Från vedergällning till förlåtelse: att stärka varaktig fred i samhällen som genomlevt konflikt
Våldsamma konflikter inom ett samhälle underminerar kraftigt statens legitimitet. Statens institutioner blir oförmögna att upprätthålla säkerhet; den sociala tilliten bland medborgarna minskar; och icke-statliga aktörer utnyttjar det maktvakuum som uppstår. När konflikten är över, måste staten återupprätta sin roll som legitim domare i de processer där personer som samarbetat med rebellgrupper ställs till svars. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till subnationell variation i drivkrafterna bakom förlåtelse och försoning med de som samarbetat med rebellgrupper. Om inte detta görs riskerar staten att genom rättsprocesserna skapa missnöje i vissa grupper och därmed öka risken för förnyat stöd för rebellgrupper och nya konflikter. Det här projektet utvecklar och prövar ett nytt teoretiskt ramverk som kombinerar statsvetenskapliga teorier om legitimitet med psykologiska teorier om förlåtelse, upplevd (o)rättvisa samt hämndbegär. Det teoretiska ramverket prövas genom djupintervjuer, fokusgrupper samt tre stora enkätundersökningar inklusive surveyexperiment (N=3,600) i Irak, ett land som genomlidit en rad inbördes konflikter som kulminerat i den senaste tidens konfrontation med ISIS. Projektet använder innovativa metoder för att studera drivkrafter bakom såväl våldsam ovilja mot staten som försoning på subnationell nivå. Denna information kan stödja policyaktörer i utvecklandet av strategier för att uppnå försoning, återupprättad legitimitet för staten, samt hållbar fred.
Slutredovisning
Detta projekt syftade till att utveckla och testa en unik ram som integrerar statsvetenskapliga teorier om legitimitet med psykologiska teorier om förlåtelse, känslor av (o)rättvisa och hämndbegär. Projektet hade tre huvudsakliga mål: (1) att kartlägga de faktorer som påverkar irakiers vilja att förlåta och återintegrera före detta IS-kollaboratörer i sina samhällen, (2) att undersöka mekanismerna som styr individer eller grupper mot förlåtelse eller hämnd samt (3) att analysera när respondenter stödjer samarbete mellan staten och traditionella auktoriteter i säkerhetsfrågor.
För att uppfylla dessa mål genomförde vi nio djupgående fokusgrupper, som varade cirka 1,5–2 timmar vardera, för att utforma omfattande ansikte-mot-ansikte-undersökningar med 4 592 irakiska medborgare i Bagdad, Anbar och Ninewa. Dessutom genomförde vi 150 personliga intervjuer med lokala ledare, inklusive stamledare, lokala imamer, statliga tjänstemän och mukhtarer. Projektet avslutades med elva fokusgrupper efter undersökningarna, som varade cirka två timmar vardera, med fokus på följande områden: 1) Återvändande, bosättning och stigma, 2) Rättviseklyftor samt 3) Faktainsamlingens och sanningssökandets roll. Analysen koncentrerades på två huvudsakliga demografiska skillnader som identifierades i våra storskaliga kvantitativa studier: män kontra kvinnor och sunniter kontra shiiter.
Projektet resulterade i betydande insikter som främjar både konkreta resultat och teoretiska framsteg inom konflikt- och fredsstudier. För det första avslöjade vår studie ”The Power of the Past” att människors rättvisekänslor starkt påverkas av tidigare handlingar, baserade på en kombination av moralisk fördömelse och framåtblickande bedömningar av risker och värden. Viktigt nog visade den irakiska allmänhetens åsikter en överensstämmelse med internationell människorättslagstiftning. Rättvisa efter konflikt bör stå i proportion till brottens allvar. Denna tendens är genomgående oavsett personliga skillnader såsom tillit till institutioner, erfarenheter av att vara offer och etnisk tillhörighet, vilket understryker betydelsen av faktainsamlingsinsatser för att återintegrera internflyktingar i Irak och liknande kontexter.
En annan studie ”Legal Pluralism and Fragmented Sovereignty in Iraq”, visade att irakier ofta löser familjedispyter genom sedvanerättsliga ordningar men föredrar statliga system för mer betydande fall, trots dess korruption. Fokusgrupper visade att sedvanerättsliga ordningar erbjuder ett mer återställande sätt att upprätthålla sociala relationer, vilket skapar ett dilemma mellan ett kraftfullt men korrupt statligt system och ett mindre verkställbart men mindre korrupt icke-statligt system. Dessa insikter bidrar till debatter om att reformera statsbyggnadsmodeller för att bättre integrera sedvanerättsliga och statliga konfliktlösningsmekanismer.
