Frihetssånger: En studie av en kvinnlig buddhistisk mästares religiösa poesi i femtonhundratalets Tibet
Den tibetanska kvinnliga mästaren Kuntu Sangmo (1464-1549) är okänd för såväl tibetaner som västerländska forskare. Hennes religiösa poesi ger oss en värdefull inblick i vilka möjligheter en kvinna som ville ägna sig åt buddhistisk utövning hade i femtonhundratalets Tibet. Kuntu Sangmos diktning ingår i en omfattande biografi som upptäcktes i Tibet relativt nyligen. Eftersom det endast finns ett fåtal texter som belyser kvinnors religiositet inom den tibetanska buddhismen är denna text ytterst unik.
Med utgångspunkt i denna exceptionella kvinnas religiösa diktning kommer detta projekt att undersöka Kuntu Sangmos betydelse och inflytande för den specifika buddhistiska tradition som hon tillhörde. Särskilt intresse kommer ägnas åt hennes relation med traditionens färgstarke manlige förgrundsgestalt. Genom att översätta, presentera, kontextualisera och analysera hennes dikter, kommer projektet undersöka om könsskillnader kommer till uttryck i materialet. Kuntu Sangmos biografi är sensationell eftersom den visar att det var möjligt för en kvinna att uppnå ett högt anseende och en uppsatt position inom den tibetanska buddhismen under denna outforskade tidsperiod.
Med sin presentation av ett helt outforskat material bidrar projektet med angelägen grundforskning. Filologisk noggrannhet kombinerat med metoder hämtade från religionshistoria, litteraturvetenskap och genusstudier kommer dessutom belysa det unika materialet på ett nydanande och tvärvetenskapligt sätt.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling:
Det huvudsakliga syftet med projektet har varit att översätta, presentera och analysera den tibetanska buddhistiska mystikern Kuntu Sangmos (1464–1549) religiösa poesi eller ”sånger” (tibetanska: mgur) som tibetanerna benämner dem. Dessa tjugofem sånger ingår i en hagiografi (tib: rnam thar) som upptäcktes i Tibet för några decennier sedan. Med tanke på att sångerna inte har översatts eller studerats tidigare är det en särskilt angelägen uppgift att göra dem tillgängliga för såväl forskare som andra intresserade. Det som gör sångerna (och hagiografin där de ingår) särskilt viktiga är att de beskriver en tibetansk kvinna som efter ett mycket dramatiskt och mödosamt liv blev en erkänd och aktad religiös ledare med en mängd manliga och kvinnliga lärjungar och välgörare. Med tanke på att det finns ytterst få skrifter som handlar om kvinnor inom den tibetanska buddhismen och än färre sånger författade av kvinnor i den tibetanska buddhismen är materialet som presenteras inom ramen för detta projekt tveklöst utöver det vanliga.
Vid sidan av att översätta och tillgängliggöra innehållet i sångerna så ingick det i projektets syfte att, med utgångspunkt i sångerna, besvara följande forskningsfrågor:
• Skiljer sig Kuntu Sangmos sånger från hennes manlige partner och lärares – Tsangnyön Herukas (1452–1507)? Har dessa eventuella skillnader i så fall något att göra med att Kuntu Sangmo var en kvinna?
• Vilken relation hade Kuntu Sangmo med Tsangnyön och vilken betydelse hade hon för den tradition som de tillhörde?
• Hade kvinnor som levde som kringvandrande yogier/asketer mer inflytande än kvinnor som valde att bli nunnor och levde på kloster eller kvinnor i andra roller och miljöer i dåtidens Tibet?
• Vad fanns det för olika möjligheter för en kvinna som ville viga sitt liv åt buddhistiska studier och buddhistisk utövning under denna tidsperiod?
• Vad innebar de religiösa roller som fanns tillgängliga för en kvinna (nunna, partner till en manlig buddhistisk mästare, kringvandrande asket, eremit, yogini, etc.)?
Väl medveten om att sångerna och hagiografin där de ingår inte kan ge några entydiga svar på dessa frågor, utan endast återspeglar ett visst perspektiv, hade jag förhoppningar om att materialet som mitt forskningsprojekt utgick ifrån skulle bidra med viktig kunskap kring ovan nämnda forskningsfrågor.
