Kritikens nya ordning: mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel
I studien Kritikens ordning: Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 undersökte Lina Samuelsson bland annat den kritiska textens normerande diskurser – vad konstituerar en recension, vilka nyckelbegrepp genomsyrar den kritiska texten? Arbetet bestod, trots en räcka självvalda begränsningar, i en betydande materialinsamling.
I projektet Kritikens nya ordning: mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel ämnar vi nu göra en metodologisk och kunskapsteoretisk undersökning av motsvarande material med hjälp av digitala verktyg. Samuelssons diskursanalys kommer prövas i en språkteknologisk komparation. Med »motsvarande material» menas dels Samuelssons egna transkriptioner, men framförallt att göra så uttömmande genomsökningar som möjligt av det litteraturkritiska materialet för de valda åren. Ett nytt nedslag, i år 2016, kommer också genomföras inom projektets ram. Vi ämnar också utveckla ett interaktivt gränssnitt för att visualisera – och operationalisera – symbiosen mellan "text mining" och mera traditionella forskningsmetoder.
Projektet kommer på detaljnivå kunna jämföra analoga och digitala analyser av samma historiska nedslag. Undersökningen innebär flera metodutvecklande utmaningar för den tekniska språkanalysen, och belyser flera metodologiska metaperspektiv i skärningspunkten mellan traditionell humaniora, språkteknologi och kunskapsteoretiska perspektiv på digitaliseringen.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Syftet med Kritikens nya ordning: Mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel [The Order of Criticism Revisited: A Mixed Methods Study of a Century and a Half of Literary Criticism in Sweden] (MXM19-1096:1) har varit att “upprepa och utmana” en litteraturvetenskaplig studie med datadrivna metoder. Projektet har undersökt hur “traditionell” humanistisk och digital analys kan förstärka varandra i både praktiskt och epistemologiskt hänseende. Forskningen har utgått från en jämförelse av resultat om den litteraturkritiska diskursen i tidningar och tidskrifter åren 1906, 1956 och 2006 från dels en studie av projektmedlemmen Lina Samuelsson (Kritikens ordning, 2013), dels olika former av språkteknologisk experiment kring vidare bokrecensionsmaterial.
Övergripande projektmål har varit att: (1) åter analysera de cirka 700 bokrecensioner som Samuelsson transkriberat för sin tidigare studie (2013) genom språkteknologiska metoder i ett tvärvetenskapligt sammanhang; (2) söka ut litteraturkritik i Kungliga bibliotekets (KB) digitiserade tidningssamlingar från åren 1906, 1956 och 2006 (samma som i Samuelssons studie) för att jämföra forskningsresultat och träna algoritmer till att automatiskt identifiera litteraturkritik i storskaliga textsamlingar; (3) reflektera epistemologiskt över skillnader och möjliga synergier mellan datadrivna och hermeneutiska metoder; samt (4) studera sentida litteraturkritik från 2016 med digitala verktyg utvecklade inom projektet.
Kort om genomförandet
Projektet har utgått från ett samarbete mellan Göteborgs forskningsinfrastruktur i digital humaniora (GRIDH), Språkbanken Text (SB Text), institutionen för litteraturvetenskap, religion och idéhistoria (LIR) vid Göteborgs universitet (GU) och Mälardalens universitet (MDU) med ett par projekt-gemensamma publikationer (Ingvarsson, Brodén, Samuelsson, Wåhlstrand Skärström & Zechner 2022; Brodén, Samuelsson, Zechner, Ingvarsson & Karimi 2025).
Projektmedlemmar vid GRIDH, LIR och MDU arbetade med tvärvetenskapliga analytiska och epistemologiska fokus (projektmål 1 och 3) (Brodén, Ingvarsson, Samuelsson & Wåhlstrand Skärström 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Wåhlstrand 2024; Brodén, Samuelsson, Alfter & Malmstedt 2025; Brodén & Samuelsson 2026; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026; Brodén, Samuelsson, Alfter & Karimi i tryck) och sentida recensionsmaterial (projektmål 4) (Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Karimi 2025). Utöver publikationer tillgängliggörs med utgångspunkt i detta arbete (GRIDH, LIR och MDU) två interaktiva visualiseringar.
SB Text:s projektmedlem utvecklade bland annat algoritmer för att kategorisera bokrecensioner, både i relation till annat textmaterial och inbördes mellan typer av recensioner, (projektmål 2) och för att upptäcka semantiska mönster i dessa (projektmål 3), samt förestod tillhörande annotering med arvoderade studenter vid KB-labb (projektmål 2). Jämte publikation (Zechner 2024) tillgängliggörs med utgångspunkt i detta arbete dataset genom Språkbanken Text (open access).
