Moderna media och oljeindustrin
Även om radion, televisionen och i synnerhet filmmediet ofta setts som avgörande för framväxten såväl som upplevelsen av modernitet, har dess nära relation till oljeindustrin ofta förbisetts. Syftet med detta forskningsprojekt är att skriva om mediekulturens 1900-tals historia utifrån perspektivet av en snabbt växande oljeindustri. Olja kom att bli förutsättningen för mobilitet och resande, en modern och urban livsstil och för en mängd nya produkter såsom filmremsan. Med Standard Oil i spetsen, ett av världens första och största multinationella företag, utlöste oljebolagen en genomgripande social och kulturell förändring såväl nationellt som internationellt. Detta skedde inte minst genom produktion och distribution av rörliga bilder för olika syften och användningsområden, däribland forskning, utbildning, säkerhet och marknadsföring. Dessa industrifilmer var del av ett mer genomgripande projekt för att förändra bilden av oljeutvinning och konsumtion och därigenom skapa en bredare kulturell och samhällelig förankring. Förutom de filmer som producerats av oljebolagen själva, har en mängd andra filmer som överskrider genre-, period- och nationsgränser blivit till som gestaltar olja från olika perspektiv. Detta projekt analyserar hur denna mångfald av filmtyper och användningsområden, utifrån sin specifika sociala och kulturella kontext, har antagit en form av “micropolitics” som i huvudsak arbetade mot målet att naturalisera konsumtionen av olja både som energikälla och produkt.
Slutredovisning
Det RJ finansierade projektet Moderna media och oljeindustrin påbörjades i januari 2020 och var ursprungligen planerat för perioden 2020-22. Ett syfte med projektet har varit att utifrån omfattande arkivforskning utforska och utveckla nya begrepp och metoder i relation till forskningen kring industri- och beställningsfilm. De förändrade förutsättningarna som utbrottet av Covid-19 medförde just då projektet var tänkt att gå vidare till en fas av arbete i både nationella och internationella arkiv innebar att vi var tvungna att ändra vår tidsplan. Vi kontaktade därför RJ med en förfrågan om förlängning.
Inledningsvis gjordes en inläsning av vetenskaplig litteratur relaterad till forskningsfältet “non-theatrical”, beställnings- och industriell film. Under 2020-21 arbetade vi också individuellt för att identifiera och kartlägga hittills okända arkivsamlingar av relevans, med start i Sverige och Tyskland. Dahlquist undersökte svenska arkiv såsom Riksarkivet och Centrum för Näringslivshistoria med relevanta samlingar för projektet: OK, Svenska Shell, Svenska turistföreningen, Motormännens riksförbund, Svenska biografbyråns arkiv etcetera. Artikeln om elektrifieringen av järnvägen “Malmbanan” var en inledande studie kring betydelsen av industrifilm för att kommunicera förändringar i infrastruktur och samtidigt främja turism. I Tyskland undersökte Vonderau relevanta arkiv, historiska branschpublikationer och filmer, med t.ex. besök på Historisches Archiv Aral/BP, Deutsches Filminstitut Wiesbaden, Deutsches Erdölmuseum Wietze och Bundesarchiv/Filmarchiv. På grund av förluster av material under kriget är arkivsituation mycket fragmenterad. Därtill råder i Tyskland en brist på jämförbart stora oljebolag, varför fynden var få. I takt med att situationen kring Covid-19 förbättrades öppnades flera centrala arkiv i t.ex. USA och resor blev möjliga även för forskare. Briscoe Center (University of Texas, Austin) med samlingar som ExxonMobil Historical Collection, American Energy Industry Collection besöktes vid ett flertal tillfällen för fortsatt forskning kring samarbeten mellan filmindustrin och oljebolag.