Redan på ett tidigt stadium stod det klart för mig att det var nödvändigt att inte endast fokusera på sångerna utan också noggrant studera det omfattande biografiska material som omger dem. Detta var något som också en av de sakkunniga som granskade projektetansökan påpekade. Projektet blev därigenom mer omfattande och inriktningen mer filologisk och textbaserad än vad jag först hade tänkt mig.
Den tibetanska hagiografin där sångerna ingår är en handskrift författad av Kuntu Sangmos manlige lärjunge Khyenrab Wangchuk år 1551. Den är skriven med en relativt svårläst skrivstil (tib: dbu med) vilket i kombination textens många förkortningar bidragit till att det blev både tidskrävande och mödosamt att studera den. Först behövde jag skriva av texten och omvandla den till mer lättlästa tibetanska tryckbokstäver (tib: dbu can) sedan ägnade jag mycket tid åt att översätta och förstå den nedskrivna texten. Därefter konsulterades kunniga språkgranskare och med deras hjälp förbättras översättningarna. Dels anlitades Johanna Jörgensen som är verksam som översättare vid ett buddhistiskt center i Mälarhöjden, dels anlitades Tib Shelf – en grupp översättare som jag kom i kontakt med när jag som en del av forskningsprojektet vistades vid universitetet i Oxford hösten 2023 (https://www.tibshelf.org/about).
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser:
1. Den tibetanska handskriften har skrivits av och alla de tjugofem sångerna som ingår i handskriften samt stora delar av de narrativa biografiska avsnitten har översatts från tibetanska till engelska och noggrant språkgranskats. Tack vare detta omfattande filologiska arbete har jag nu möjlighet att publicera artiklar, och skriva en monografi där detta unika material kan tillgängliggöras för såväl forskare som andra intresserade. Denna filologiska grundforskning ser jag som projektets viktigaste resultat.
2. Kuntu Sangmos sånger och livsexempel visar att det var möjligt för en kvinna att uppnå ett högt anseende och en uppsatt position inom den tibetanska buddhismen under denna outforskade tidsperiod. Enligt hagiografin blev Kuntu Sangmo bemyndigad att verka som Tsangnyöns efterträdare innan han gick bort. Därefter levde hon ett långt och framgångsrikt liv som en självständig och respekterad religiös ledare. Med tanke på hur få beskrivningar det finns av kvinnliga religiösa ledare så är Kuntu Sangmos livsexempel och hennes sånger unika och viktiga.
3. En mer nyanserad bild av Tsangnyön och hans tradition har utkristalliserats. Inte minst har det framkommit att kvinnor deltog mer aktivt och hade en mer framträdande roll än vad tidigare forskning kunnat visa.
Nya forskningsfrågor och idéer om möjliga framtida forskningsuppgifter:
• Det vore intressant att undersöka vilken roll ordinerade munkar och nunnor hade inom Tsangnyöns tradition. Särskilt intressant förefaller den lärda och inflytelserika sakyamunken Ngödrub Pembar (1456–1527) vara. Om honom finns dessutom en outforskad hagiografi.
• Det vore intressant att undersöka vad som skedde med den tradition som Kuntu Sangmo tillhörde efter hennes bortgång och fram till idag. På vilka sätt levde den vidare? Finns den kvar? Hur kommer den i så fall till uttryck?
• En mängd personer och platser omnämns i de tibetanska texterna som anknyter till Kuntu Sangmo. Det vore intressant att spåra, och om möjligt identifiera personer och platser som omnämns i dessa texter. Detta kunde göras med hjälp av fältstudier i kombination med textstudier.
Forskningens resultat samt samverkan:
Tre professorer med inriktning mot tibetologi och religionshistoria var projektets rådgivare: Hanna Havnevik från universitetet i Oslo, Franz-Karl Ehrhard från Ludwig-Maximillians-Universität i München och Per Kværne från universitetet i Oslo. Deras stöd och råd har varit värdefulla och jag har i olika sammanhang träffat dem både innan och under projektet. Prof. Kværne gav mig exempelvis det goda, och för projektet mycket lyckosamma, rådet att spendera tid vid Oxfords universitet där det finns en mycket livaktig tibetologisk forskningsmiljö.
Under projektets gång har jag löpande presenterat den forskning som genererats, både muntligt och skriftligt. Forskningen har dessutom berikat den undervisning och handledning som jag bedrivit vid högskolan i Gävle (HiG) där jag arbetar och där projektet varit förlagt.
Jag har genomfört en rad föreläsningar och presentationer relaterade till projektet på olika platser. Flera av dessa har resulterat i publikationer eller kommer att göra det i framtiden.