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
Projektet har genom nya analyser av ett redan känt recensionsmaterial diskuterat epistemologiska aspekter av syntesen av datadrivna och hermeneutiska metoder. Vi har särskilt beskrivit hur begreppet “främmandegöring” kan beskriva potentialen hos datavisualiseringar och andra datadrivna analyser att synliggöra förbisedda aspekter av ett bekant forskningsmaterial (Brodén, Ingvarsson, Samuelsson & Wåhlstrand Skärström 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Wåhlstrand 2024; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026; Brodén, Samuelsson, Alfter & Karimi i tryck).
Som ett led i arbetet har projektet samlat in cirka 5 800 recensioner från KB:s digitiserade tidningssamling, men även andra digitiseringsprojekt om kulturtidskrifter. Annoteringar av KB-materialet har deponerats på KB-labb (se Dataset). Insamlingen har anknutit till en utmaning på forskningsinfrastrukturnivå med automatiserad utsökning av specifika artikeltyper i KB.s tidningssamlingar (Brodén, Samuelsson, Zechner, Ingvarsson & Karimi 2025). Vi har även studerat hur generativa modeller kan parera brister i digitisering vid datadriven analys, men även diskuterat den epistemologiska osäkerhet som då uppstår kring källmaterialet (Brodén, Samuelsson, Alfter & Malmstedt 2025; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026).
Recensionsmaterialet har analyserats med olika språkteknologiska metoder, från enkla ordfrekvensanalyser till datavisualiseringar, tema-modelleringar och ordvektorer baserad på KB-labbs stora språkmodeller för svenska (KB-BERT) och generativa modeller (bl.a. GPT). Analyserna har klargjort styrkor och svagheter hos olika metoder i vårt diskursanalytiska sammanhang, samtidigt som de påvisat vikten av att ”mixa” datadrivna och humanistiska metoder för mer komplexa resultat (Brodén, Ingvarsson, Samuelsson & Wåhlstrand Skärström 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Wåhlstrand 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Karimi 2025; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026; Brodén, Samuelsson, Alfter & Karimi i tryck).
Undersökningarna har bekräftat argument inom digital humaniora om betydelsen av inte bara en robust metod, utan också en kontextkänslig analys grundad i humanistisk kunskap vid datadrivna analyser av historiskt material. Expertis om såväl digitala metoder som litteraturkritik som genre och de mediehistoriska sammanhangen har gjort det möjligt att bland annat problematisera vad som utgör en ”bokrecension”, liksom föreställningen om mänsklig annotering som ett bättre riktmärke än automatiserad. Vi betonar att automatiserad utsökning av specifika artikeltyper i digitiserade tidningssamlingar främjas av synteser av dataintensiva och kontextkänsliga metoder, som tillsammans kan fördjupa förståelsen av uppgiftens komplexitet (Brodén, Samuelsson, Zechner, Ingvarsson & Karimi 2025).
Nya forskningsfrågor
Genomslaget för stora och generativa språkmodeller under projekttiden har drastiskt förändrat möjligheten att bearbeta våra forskningsfrågor. Det skulle sannolikt vara möjligt att upprepa flera av delstudier med substantiella resultat baserat på sådana modeller.
Forskare från projektet har erhållit initieringsmedel från RJ för Tre internat om Litteraturens värden (424 TSEK), som senare legat till grund för en större men ännu inte beviljad ansökan om forskningsprogram till RJ.
Spridning av resultat och samverkan
Forskningsresultat har fortlöpande publicerats – open access – i internationella och svenska tidskriftsartiklar beroende på fokus (bl.a. Journal of Computational Literary Studies, Tidskrift för litteraturvetenskap och Samlaren) och papers på konferenser inriktade mot digital humaniora (Digital Humanities in the Nordic and Baltic Countries 2022, 2024 och 2026, Annual Conference of Computational Literary Studies 2024 och Huminfra 2025).
En central projektpublikation är antologin Flows & Frictions: Mixed Methods for AI-Driven Research on Historical Media (Brodén & Samuelsson 2026), som bygger på bidrag till symposiet Flows & Frictions anordnat vid GU av projektet med internationellt och nationellt tongivande forskare inom fältet (se Brodén 2026). Antologin har precis tryckts och blir publicerad digitalt, open access, via GU:s publikationsplattform.