Undersökande arbete i arkivkataloger avslöjade tydligt att den ursprungliga idén med serieanalys som en nyckelmetod inte skulle fungera, eftersom arkivbeståndet är för fragmentariskt för att tillåta ett sådant kvantitativt tillvägagångssätt. Till skillnad från till exempel reklamfilm var de media som användes inom oljeindustrin mer differentierat och i Europa mycket mindre framträdande än i till exempel USA. Utifrån vårt intresse för den ”mikropolitik” som arbetade för att naturalisera konsumtionen av olja som energi och produkt utvecklade vi metoder mer lämpade för sådana ”mikro”-perspektiv. Det innebar även att utöka räckvidden bortom traditionella filmarkiv till att inkludera material relaterat till historien kring och nuvarande praxis inom public relations (PR), vilket visade sig vara mycket relevant för förståelsen av vad "film" och audiovisuellt material mer generellt betyder för de industrier som använder dem. En betydande upptäckt och framtida avknoppning av detta projekt är den höga relevansen av (och brist på forskning om) PR, varför just PR blev fokus för en av konferenserna i Stockholm samt boken publicerad av University of California Press (UCP). En annan upptäckt är att, sett i ljuset av industriell filmproduktion i Europa totalt sett, antalet oljerelaterade filmer som produceras för och av företag fortfarande är ganska litet. Efter inledande samtal med Svenska filminstitutet beslutade vi att arbeta med både etablerade och oortodoxa samlingar, inklusive företagsarkiv tex Volvo, YouTube och betydande samlingar utomlands, såsom TAMI-Texas Archive of the Moving Image, där Caroline Frick tillhandahöll användbar hjälp (såsom Raiford H. Burton Trade Public Collection) och Project Arclight, en onlinekälla för branschpublikationer som gör det möjligt att kartlägga förekomsten av sponsrad/industriell film i USA. Projektets forskare, Dahlquist och Vonderau, har kontinuerligt stämt av via Zoom eller personligen i Tyskland och Sverige. Dessa möten inkluderade ibland även andra europeiska forskare, såsom Dr Rudmer Canjels, specialist på Shell och dess filmenhet.
Projektets viktigaste resultat är boken Energy Imaginaries: Public Relations and the Moving Image (UCP, kommande) som även kommer att publiceras av Luminos Open Access. Boken föreslår PR som en ny analytisk lins för att återkomma till frågor relaterade till begreppet "useful cinema" och dess användbarhet och inbjuder till att kasta nytt ljus över "world cinema" och dokumentärfilmens historia. Utifrån ett grundligt arkivarbete, utforskar volymen nya koncept och metoder användbara för analys av film bortom dess traditionella former. Bokens vägledande hypotes är att PR och offentlig opinionsbildning historiskt sett har spelat och fortfarande spelar en avgörande roll i att forma uppfattningen av kriser relaterade till brist på resurser och konflikter till de miljöutmaningar som åtföljer dem. Bokens övergripande tema är följaktligen olika former av mediearbete som ansågs strategiskt för att etablera, mildra, desarmera eller fördröja uppfattningar av en kris och i vilken grad mediekommunikation eller ”retorik” har blivit en grund för vardaglig kunskapsproduktion i detta avseende.
Ett annat viktigt resultat är boken Petrocinema: Sponsored Film and the Oil Industry (Bloomsbury Academic, 2021) med projektets två forskare som redaktörer. Arbetet med antologin har sitt ursprung i en konferens som anordnades vid Stockholms universitet redan 2015, men den mest intensiva arbetsfasen med skrivande av introduktion och kapitel samt redigering av manus, skedde 2020 och möjliggjordes genom RJ-projektet. Boken kopplar befintlig forskning om sponsrad, industriell och pedagogisk film till frågor om energi och ekologi. Den studerar också det historiska förhållandet mellan film och ”petroleumkultur” för att understryka den rörliga bildens roll i hur en energiregim etablerades på 1900-talet.
För det tredje, organiserades, såsom ursprungligen planerats, en internationell konferens i Stockholm med titeln Energy Imaginaries: Public Relations and Moving Images, vid Institutionen för mediestudier, i oktober 2021, med ett flertal välrenommerade internationella forskare som Gregory Waller (Bloomington), Cynthia B. Meyers (New York), Yvonne Zimmermann (Marburg) och Mona Damluji (Santa Barbara) samt yngre forskare som Rudmer Canjels (Utrecht). På grund av Covid-19 hade konferensen ett hybridformat för att tillåta forskare från USA och Australien och andra med reseförbud att delta. En andra konferens, med titeln Engineering of Consent? Public Relations and Motion Pictures? var från början planerad i Halle, men evenemanget fick ställas in på grund av resebegränsningar och allmän oro kring Covid-19 vid den tiden.