I juli 2022 deltog jag i ”the Sixteenth Seminar of the International Association for Tibetan Studies” i Prag. Där presenterade jag en ”paper” med titeln ”Comparing the Songs of Kuntu Sangmo with the Songs of Tsangyön Heruka.” Denna presentation omarbetades senare till artikeln “‘A Female Body is fortunate’: Comparing Kun tu bzang mo’s Songs with the Songs of gTsang smyon Heruka” som publicerades i Revue d’Etudes Tibétaines. I denna artikel berör jag flera av projektets frågeställningar. I januari 2023 höll jag en digital presentation i Shang Shung Institute UKs digitala föreläsningsserie (via Zoom). Dessutom har jag regelbundet presenterat projektet i forskningsseminarium vid HiG (VT 2020, HT 2022, HT 2024). Våren 2023 presenterade jag projektet i det religionshistoriska högre seminariet vid Lunds universitet. Under tre veckor i november 2023 var jag gästforskare vid universitetet i Oxford. Där höll jag en föreläsning med titeln ”The Songs of Kuntu Sangmo”.
Jag har deltagit i flera olika workshops. I februari 2021 deltog jag i ”Nordic Collaboration in Research and Education on Indian Religions” (via Zoom, pga pandemin). I maj 2022 deltog jag i ”Buddhism and Theosophy in the Nordic Countries” vid Lunds universitet. Presentationen jag höll där omarbetades senare till ett kapitel som ingår i boken Buddhism in the Nordic Countries som ska ges ut av Routledge nu i sommar. I augusti 2023 presenterade jag ett ”paper” som handlade om hur Kuntu Sangmo, i sina sånger, förespråkade vikten av att förstå och omsätta den buddhistiska läran i praktik. Detta skedde i en workshop vid Stockholms universitet med titeln “Theory and Practice in Asian Traditions”.
Avslutningsvis något om vad som återstår att göra:
Jag kommer skicka in två artiklar till vetenskapliga tidskrifter: “The Mothers of Tsangnyön Heruka,” till Numen och ”A Female Tibetan Mystic Sings about how to put the Buddhist Teachings into Practice,” till Journal of Tibetan Literature eller Revue d’Etudes Tibétaines. Dessa bägge artiklar är nästan färdiga men behöver redigeras. I höst kommer jag delta i en workshop om fromhet i religioner vid Stockholms universitet. Mitt bidrag ska handla om hur fromhet beskrivs i Kuntus Sangmos sånger och publiceras förhoppningsvis i ett kommande temanummer om fromhet i tidskriften Chaos: Skandinavisk tidsskrift for religionshistoriske studier.
Jag kommer söka RJ-sabbatical för att färdigställa en monografi baserad på forskningsprojektet. När monografin och ovan nämnda artiklar är färdiga tänkte jag skriva en ”entry” om Kuntu Sangmo i Treasury of Lives (https://treasuryoflives.org/) samt presentera resultatet av min forskning i olika sammanhang.
När detta är klart känner jag mig färdig med forskningsprojektet och då tänkte jag forska om något annat.
Det huvudsakliga syftet med projektet har varit att översätta, presentera och analysera den tibetanska buddhistiska mystikern Kuntu Sangmos (1464–1549) religiösa poesi eller ”sånger” (tibetanska: mgur) som tibetanerna benämner dem. Dessa tjugofem sånger ingår i en hagiografi (tib: rnam thar) som upptäcktes i Tibet för några decennier sedan. Med tanke på att sångerna inte har översatts eller studerats tidigare är det en särskilt angelägen uppgift att göra dem tillgängliga för såväl forskare som andra intresserade. Det som gör sångerna (och hagiografin där de ingår) särskilt viktiga är att de beskriver en tibetansk kvinna som efter ett mycket dramatiskt och mödosamt liv blev en erkänd och aktad religiös ledare med en mängd manliga och kvinnliga lärjungar och välgörare. Med tanke på att det finns ytterst få skrifter som handlar om kvinnor inom den tibetanska buddhismen och än färre sånger författade av kvinnor i den tibetanska buddhismen är materialet som presenteras inom ramen för detta projekt tveklöst utöver det vanliga.
Vid sidan av att översätta och tillgängliggöra innehållet i sångerna så ingick det i projektets syfte att, med utgångspunkt i sångerna, besvara följande forskningsfrågor:
• Skiljer sig Kuntu Sangmos sånger från hennes manlige partner och lärares – Tsangnyön Herukas (1452–1507)? Har dessa eventuella skillnader i så fall något att göra med att Kuntu Sangmo var en kvinna?