Vidare har projektet presenterat på konferenser och symposier som Synergies 2020 (Danmark), Nationell ämneskonferens i litteraturvetenskap 2024, Digital Epistemologies vid Linnéuniversitet (2025) och Literature & AI (2025) (Norge). Projektresultat har även ingått i undervisning på masterprogrammet i digital humaniora vid GU och kurser i litteraturvetenskap vid MDU.
Beträffande den så kallade tredje uppgiften har projektet uppmärksammats i nationella medier i bland annat P1:s Godmorgon världen (2023-10-01), Aftonbladet (2019-06-30) och Biblioteksbladet (2023-06-16). Likaså har projektet representerats på Almedalsveckan (2019, 2022) och Kritikbyrån i Helsingfors (2026).
Syftet med Kritikens nya ordning: Mixade metoder i studiet av svensk litteraturkritik under ett och ett halvt sekel [The Order of Criticism Revisited: A Mixed Methods Study of a Century and a Half of Literary Criticism in Sweden] (MXM19-1096:1) har varit att “upprepa och utmana” en litteraturvetenskaplig studie med datadrivna metoder. Projektet har undersökt hur “traditionell” humanistisk och digital analys kan förstärka varandra i både praktiskt och epistemologiskt hänseende. Forskningen har utgått från en jämförelse av resultat om den litteraturkritiska diskursen i tidningar och tidskrifter åren 1906, 1956 och 2006 från dels en studie av projektmedlemmen Lina Samuelsson (Kritikens ordning, 2013), dels olika former av språkteknologisk experiment kring vidare bokrecensionsmaterial.
Övergripande projektmål har varit att: (1) åter analysera de cirka 700 bokrecensioner som Samuelsson transkriberat för sin tidigare studie (2013) genom språkteknologiska metoder i ett tvärvetenskapligt sammanhang; (2) söka ut litteraturkritik i Kungliga bibliotekets (KB) digitiserade tidningssamlingar från åren 1906, 1956 och 2006 (samma som i Samuelssons studie) för att jämföra forskningsresultat och träna algoritmer till att automatiskt identifiera litteraturkritik i storskaliga textsamlingar; (3) reflektera epistemologiskt över skillnader och möjliga synergier mellan datadrivna och hermeneutiska metoder; samt (4) studera sentida litteraturkritik från 2016 med digitala verktyg utvecklade inom projektet.
Kort om genomförandet
Projektet har utgått från ett samarbete mellan Göteborgs forskningsinfrastruktur i digital humaniora (GRIDH), Språkbanken Text (SB Text), institutionen för litteraturvetenskap, religion och idéhistoria (LIR) vid Göteborgs universitet (GU) och Mälardalens universitet (MDU) med ett par projekt-gemensamma publikationer (Ingvarsson, Brodén, Samuelsson, Wåhlstrand Skärström & Zechner 2022; Brodén, Samuelsson, Zechner, Ingvarsson & Karimi 2025).
Projektmedlemmar vid GRIDH, LIR och MDU arbetade med tvärvetenskapliga analytiska och epistemologiska fokus (projektmål 1 och 3) (Brodén, Ingvarsson, Samuelsson & Wåhlstrand Skärström 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Wåhlstrand 2024; Brodén, Samuelsson, Alfter & Malmstedt 2025; Brodén & Samuelsson 2026; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026; Brodén, Samuelsson, Alfter & Karimi i tryck) och sentida recensionsmaterial (projektmål 4) (Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Karimi 2025). Utöver publikationer tillgängliggörs med utgångspunkt i detta arbete (GRIDH, LIR och MDU) två interaktiva visualiseringar.
SB Text:s projektmedlem utvecklade bland annat algoritmer för att kategorisera bokrecensioner, både i relation till annat textmaterial och inbördes mellan typer av recensioner, (projektmål 2) och för att upptäcka semantiska mönster i dessa (projektmål 3), samt förestod tillhörande annotering med arvoderade studenter vid KB-labb (projektmål 2). Jämte publikation (Zechner 2024) tillgängliggörs med utgångspunkt i detta arbete dataset genom Språkbanken Text (open access).
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
Projektet har genom nya analyser av ett redan känt recensionsmaterial diskuterat epistemologiska aspekter av syntesen av datadrivna och hermeneutiska metoder. Vi har särskilt beskrivit hur begreppet “främmandegöring” kan beskriva potentialen hos datavisualiseringar och andra datadrivna analyser att synliggöra förbisedda aspekter av ett bekant forskningsmaterial (Brodén, Ingvarsson, Samuelsson & Wåhlstrand Skärström 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Wåhlstrand 2024; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026; Brodén, Samuelsson, Alfter & Karimi i tryck).