Vid våra respektive institutioner har projektet integrerats i undervisningsverksamheten på grund-, kandidat- och mastersnivå så långt det har varit möjligt, med tanke på förseningen i arkivarbetet. I Stockholm var temat pedagogisk, industriell och sponsrad film i fokus i Dahlquists kurs (7,5 hp) Kunskapsbilder: Vetenskap, upplysning, industri. Projektet presenterades initialt vid forskningsseminariet vid Institutionen för medievetenskap i september 2020. I maj 2024 presenterades projektet i sitt slutskede vid ett forskningsseminarium vid Lunds universitet med titeln ”Moderna media och oljeindustrin: Reflexioner kring ett RJ projekt”. De två internationella konferenserna Drilling through the Screen och Energy Imaginaries: Public Relations and Moving Images var öppna för både forskare och studenter vid institutionen
I Halle har ämnet sponsrad film, och sambandet mellan energi och media, regelbundet inkluderats i Vonderaus veckovisa fyra timmar långa M.A.-kurs om Mediengeschichte (mediehistoria) vid Department of Media, Music and Speech Studies. Projektets material, metoder och resultat presenterades också flera gånger i en institutionell föreläsningsserie (Ringvorlesung), t.ex. i juni 2024 och januari 2025. Vidare initierade och organiserade Vonderau ett seminarium inom området ekokritik, inklusive tillfällen om sponsrad film- och energiindustri. Vid flera tillfällen har Vonderau presenterat projektet i tvärvetenskapliga miljöer, såsom Zentrum für interdisziplinäre Regionalstudien i Halle i juni 2023 (med fokus på Leunas oljeindustri) och Herbstseminar Leucorea Lutherstadt Wittenberg i september 2022. Vid inledningen av projektet initierade Vonderau en forskningsdialog med andra discipliner både inom och utanför Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg, som till exempel med kemisten Prof. Dr. Michael Bron vid MLU, och Dr. Dr. Stefan Höltgen (Universität Bayreuth).
Projektets båda forskarna har spridit sin forskning till en publik utanför den akademiska. För att nämna några exempel:
• Presentation av projektet på Filmarkivet.se i november 2023. En text med titeln Energi—föreställningar, möjligheter, motstånd publicerades tillsammans med filmer på samma ämne. Ett liknande initiativ lanserades med Bundesarchiv-Filmarchiv Berlin (Adelheid Heftberger) i juni 2023, men försenades på grund av arkivets återuppbyggnad av deras online-närvaro (Digitaler Lesesaal) och kommer att lanseras 2025.
• Presentation av projektet på Stockholms Cinemateket i oktober 2024 med visning av filmerna Hur avlångt är egentligen detta land? (regi, Lars Forsberg & Stig Larsson) och Lektionen i Finsternis (regi, Werner Herzog).
• Workshop med Alexander Klose och Benjamin Steininger, curatorer och arrangörer av en temaspecifik utställning på Kunstmuseum Wolfsburg, Oil: Beauty and Horror in the Petrol Age, oktober 2021.
Inledningsvis gjordes en inläsning av vetenskaplig litteratur relaterad till forskningsfältet “non-theatrical”, beställnings- och industriell film. Under 2020-21 arbetade vi också individuellt för att identifiera och kartlägga hittills okända arkivsamlingar av relevans, med start i Sverige och Tyskland. Dahlquist undersökte svenska arkiv såsom Riksarkivet och Centrum för Näringslivshistoria med relevanta samlingar för projektet: OK, Svenska Shell, Svenska turistföreningen, Motormännens riksförbund, Svenska biografbyråns arkiv etcetera. Artikeln om elektrifieringen av järnvägen “Malmbanan” var en inledande studie kring betydelsen av industrifilm för att kommunicera förändringar i infrastruktur och samtidigt främja turism. I Tyskland undersökte Vonderau relevanta arkiv, historiska branschpublikationer och filmer, med t.ex. besök på Historisches Archiv Aral/BP, Deutsches Filminstitut Wiesbaden, Deutsches Erdölmuseum Wietze och Bundesarchiv/Filmarchiv. På grund av förluster av material under kriget är arkivsituation mycket fragmenterad. Därtill råder i Tyskland en brist på jämförbart stora oljebolag, varför fynden var få. I takt med att situationen kring Covid-19 förbättrades öppnades flera centrala arkiv i t.ex. USA och resor blev möjliga även för forskare. Briscoe Center (University of Texas, Austin) med samlingar som ExxonMobil Historical Collection, American Energy Industry Collection besöktes vid ett flertal tillfällen för fortsatt forskning kring samarbeten mellan filmindustrin och oljebolag.