• Vilken relation hade Kuntu Sangmo med Tsangnyön och vilken betydelse hade hon för den tradition som de tillhörde?
• Hade kvinnor som levde som kringvandrande yogier/asketer mer inflytande än kvinnor som valde att bli nunnor och levde på kloster eller kvinnor i andra roller och miljöer i dåtidens Tibet?
• Vad fanns det för olika möjligheter för en kvinna som ville viga sitt liv åt buddhistiska studier och buddhistisk utövning under denna tidsperiod?
• Vad innebar de religiösa roller som fanns tillgängliga för en kvinna (nunna, partner till en manlig buddhistisk mästare, kringvandrande asket, eremit, yogini, etc.)?
Väl medveten om att sångerna och hagiografin där de ingår inte kan ge några entydiga svar på dessa frågor, utan endast återspeglar ett visst perspektiv, hade jag förhoppningar om att materialet som mitt forskningsprojekt utgick ifrån skulle bidra med viktig kunskap kring ovan nämnda forskningsfrågor.
Redan på ett tidigt stadium stod det klart för mig att det var nödvändigt att inte endast fokusera på sångerna utan också noggrant studera det omfattande biografiska material som omger dem. Detta var något som också en av de sakkunniga som granskade projektetansökan påpekade. Projektet blev därigenom mer omfattande och inriktningen mer filologisk och textbaserad än vad jag först hade tänkt mig.
Den tibetanska hagiografin där sångerna ingår är en handskrift författad av Kuntu Sangmos manlige lärjunge Khyenrab Wangchuk år 1551. Den är skriven med en relativt svårläst skrivstil (tib: dbu med) vilket i kombination textens många förkortningar bidragit till att det blev både tidskrävande och mödosamt att studera den. Först behövde jag skriva av texten och omvandla den till mer lättlästa tibetanska tryckbokstäver (tib: dbu can) sedan ägnade jag mycket tid åt att översätta och förstå den nedskrivna texten. Därefter konsulterades kunniga språkgranskare och med deras hjälp förbättras översättningarna. Dels anlitades Johanna Jörgensen som är verksam som översättare vid ett buddhistiskt center i Mälarhöjden, dels anlitades Tib Shelf – en grupp översättare som jag kom i kontakt med när jag som en del av forskningsprojektet vistades vid universitetet i Oxford hösten 2023 (https://www.tibshelf.org/about).
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser:
1. Den tibetanska handskriften har skrivits av och alla de tjugofem sångerna som ingår i handskriften samt stora delar av de narrativa biografiska avsnitten har översatts från tibetanska till engelska och noggrant språkgranskats. Tack vare detta omfattande filologiska arbete har jag nu möjlighet att publicera artiklar, och skriva en monografi där detta unika material kan tillgängliggöras för såväl forskare som andra intresserade. Denna filologiska grundforskning ser jag som projektets viktigaste resultat.
2. Kuntu Sangmos sånger och livsexempel visar att det var möjligt för en kvinna att uppnå ett högt anseende och en uppsatt position inom den tibetanska buddhismen under denna outforskade tidsperiod. Enligt hagiografin blev Kuntu Sangmo bemyndigad att verka som Tsangnyöns efterträdare innan han gick bort. Därefter levde hon ett långt och framgångsrikt liv som en självständig och respekterad religiös ledare. Med tanke på hur få beskrivningar det finns av kvinnliga religiösa ledare så är Kuntu Sangmos livsexempel och hennes sånger unika och viktiga.
3. En mer nyanserad bild av Tsangnyön och hans tradition har utkristalliserats. Inte minst har det framkommit att kvinnor deltog mer aktivt och hade en mer framträdande roll än vad tidigare forskning kunnat visa.
Nya forskningsfrågor och idéer om möjliga framtida forskningsuppgifter:
• Det vore intressant att undersöka vilken roll ordinerade munkar och nunnor hade inom Tsangnyöns tradition. Särskilt intressant förefaller den lärda och inflytelserika sakyamunken Ngödrub Pembar (1456–1527) vara. Om honom finns dessutom en outforskad hagiografi.
• Det vore intressant att undersöka vad som skedde med den tradition som Kuntu Sangmo tillhörde efter hennes bortgång och fram till idag. På vilka sätt levde den vidare? Finns den kvar? Hur kommer den i så fall till uttryck?