För det andra bidrar projektet väsentligt till den teoretiska forskningen genom att utmana befintliga studier om motivationerna bakom förlåtelse och försoning. Det lyfter fram vikten av mikronivådata för att förstå individuella drivkrafter i återintegreringsprocesser och identifierar betydande skillnader i acceptansen av statligt drivna jämfört med traditionella försoningsmetoder bland olika samhällsgrupper i Irak. Projektet testade också psykologiska modeller för förlåtelse i icke-västerländska kontexter, vilket erbjuder nya perspektiv på legitima rättskipare och belyser klyftan mellan offerperspektiv och elitpåtvingade rättsliga mekanismer i postkonfliktsituationer.
För det tredje resulterade projektet i två betydande dataset. Det första är ett sannolikhetsurval som representerar tre guvernorat i Irak med olika grad av exponering för IS-styre och omfattar 4592 respondenter. Det andra är ett bekvämlighetsurval bestående av 150 lokala ledare i dessa guvernorat. Båda dataset kommer att göras offentligt tillgängliga när de är korrekt anonymiserade, antingen inom två år efter projektets slut (december 2025) eller efter att de fem planerade publikationerna baserade på dem har färdigställts.
Projektets resultat visar att acceptansen för stigmatiserade internflyktingar är som svårast bland män och medlemmar av utgruppen. Detta väcker ytterligare forskningsfrågor: 1) Vad kan motivera män och medlemmar av utgruppen i etniskt präglade konflikter att försonas med varandra? 2) I vilken utsträckning är dessa resultat generaliserbara till andra konflikter? Den replikerbara forskningsdesignen som presenteras i artikeln om rättslig pluralism erbjuder en empirisk modell för att mer systematiskt studera vilka faktorer som påverkar vart medborgare vänder sig för hjälp med sina tvister i andra länder och regioner. En ytterligare forskningsfråga som väcktes är: Vilka typer av lokala aktörer bör involveras i processer för lokal konflikthantering, och hur kan de utgöra bättre – eller möjligen sämre – forum för att möta medborgarnas behov jämfört med statliga institutioner?
Vårt kommande arbetsdokument handlar om "rättviseglapp", som uppstår när straff inte överensstämmer med allmänhetens uppfattning om vad som är proportionerligt för ett visst brott. Dokumentet visar att rättviseglapp – oavsett om det rör sig om under- eller överstraffning – undergräver myndigheternas legitimitet. Dessa effekter är mer uttalade för statliga än sedvanliga myndigheter och varierar mellan sunnitiska och shiitiska grupper. Dokumentet fyller en empirisk lucka i forskning om övergångsrättvisa efter konflikt genom att lyfta fram den avgörande rollen för icke-statliga, sedvanliga aktörer i rättsskipning och utmanar därmed statligt centrerade paradigmer. Det erbjuder också praktiska insikter för yrkesverksamma och beslutsfattare som arbetar med lokala aktörer för att återupprätta rättsstaten och främja försoning i postkonfliktmiljöer.
Projektet har presenterats vid olika workshops, konferenser och forum, både fysiskt och virtuellt. Inledningsvis presenterades projektets upplägg och tidiga forskningsplaner den 9 december 2019 vid The Middle East Initiative, Harvard Kennedy School, och den 2 december 2020 vid University of California's Comparative Politics Workshop. En virtuell workshop med titeln "Understanding and Measuring Punishment, Revenge, and Forgiveness in Post-Conflict Settings" hölls den 19, 22 och 23 februari 2021 via Zoom, där 14 forskare från USA, Europa och Irak deltog, vilket förfinade projektets enkätmått.
Arbetsrapporten "Legal Pluralism" presenterades vid flera evenemang: Uppsala universitet och Folke Bernadotteakademins workshop (8-10 oktober 2021), Policy-Research Day i Stockholm (11 oktober 2021), Quality of Government Conference vid Göteborgs universitet (10 februari 2022), International Studies Association Annual Conference (12 oktober 2022), Midwest Political Science Association Annual Conference (28 mars 2022) och EuroWEPS Workshop vid Hertie School i Berlin (7 juni 2022).