Undersökande arbete i arkivkataloger avslöjade tydligt att den ursprungliga idén med serieanalys som en nyckelmetod inte skulle fungera, eftersom arkivbeståndet är för fragmentariskt för att tillåta ett sådant kvantitativt tillvägagångssätt. Till skillnad från till exempel reklamfilm var de media som användes inom oljeindustrin mer differentierat och i Europa mycket mindre framträdande än i till exempel USA. Utifrån vårt intresse för den ”mikropolitik” som arbetade för att naturalisera konsumtionen av olja som energi och produkt utvecklade vi metoder mer lämpade för sådana ”mikro”-perspektiv. Det innebar även att utöka räckvidden bortom traditionella filmarkiv till att inkludera material relaterat till historien kring och nuvarande praxis inom public relations (PR), vilket visade sig vara mycket relevant för förståelsen av vad "film" och audiovisuellt material mer generellt betyder för de industrier som använder dem. En betydande upptäckt och framtida avknoppning av detta projekt är den höga relevansen av (och brist på forskning om) PR, varför just PR blev fokus för en av konferenserna i Stockholm samt boken publicerad av University of California Press (UCP). En annan upptäckt är att, sett i ljuset av industriell filmproduktion i Europa totalt sett, antalet oljerelaterade filmer som produceras för och av företag fortfarande är ganska litet. Efter inledande samtal med Svenska filminstitutet beslutade vi att arbeta med både etablerade och oortodoxa samlingar, inklusive företagsarkiv tex Volvo, YouTube och betydande samlingar utomlands, såsom TAMI-Texas Archive of the Moving Image, där Caroline Frick tillhandahöll användbar hjälp (såsom Raiford H. Burton Trade Public Collection) och Project Arclight, en onlinekälla för branschpublikationer som gör det möjligt att kartlägga förekomsten av sponsrad/industriell film i USA. Projektets forskare, Dahlquist och Vonderau, har kontinuerligt stämt av via Zoom eller personligen i Tyskland och Sverige. Dessa möten inkluderade ibland även andra europeiska forskare, såsom Dr Rudmer Canjels, specialist på Shell och dess filmenhet.
Projektets viktigaste resultat är boken Energy Imaginaries: Public Relations and the Moving Image (UCP, kommande) som även kommer att publiceras av Luminos Open Access. Boken föreslår PR som en ny analytisk lins för att återkomma till frågor relaterade till begreppet "useful cinema" och dess användbarhet och inbjuder till att kasta nytt ljus över "world cinema" och dokumentärfilmens historia. Utifrån ett grundligt arkivarbete, utforskar volymen nya koncept och metoder användbara för analys av film bortom dess traditionella former. Bokens vägledande hypotes är att PR och offentlig opinionsbildning historiskt sett har spelat och fortfarande spelar en avgörande roll i att forma uppfattningen av kriser relaterade till brist på resurser och konflikter till de miljöutmaningar som åtföljer dem. Bokens övergripande tema är följaktligen olika former av mediearbete som ansågs strategiskt för att etablera, mildra, desarmera eller fördröja uppfattningar av en kris och i vilken grad mediekommunikation eller ”retorik” har blivit en grund för vardaglig kunskapsproduktion i detta avseende.
Ett annat viktigt resultat är boken Petrocinema: Sponsored Film and the Oil Industry (Bloomsbury Academic, 2021) med projektets två forskare som redaktörer. Arbetet med antologin har sitt ursprung i en konferens som anordnades vid Stockholms universitet redan 2015, men den mest intensiva arbetsfasen med skrivande av introduktion och kapitel samt redigering av manus, skedde 2020 och möjliggjordes genom RJ-projektet. Boken kopplar befintlig forskning om sponsrad, industriell och pedagogisk film till frågor om energi och ekologi. Den studerar också det historiska förhållandet mellan film och ”petroleumkultur” för att understryka den rörliga bildens roll i hur en energiregim etablerades på 1900-talet.