• En mängd personer och platser omnämns i de tibetanska texterna som anknyter till Kuntu Sangmo. Det vore intressant att spåra, och om möjligt identifiera personer och platser som omnämns i dessa texter. Detta kunde göras med hjälp av fältstudier i kombination med textstudier.
Forskningens resultat samt samverkan:
Tre professorer med inriktning mot tibetologi och religionshistoria var projektets rådgivare: Hanna Havnevik från universitetet i Oslo, Franz-Karl Ehrhard från Ludwig-Maximillians-Universität i München och Per Kværne från universitetet i Oslo. Deras stöd och råd har varit värdefulla och jag har i olika sammanhang träffat dem både innan och under projektet. Prof. Kværne gav mig exempelvis det goda, och för projektet mycket lyckosamma, rådet att spendera tid vid Oxfords universitet där det finns en mycket livaktig tibetologisk forskningsmiljö.
Under projektets gång har jag löpande presenterat den forskning som genererats, både muntligt och skriftligt. Forskningen har dessutom berikat den undervisning och handledning som jag bedrivit vid högskolan i Gävle (HiG) där jag arbetar och där projektet varit förlagt.
Jag har genomfört en rad föreläsningar och presentationer relaterade till projektet på olika platser. Flera av dessa har resulterat i publikationer eller kommer att göra det i framtiden.
I juli 2022 deltog jag i ”the Sixteenth Seminar of the International Association for Tibetan Studies” i Prag. Där presenterade jag en ”paper” med titeln ”Comparing the Songs of Kuntu Sangmo with the Songs of Tsangyön Heruka.” Denna presentation omarbetades senare till artikeln “‘A Female Body is fortunate’: Comparing Kun tu bzang mo’s Songs with the Songs of gTsang smyon Heruka” som publicerades i Revue d’Etudes Tibétaines. I denna artikel berör jag flera av projektets frågeställningar. I januari 2023 höll jag en digital presentation i Shang Shung Institute UKs digitala föreläsningsserie (via Zoom). Dessutom har jag regelbundet presenterat projektet i forskningsseminarium vid HiG (VT 2020, HT 2022, HT 2024). Våren 2023 presenterade jag projektet i det religionshistoriska högre seminariet vid Lunds universitet. Under tre veckor i november 2023 var jag gästforskare vid universitetet i Oxford. Där höll jag en föreläsning med titeln ”The Songs of Kuntu Sangmo”.
Jag har deltagit i flera olika workshops. I februari 2021 deltog jag i ”Nordic Collaboration in Research and Education on Indian Religions” (via Zoom, pga pandemin). I maj 2022 deltog jag i ”Buddhism and Theosophy in the Nordic Countries” vid Lunds universitet. Presentationen jag höll där omarbetades senare till ett kapitel som ingår i boken Buddhism in the Nordic Countries som ska ges ut av Routledge nu i sommar. I augusti 2023 presenterade jag ett ”paper” som handlade om hur Kuntu Sangmo, i sina sånger, förespråkade vikten av att förstå och omsätta den buddhistiska läran i praktik. Detta skedde i en workshop vid Stockholms universitet med titeln “Theory and Practice in Asian Traditions”.
Avslutningsvis något om vad som återstår att göra:
Jag kommer skicka in två artiklar till vetenskapliga tidskrifter: “The Mothers of Tsangnyön Heruka,” till Numen och ”A Female Tibetan Mystic Sings about how to put the Buddhist Teachings into Practice,” till Journal of Tibetan Literature eller Revue d’Etudes Tibétaines. Dessa bägge artiklar är nästan färdiga men behöver redigeras. I höst kommer jag delta i en workshop om fromhet i religioner vid Stockholms universitet. Mitt bidrag ska handla om hur fromhet beskrivs i Kuntus Sangmos sånger och publiceras förhoppningsvis i ett kommande temanummer om fromhet i tidskriften Chaos: Skandinavisk tidsskrift for religionshistoriske studier.
Jag kommer söka RJ-sabbatical för att färdigställa en monografi baserad på forskningsprojektet. När monografin och ovan nämnda artiklar är färdiga tänkte jag skriva en ”entry” om Kuntu Sangmo i Treasury of Lives (https://treasuryoflives.org/) samt presentera resultatet av min forskning i olika sammanhang.
När detta är klart känner jag mig färdig med forskningsprojektet och då tänkte jag forska om något annat.