Som ett led i arbetet har projektet samlat in cirka 5 800 recensioner från KB:s digitiserade tidningssamling, men även andra digitiseringsprojekt om kulturtidskrifter. Annoteringar av KB-materialet har deponerats på KB-labb (se Dataset). Insamlingen har anknutit till en utmaning på forskningsinfrastrukturnivå med automatiserad utsökning av specifika artikeltyper i KB.s tidningssamlingar (Brodén, Samuelsson, Zechner, Ingvarsson & Karimi 2025). Vi har även studerat hur generativa modeller kan parera brister i digitisering vid datadriven analys, men även diskuterat den epistemologiska osäkerhet som då uppstår kring källmaterialet (Brodén, Samuelsson, Alfter & Malmstedt 2025; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026).
Recensionsmaterialet har analyserats med olika språkteknologiska metoder, från enkla ordfrekvensanalyser till datavisualiseringar, tema-modelleringar och ordvektorer baserad på KB-labbs stora språkmodeller för svenska (KB-BERT) och generativa modeller (bl.a. GPT). Analyserna har klargjort styrkor och svagheter hos olika metoder i vårt diskursanalytiska sammanhang, samtidigt som de påvisat vikten av att ”mixa” datadrivna och humanistiska metoder för mer komplexa resultat (Brodén, Ingvarsson, Samuelsson & Wåhlstrand Skärström 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Wåhlstrand 2024; Samuelsson, Brodén, Ingvarsson & Karimi 2025; Brodén, Samuelsson & Alfter 2026; Brodén, Samuelsson, Alfter & Karimi i tryck).
Undersökningarna har bekräftat argument inom digital humaniora om betydelsen av inte bara en robust metod, utan också en kontextkänslig analys grundad i humanistisk kunskap vid datadrivna analyser av historiskt material. Expertis om såväl digitala metoder som litteraturkritik som genre och de mediehistoriska sammanhangen har gjort det möjligt att bland annat problematisera vad som utgör en ”bokrecension”, liksom föreställningen om mänsklig annotering som ett bättre riktmärke än automatiserad. Vi betonar att automatiserad utsökning av specifika artikeltyper i digitiserade tidningssamlingar främjas av synteser av dataintensiva och kontextkänsliga metoder, som tillsammans kan fördjupa förståelsen av uppgiftens komplexitet (Brodén, Samuelsson, Zechner, Ingvarsson & Karimi 2025).
Nya forskningsfrågor
Genomslaget för stora och generativa språkmodeller under projekttiden har drastiskt förändrat möjligheten att bearbeta våra forskningsfrågor. Det skulle sannolikt vara möjligt att upprepa flera av delstudier med substantiella resultat baserat på sådana modeller.
Forskare från projektet har erhållit initieringsmedel från RJ för Tre internat om Litteraturens värden (424 TSEK), som senare legat till grund för en större men ännu inte beviljad ansökan om forskningsprogram till RJ.
Spridning av resultat och samverkan
Forskningsresultat har fortlöpande publicerats – open access – i internationella och svenska tidskriftsartiklar beroende på fokus (bl.a. Journal of Computational Literary Studies, Tidskrift för litteraturvetenskap och Samlaren) och papers på konferenser inriktade mot digital humaniora (Digital Humanities in the Nordic and Baltic Countries 2022, 2024 och 2026, Annual Conference of Computational Literary Studies 2024 och Huminfra 2025).
En central projektpublikation är antologin Flows & Frictions: Mixed Methods for AI-Driven Research on Historical Media (Brodén & Samuelsson 2026), som bygger på bidrag till symposiet Flows & Frictions anordnat vid GU av projektet med internationellt och nationellt tongivande forskare inom fältet (se Brodén 2026). Antologin har precis tryckts och blir publicerad digitalt, open access, via GU:s publikationsplattform.
Vidare har projektet presenterat på konferenser och symposier som Synergies 2020 (Danmark), Nationell ämneskonferens i litteraturvetenskap 2024, Digital Epistemologies vid Linnéuniversitet (2025) och Literature & AI (2025) (Norge). Projektresultat har även ingått i undervisning på masterprogrammet i digital humaniora vid GU och kurser i litteraturvetenskap vid MDU.
Beträffande den så kallade tredje uppgiften har projektet uppmärksammats i nationella medier i bland annat P1:s Godmorgon världen (2023-10-01), Aftonbladet (2019-06-30) och Biblioteksbladet (2023-06-16). Likaså har projektet representerats på Almedalsveckan (2019, 2022) och Kritikbyrån i Helsingfors (2026).