För det tredje, organiserades, såsom ursprungligen planerats, en internationell konferens i Stockholm med titeln Energy Imaginaries: Public Relations and Moving Images, vid Institutionen för mediestudier, i oktober 2021, med ett flertal välrenommerade internationella forskare som Gregory Waller (Bloomington), Cynthia B. Meyers (New York), Yvonne Zimmermann (Marburg) och Mona Damluji (Santa Barbara) samt yngre forskare som Rudmer Canjels (Utrecht). På grund av Covid-19 hade konferensen ett hybridformat för att tillåta forskare från USA och Australien och andra med reseförbud att delta. En andra konferens, med titeln Engineering of Consent? Public Relations and Motion Pictures? var från början planerad i Halle, men evenemanget fick ställas in på grund av resebegränsningar och allmän oro kring Covid-19 vid den tiden.
Vid våra respektive institutioner har projektet integrerats i undervisningsverksamheten på grund-, kandidat- och mastersnivå så långt det har varit möjligt, med tanke på förseningen i arkivarbetet. I Stockholm var temat pedagogisk, industriell och sponsrad film i fokus i Dahlquists kurs (7,5 hp) Kunskapsbilder: Vetenskap, upplysning, industri. Projektet presenterades initialt vid forskningsseminariet vid Institutionen för medievetenskap i september 2020. I maj 2024 presenterades projektet i sitt slutskede vid ett forskningsseminarium vid Lunds universitet med titeln ”Moderna media och oljeindustrin: Reflexioner kring ett RJ projekt”. De två internationella konferenserna Drilling through the Screen och Energy Imaginaries: Public Relations and Moving Images var öppna för både forskare och studenter vid institutionen
I Halle har ämnet sponsrad film, och sambandet mellan energi och media, regelbundet inkluderats i Vonderaus veckovisa fyra timmar långa M.A.-kurs om Mediengeschichte (mediehistoria) vid Department of Media, Music and Speech Studies. Projektets material, metoder och resultat presenterades också flera gånger i en institutionell föreläsningsserie (Ringvorlesung), t.ex. i juni 2024 och januari 2025. Vidare initierade och organiserade Vonderau ett seminarium inom området ekokritik, inklusive tillfällen om sponsrad film- och energiindustri. Vid flera tillfällen har Vonderau presenterat projektet i tvärvetenskapliga miljöer, såsom Zentrum für interdisziplinäre Regionalstudien i Halle i juni 2023 (med fokus på Leunas oljeindustri) och Herbstseminar Leucorea Lutherstadt Wittenberg i september 2022. Vid inledningen av projektet initierade Vonderau en forskningsdialog med andra discipliner både inom och utanför Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg, som till exempel med kemisten Prof. Dr. Michael Bron vid MLU, och Dr. Dr. Stefan Höltgen (Universität Bayreuth).
Projektets båda forskarna har spridit sin forskning till en publik utanför den akademiska. För att nämna några exempel:
• Presentation av projektet på Filmarkivet.se i november 2023. En text med titeln Energi—föreställningar, möjligheter, motstånd publicerades tillsammans med filmer på samma ämne. Ett liknande initiativ lanserades med Bundesarchiv-Filmarchiv Berlin (Adelheid Heftberger) i juni 2023, men försenades på grund av arkivets återuppbyggnad av deras online-närvaro (Digitaler Lesesaal) och kommer att lanseras 2025.
• Presentation av projektet på Stockholms Cinemateket i oktober 2024 med visning av filmerna Hur avlångt är egentligen detta land? (regi, Lars Forsberg & Stig Larsson) och Lektionen i Finsternis (regi, Werner Herzog).
• Workshop med Alexander Klose och Benjamin Steininger, curatorer och arrangörer av en temaspecifik utställning på Kunstmuseum Wolfsburg, Oil: Beauty and Horror in the Petrol Age, oktober 2021.