Den 12 oktober 2022 presenterades arbetspappret "The Power of the Past" vid en workshop på Universitetet i Oslo. Under 2023 inkluderade viktiga presentationer FN:s Innovationsnätverk den 14 juni och European Political Science Association Annual Conference i Glasgow den 22 juni. En panel om "Reintegration and Reconciliation" organiserades vid American Political Science Association Annual Conference den 2 september, där 15 ledande forskare inom konfliktlösning deltog och främjade planerade samarbeten. En hybrid avslutningskonferens hölls den 16-17 oktober 2023 i Göteborg, för att sprida resultat och forskningsdesign, få feedback och utbyta expertis med 16 forskare inom statsvetenskap, psykologi och sociologi.
Kristen Kao (huvudforskare) presenterade också projektresultat vid flera forum under 2024, inklusive en föreläsning med titeln "The Social Sources of Legal Pluralism: Experimental Evidence of State Versus Customary Dispute Resolution in Iraq" vid Institute of Arab & Islamic Studies, Exeter University, UK (6 mars). Arbetet "The Effects of Injustice Gaps" presenterades vid Universitetet i Amsterdam (27 maj), APSA:s årsmöte i Philadelphia (8 september) och vid Universitetet i Bergen, Norge (29 november). Hon presenterade arbetet vid policypanelen "Rehabilitation of ISIS-affiliated Families" för XCEPT-projektet vid King’s College London (23 oktober) och vid American University of Kurdistan’s Middle East Peace and Security Forum (19 november), där panelens titel var "Levels of Justice: International, National, or Local?". Kao föreläste vid Utrikespolitiska föreningen i Göteborg om "Attitudes Towards Accused ISIS-affiliated Displaced Persons in Iraq and Sweden" den 10 december, och hon har också blivit inbjuden att tala vid Weatherhead Center vid Harvard University den 24 mars 2025 om gap i rättvisa.
Kristin Fabbe, en samarbetande forskare, presenterade resultat vid Migration Policy Communications Training, Migration Policy Center, och institutionen för sociala och politiska vetenskaper den 6 maj och 19 juni.
Andra spridningskanaler inkluderade en podcast 2021 om försoning efter konflikt och publikationer av arbetspapper på SSRN och av Quality of Government Institute, där "The Power of the Past" två gånger under 2023 hamnade på SSRN:s topp tio nedladdningslista.
Projektet har genererat tre ytterligare samarbeten som inte ursprungligen var planerade. För fokusgrupperna efter undersökningen tog vi in doktorand Janek Bruker från ETH Zürich, som använde innovativa metoder för innehållsanalys. En andra studie bedrivs med postdoktorforskare Mara Vidali vid Paris School of Economics, där man jämför enkäter med lokala ledare och vanliga medborgare. En tredje studie genomförs med doktorand i psykiatri Stéfanie Fréel vid Amsterdam University Medical Center, som undersöker effekten av exponering för traumatiska händelser och offerstatus på rättvisegap samt attityder mot förlåtelse och hämnd, genom socialpsykologins perspektiv.
Slutligen har projektets HF blivit nominerad av sin institution till 2025 års Wallenberg Academy Fellow, baserat på pilotstudien av rättvisegap inom detta projekt.
För att uppfylla dessa mål genomförde vi nio djupgående fokusgrupper, som varade cirka 1,5–2 timmar vardera, för att utforma omfattande ansikte-mot-ansikte-undersökningar med 4 592 irakiska medborgare i Bagdad, Anbar och Ninewa. Dessutom genomförde vi 150 personliga intervjuer med lokala ledare, inklusive stamledare, lokala imamer, statliga tjänstemän och mukhtarer. Projektet avslutades med elva fokusgrupper efter undersökningarna, som varade cirka två timmar vardera, med fokus på följande områden: 1) Återvändande, bosättning och stigma, 2) Rättviseklyftor samt 3) Faktainsamlingens och sanningssökandets roll. Analysen koncentrerades på två huvudsakliga demografiska skillnader som identifierades i våra storskaliga kvantitativa studier: män kontra kvinnor och sunniter kontra shiiter.
