda). De specifika infrastrukturer som undersöktes var nära relaterade till hur infrastruktur förmedlar både vatten- och avloppsflöden i städer. De omfattade dagvatten- och översvämningshantering i Guwahati, dricksvattenförsörjning i Stockholm och sanitetsförsörjning i Kampala.
Övergripande strategi och genomförande
Ett viktigt sätt för projektet att utforska förändringar i infrastrukturen var genom narrativa undersökningar. Det innebär med andra ord de sätt på vilka infrastrukturen omtalas av de aktörer som använder olika infrastrukturer (infrastrukturanvändarna), men också det som vi i projektet kallar "regimaktörer" (de aktörer som ofta har en central roll i beslutsfattande och planering).
Våra huvudsakliga data utgjordes därför av berättelser om infrastruktur i dessa tre städer. Berättelserna utvecklades och sammanfattades utifrån dokument samt semistrukturerade intervjuer med aktörer. Fältobservationer användes för att underbygga våra påståenden om hur urban infrastruktur fungerar i praktiken.
Utöver den empiriska insamlingen av data och dokumentationen av berättelser hade vårt projekt också en viktig komponent av aktionsforskning, där vi genom att utforma samarbetsprocesser med viktiga intressenter försökte förändra dominerande sätt att se på infrastruktur och tillhandahålla alternativa synsätt och visualiseringar. I Stockholm samarbetade vi till exempel med Färgfabriken för att utveckla en utställning med titeln "Symbiosis". I utställningen använde vi experimentella metoder (inklusive affischer, videor och till och med konstinstallationer som använder sig av förstärkt verklighet) för att undersöka alternativa berättelser om infrastruktur.
Viktiga resultat av forskningen
Vår första viktiga slutsats är att vi i de tre städerna har hittat exempel på heterogena infrastrukturer som i allt högre grad normaliseras, inte som tillfälliga svar på modernistisk infrastruktur, utan som viktiga och långsiktiga strategier för att hantera osäkra vatten- och avfallsflöden. Denna normalisering är mer framträdande i aktörernas berättelser än i regleringar och statliga planer, men representerar en märkbar förändring i hur regimens aktörer och användare av infrastruktur tänker kring infrastruktur idag på ett nytt sätt. Som ett resultat av detta beskrivs vardagliga tekniska åtgärder för att hantera översvämningar, t.ex. mobila pumpar i Guwahati i Indien, som en del av lösningen på översvämningar, när de tidigare skulle ha avfärdats som ineffektiva eller informella.
Vårt andra viktiga resultat är att aktörerna berättar om traditionella sätt att bygga urban infrastruktur som något som med tiden har distanserat användare och planerare från naturen. Detta har förklarats både som en konsekvens av att vattenflöden ofta är osynliga för många stadsbor, men också som ett resultat av att man tänker på naturen i stationära termer. Aktörer berättade vanligtvis att denna stationära syn har kollapsat, till stor del på grund av allt fler bevis på hur naturen försämras men också förändras. När aktörerna däremot talade om den roll som heterogena infrastrukturkonfigurationer spelar, identifierade vi att berättelserna öppnade för andra sätt att tänka kring naturen, med utgångspunkt i en tro på att infrastruktur inte bara finns där för att tillhandahålla tjänster utan också för att hjälpa till att hantera mer flyktiga och osäkra miljöförhållanden.
Genom projektets fokus på heterogena infrastrukturer, och de förklaringar som ligger till grund för varför heterogenitet existerar, växte en teoribildning fram om en alternativ infrastrukturföreställning till det moderna infrastrukturidealet, som vi kallade en "modest infrastrukturföreställning". Den modesta infrastrukturföreställningen gjorde det möjligt för projektet att engagera sig i och utveckla en djupare förståelse för nya rationaliteter och visioner om infrastruktur som inte överensstämmer med moderniteten. Istället har våra empiriska möten med infrastrukturanvändare och regimaktörer i de städer som studerats visat på nya kognitiva associationer mellan infrastruktur, samhälle och natur som kan vara av stor betydelse för att hjälpa till att ompröva vad rättvis och hållbar infrastruktur kan innebära, och vilken urban teknik som kan möjliggöra detta.
Nya forskningsfrågor
Nya forskningsfrågor har uppstått från projektet som för närvarande utforskas i nyligen beviljade forskningsanslag. Projektledaren, Timos Karpouzoglou, har nämligen beviljats finansiering av Formas i ett projekt (som pågår 2024-2026) för att utforska sambanden mellan vattenregimer och inbäddad natur (eller ekologiska sammanhang) i peri-urbana områden i Indien. Ett annat projekt som också finansieras av Formas (2024 - 2026) av projektledaren närmar sig klimatåtgärdens roll (och passivitet) i den svenska vattensektorn som en utmaning för fantasin och försöker teoretisera hur moderna och modesta föreställningar formar klimatåtgärdsarbetet i den svenska vattenbyråkratin.