Projektet resulterade i betydande insikter som främjar både konkreta resultat och teoretiska framsteg inom konflikt- och fredsstudier. För det första avslöjade vår studie ”The Power of the Past” att människors rättvisekänslor starkt påverkas av tidigare handlingar, baserade på en kombination av moralisk fördömelse och framåtblickande bedömningar av risker och värden. Viktigt nog visade den irakiska allmänhetens åsikter en överensstämmelse med internationell människorättslagstiftning. Rättvisa efter konflikt bör stå i proportion till brottens allvar. Denna tendens är genomgående oavsett personliga skillnader såsom tillit till institutioner, erfarenheter av att vara offer och etnisk tillhörighet, vilket understryker betydelsen av faktainsamlingsinsatser för att återintegrera internflyktingar i Irak och liknande kontexter.
En annan studie ”Legal Pluralism and Fragmented Sovereignty in Iraq”, visade att irakier ofta löser familjedispyter genom sedvanerättsliga ordningar men föredrar statliga system för mer betydande fall, trots dess korruption. Fokusgrupper visade att sedvanerättsliga ordningar erbjuder ett mer återställande sätt att upprätthålla sociala relationer, vilket skapar ett dilemma mellan ett kraftfullt men korrupt statligt system och ett mindre verkställbart men mindre korrupt icke-statligt system. Dessa insikter bidrar till debatter om att reformera statsbyggnadsmodeller för att bättre integrera sedvanerättsliga och statliga konfliktlösningsmekanismer.
För det andra bidrar projektet väsentligt till den teoretiska forskningen genom att utmana befintliga studier om motivationerna bakom förlåtelse och försoning. Det lyfter fram vikten av mikronivådata för att förstå individuella drivkrafter i återintegreringsprocesser och identifierar betydande skillnader i acceptansen av statligt drivna jämfört med traditionella försoningsmetoder bland olika samhällsgrupper i Irak. Projektet testade också psykologiska modeller för förlåtelse i icke-västerländska kontexter, vilket erbjuder nya perspektiv på legitima rättskipare och belyser klyftan mellan offerperspektiv och elitpåtvingade rättsliga mekanismer i postkonfliktsituationer.
För det tredje resulterade projektet i två betydande dataset. Det första är ett sannolikhetsurval som representerar tre guvernorat i Irak med olika grad av exponering för IS-styre och omfattar 4592 respondenter. Det andra är ett bekvämlighetsurval bestående av 150 lokala ledare i dessa guvernorat. Båda dataset kommer att göras offentligt tillgängliga när de är korrekt anonymiserade, antingen inom två år efter projektets slut (december 2025) eller efter att de fem planerade publikationerna baserade på dem har färdigställts.
Projektets resultat visar att acceptansen för stigmatiserade internflyktingar är som svårast bland män och medlemmar av utgruppen. Detta väcker ytterligare forskningsfrågor: 1) Vad kan motivera män och medlemmar av utgruppen i etniskt präglade konflikter att försonas med varandra? 2) I vilken utsträckning är dessa resultat generaliserbara till andra konflikter? Den replikerbara forskningsdesignen som presenteras i artikeln om rättslig pluralism erbjuder en empirisk modell för att mer systematiskt studera vilka faktorer som påverkar vart medborgare vänder sig för hjälp med sina tvister i andra länder och regioner. En ytterligare forskningsfråga som väcktes är: Vilka typer av lokala aktörer bör involveras i processer för lokal konflikthantering, och hur kan de utgöra bättre – eller möjligen sämre – forum för att möta medborgarnas behov jämfört med statliga institutioner?
Vårt kommande arbetsdokument handlar om "rättviseglapp", som uppstår när straff inte överensstämmer med allmänhetens uppfattning om vad som är proportionerligt för ett visst brott. Dokumentet visar att rättviseglapp – oavsett om det rör sig om under- eller överstraffning – undergräver myndigheternas legitimitet. Dessa effekter är mer uttalade för statliga än sedvanliga myndigheter och varierar mellan sunnitiska och shiitiska grupper. Dokumentet fyller en empirisk lucka i forskning om övergångsrättvisa efter konflikt genom att lyfta fram den avgörande rollen för icke-statliga, sedvanliga aktörer i rättsskipning och utmanar därmed statligt centrerade paradigmer. Det erbjuder också praktiska insikter för yrkesverksamma och beslutsfattare som arbetar med lokala aktörer för att återupprätta rättsstaten och främja försoning i postkonfliktmiljöer.
Projektet har presenterats vid olika workshops, konferenser och forum, både fysiskt och virtuellt. Inledningsvis presenterades projektets upplägg och tidiga forskningsplaner den 9 december 2019 vid The Middle East Initiative, Harvard Kennedy School, och den 2 december 2020 vid University of California's Comparative Politics Workshop. En virtuell workshop med titeln "Understanding and Measuring Punishment, Revenge, and Forgiveness in Post-Conflict Settings" hölls den 19, 22 och 23 februari 2021 via Zoom, där 14 forskare från USA, Europa och Irak deltog, vilket förfinade projektets enkätmått.
Arbetsrapporten "Legal Pluralism" presenterades vid flera evenemang: Uppsala universitet och Folke Bernadotteakademins workshop (8-10 oktober 2021), Policy-Research Day i Stockholm (11 oktober 2021), Quality of Government Conference vid Göteborgs universitet (10 februari 2022), International Studies Association Annual Conference (12 oktober 2022), Midwest Political Science Association Annual Conference (28 mars 2022) och EuroWEPS Workshop vid Hertie School i Berlin (7 juni 2022).
Den 12 oktober 2022 presenterades arbetspappret "The Power of the Past" vid en workshop på Universitetet i Oslo. Under 2023 inkluderade viktiga presentationer FN:s Innovationsnätverk den 14 juni och European Political Science Association Annual Conference i Glasgow den 22 juni. En panel om "Reintegration and Reconciliation" organiserades vid American Political Science Association Annual Conference den 2 september, där 15 ledande forskare inom konfliktlösning deltog och främjade planerade samarbeten. En hybrid avslutningskonferens hölls den 16-17 oktober 2023 i Göteborg, för att sprida resultat och forskningsdesign, få feedback och utbyta expertis med 16 forskare inom statsvetenskap, psykologi och sociologi.
Kristen Kao (huvudforskare) presenterade också projektresultat vid flera forum under 2024, inklusive en föreläsning med titeln "The Social Sources of Legal Pluralism: Experimental Evidence of State Versus Customary Dispute Resolution in Iraq" vid Institute of Arab & Islamic Studies, Exeter University, UK (6 mars). Arbetet "The Effects of Injustice Gaps" presenterades vid Universitetet i Amsterdam (27 maj), APSA:s årsmöte i Philadelphia (8 september) och vid Universitetet i Bergen, Norge (29 november). Hon presenterade arbetet vid policypanelen "Rehabilitation of ISIS-affiliated Families" för XCEPT-projektet vid King’s College London (23 oktober) och vid American University of Kurdistan’s Middle East Peace and Security Forum (19 november), där panelens titel var "Levels of Justice: International, National, or Local?". Kao föreläste vid Utrikespolitiska föreningen i Göteborg om "Attitudes Towards Accused ISIS-affiliated Displaced Persons in Iraq and Sweden" den 10 december, och hon har också blivit inbjuden att tala vid Weatherhead Center vid Harvard University den 24 mars 2025 om gap i rättvisa.
Kristin Fabbe, en samarbetande forskare, presenterade resultat vid Migration Policy Communications Training, Migration Policy Center, och institutionen för sociala och politiska vetenskaper den 6 maj och 19 juni.
Andra spridningskanaler inkluderade en podcast 2021 om försoning efter konflikt och publikationer av arbetspapper på SSRN och av Quality of Government Institute, där "The Power of the Past" två gånger under 2023 hamnade på SSRN:s topp tio nedladdningslista.
Projektet har genererat tre ytterligare samarbeten som inte ursprungligen var planerade. För fokusgrupperna efter undersökningen tog vi in doktorand Janek Bruker från ETH Zürich, som använde innovativa metoder för innehållsanalys. En andra studie bedrivs med postdoktorforskare Mara Vidali vid Paris School of Economics, där man jämför enkäter med lokala ledare och vanliga medborgare. En tredje studie genomförs med doktorand i psykiatri Stéfanie Fréel vid Amsterdam University Medical Center, som undersöker effekten av exponering för traumatiska händelser och offerstatus på rättvisegap samt attityder mot förlåtelse och hämnd, genom socialpsykologins perspektiv.
Slutligen har projektets HF blivit nominerad av sin institution till 2025 års Wallenberg Academy Fellow, baserat på pilotstudien av rättvisegap inom detta projekt.