Spridning och samarbete inom forskning
Projektgruppen har varit mycket aktiv när det gäller att sprida forskningsresultat men också att skapa offentliga dialoger med olika målgrupper i en mängd olika format. Bland annat en offentlig utställning i Stockholm och en African Cities Workshop som bidrog till att sammanföra forskare, konstnärer, vanliga medborgare och beslutsfattare i ett samtal om infrastrukturens roll i förhållande till natur och samhälle.
Projektgruppen har också gjort betydande insatser för att kommunicera forskningen i form av vetenskapliga publikationer. Därför består projektets publikationer av åtta peer reviewed open access-artiklar i högt rankade internationella akademiska tidskrifter som Urban Studies, Journal of Urban Technology, Geoforum, Area and Futures. Dessutom en komplett monografi som också publicerades med öppen tillgång, ett bokkapitel, en peer reviewed debattartikel, konferensbidrag och bloggartiklar.
Bland de forskningsworkshops som projektgruppen aktivt har bidragit till med insikter från projektet kan nämnas det internationella rundabordssamtalet "Beyond Splintering Urbanism: New Agendas for infrastructure, urbanisation and city futures" med ledande forskare inom studier av städer och kritisk infrastruktur, som ägde rum i Frankrike i mars 2022. Tidigare har projektgruppen också bidragit till forskningsworkshopen "Making Heterogeneous Infrastructural Futures" som hölls vid University of Cologne i Tyskland i december 2021 och som bidrog till att utveckla en framtida forskningsagenda för urban infrastruktur med särskilt fokus på att lyfta fram heterogenitet, flexibilitet och förändring som en integrerad del av infrastrukturens framtid.
Betydande publikationer från projektet
Nakyagaba, G. N., Lawhon, M., & Lwasa, S. (2023). Navigating heterogeneous sanitation configurations: How off-grid technologies work and are reworked by urban residents. Area, 55(3), 364–371. https://doi.org/10.1111/area.12861
Lawhon, M., Nsangi Nakyagaba, G., & Karpouzoglou, T. (2023). Towards a modest imaginary? Sanitation in Kampala beyond the modern infrastructure ideal. Urban Studies, 60(1), 146–165. https://doi.org/10.1177/004209802110645
Lawhon, M., Follmann, A., Braun, B., Cornea, N., Greiner, C., Guma, P., Karpouzoglou, T., Diez, J. R., Schindler, S., Schramm, S., Sielker, F., Tups, G., Vij, S., & Dannenberg, P. (2023). Making Heterogeneous Infrastructure Futures in and Beyond the Global South. Futures, 103270. https://doi.org/10.1016/j.futures.2023.103270
Lawhon, M., & McCreary, T. (2023). Enough! A modest political ecology for an uncertain future. Agenda Publishing https://www.agendapub.com/page/detail/enough/?k=9781788216203 (open access)
Vij, S., Karpouzoglou, T., Lawhon, M., Deka, A., & Hazarika, N. (2025). Infrastructure imaginaries, past, present, and future: Living with the urban flood in Guwahati, India. Journal of Urban Technology, 1–22. https://doi.org/10.1080/10630732.2024.2432844
Länkar till populärvetenskapliga artiklar
Larsen, K. (2021). Urban water imaginaries in exhibition - co-creative dialogues between science, art, and engineering https://www.kth.se/en/abe/nyheter/berattelser-om-vatten-i-stader-i-utstallning-med-moten-mellan-vetenskap-konstnarer-och-ingenjorer-1.1102817
Karpouzoglou, T., Larsen, K., Nilsson, D. (2021) Symbiosis - a Collaboration between NATURE and Färgfabriken https://www.kth.se/philhist/historia/omoss/nyheter/symbiosis-a-collaboration-between-nature-and-fargfabriken-1.1093672
Larsen, K. (2022). Does water have a soul? Voices and reflections from the Symbiosis exhibition https://www.kth.se/blogs/hist/2022/03/does-water-have-a-soul-voices-and-reflections-from-the-symbiosis-exhibition/
Vij, S., Karpouzoglou, T., Lawhon, M. (2023). Modern flood infrastructure has failed in its promises. Is it time for a modest approach? https://www.situatedupe.net/modern-flood-infrastructure-has-failed-in-its-promises-is-it-time-for-a-modest-approach/
Länkar till projektwebbplatser
Examining nature-society relations through urban infrastructure (NATURE). Riksbankens Jubileumsfond. www.kth.se/nature
Imagination as a tool for climate action: towards preparedness in the Swedish water sector (ImagineAction). Formas. https://liu.se/en/research/imagineaction
Peri-urban water regimes and nature (PeriNature). Formas. https://liu.se/en/research/perinature