Sociala medier, kommersiell övervakning och erfarenheter av auktoritära samhällsförhållanden
I de sociala mediernas och övervakningskapitalismens tidsålder har praxis och tekniker för statlig och kommersiell övervakning konvergerat och den typ av övervakning som huvudsakligen förknippas med totalitära eller auktoritära stater blivit vanligt även i kommersiella miljöer. Tidigare forskning pekar på att medborgarnas attityder gentemot övervakning i sociala medier är blandade, där medieanvändare å den ena sidan är skeptiska, men samtidigt gör mycket lite för att skydda sig genom t.ex. sekretessinställningar. Den fråga som uppstår är om, och i så fall hur, erfarenheter av statlig övervakning inverkar på attityder till övervakning på sociala medier.
Projektet syfte är att analysera attityder till övervakning i sociala medier i tre olika länder med olika erfarenhet av totalitärt/auktoritärt styre: det post-sovjetiska Estland, det postauktoritära Portugal, och Sverige som jämförelsepunkt. Projektet genomför en kvantitativ nationell undersökning i alla tre länder, för att kartlägga attityder till övervakning i sociala medier i två olika generationskohorter där en äldre grupp med erfarenheter av toitalitär/auktoritär övervakning jämförs med en yngre grupp utan sådana erfarenheter. Denna kartläggning följs upp i fokusgruppintervjuer med syfte att nå en djupare förståelse av hur olika grupper av medieanvändare relaterar till övervakning på internet. Genom detta avser projektet bidra till kunskaper om digital medienvändning i det digitaliserade samhället.
Slutredovisning
Projektet syftade till att analysera under vilka förutsättningar medieanvändare accepterar kommersiell övervakning online på sociala medier och i allmän internetanvändning, samt i vilken utsträckning som erfarenheter av övervakning i länder med erfarenhet av totalitärt/auktoritärt styre och vidhängande övervakningssystem: Estland (med bakgrund i det totalitära Sovjet), Portugal (med bakgrund i en auktoritär diktatur), Sverige (som jämförelsepunkt).
Projektet genomförde en kvantitativ nationell undersökning i alla tre länder (n=3.221), för att kartlägga attityder till övervakning i sociala medier i två olika generationskohorter där en äldre grupp med erfarenheter av totalitär/auktoritär övervakning jämförs med en yngre grupp utan sådana erfarenheter. Denna kartläggning följdes sedan upp i fokusgruppintervjuer med syfte att nå en djupare förståelse av hur olika grupper av medieanvändare relaterar till övervakning och informationsinhämtning av persondata och beteendemönster på internet. Genom detta avsåg projektet bidra till kunskaper om medieanvändning i det digitaliserade samhället.
Projektet drevs av huvudsökande (Bolin) med hjälp av två medsökande: Professor Veronika Kalmus från universitetet i Tartu, Estland, och Professor Rita Figueiras från Universidade Catolica Portuguesa, Lissabon i Portugal. Masterstudenten Erik Björklund anställdes som assistent under en fas av materialbearbetning. Projektet avlöpte planenligt särskilt vad gällde den kvantitativa fasen, medan Covid-19-pandemin gjorde fokusgruppsintervjuerna mer komplicerade än vanligt, vilket också ledde till att dessa kom att kompletteras med individuella intervjuer, särskilt i den äldre åldersgruppen.
Vad gäller projektets resultat kan det på basis av den kvantitativa delen av studien konkluderas att utbildning utgjorde den starkaste förklaringsfaktorn till skillnader i attityder till dataövervakning i samtliga tre länder. De kulturella skillnader som inledningsvis antogs föreligga mellan länderna var betydligt mindre än förväntat, om än med vissa variationer på detaljnivå. Den äldre generationskohorten visade sig vara mer tolerant gentemot statlig övervakning jämfört med den yngre gruppen i alla tre länder, medan det omvända förhållandet gällde för kommersiell övervakning där de yngre var mer toleranta. Erfarenhet av statlig övervakning korrelerar således inte med kommersiell övervakning. Dessa resultat finns redovisade i Kalmus m.fl. (2022).
Ett resultat som härrörde från fokusgruppintervjuerna var att det fanns distinkta skillnader i tankesätt kring digitala mediers karaktäristik, och de explicita respektive latenta metriker som ligger till grund för kartläggning av konsumentgrupper online. Dessa redovisas i en kommande artikel (Figueiras under utgivning).
Metodologiskt resulterade projektet även i några slutsatser kring fokusgruppmetodik online, vilket redovisats i Bolin m.fl. (2023). Till skillnad från i en fokusgruppintervju med rumsligt närvarade intervjupersoner finns en rad olika hänsyn att ta, bland annat visavi intervjugruppens storlek, längd på intervjun, gruppens inbördes dynamik, och intervjuarens roll.
Projektets utgångspunkter, dvs. att erfarenheter av statlig, repressiv övervakning skulle inverka på attityder till kommersiell övervakning kunde således inte beläggas. Däremot pekar resultaten mot att globala techno-kulturella förändringar nivellerar regionala kulturella erfarenheter, och är mer betydelsefulla än dessa. Denna aspekt är värd att analysera vidare i kommande studier, exempelvis genom att studera attityder till plattformsföretags insamling av användardata i fler kulturellt varierade kontexter.
Projektet har spridit sina resultat genom konferenspresentationer, publicerandet av en slutrapport, samt genom publikationer i högt rankade peer review-tidskrifter med Open Access.
Projektet genomförde en kvantitativ nationell undersökning i alla tre länder (n=3.221), för att kartlägga attityder till övervakning i sociala medier i två olika generationskohorter där en äldre grupp med erfarenheter av totalitär/auktoritär övervakning jämförs med en yngre grupp utan sådana erfarenheter. Denna kartläggning följdes sedan upp i fokusgruppintervjuer med syfte att nå en djupare förståelse av hur olika grupper av medieanvändare relaterar till övervakning och informationsinhämtning av persondata och beteendemönster på internet. Genom detta avsåg projektet bidra till kunskaper om medieanvändning i det digitaliserade samhället.
Projektet drevs av huvudsökande (Bolin) med hjälp av två medsökande: Professor Veronika Kalmus från universitetet i Tartu, Estland, och Professor Rita Figueiras från Universidade Catolica Portuguesa, Lissabon i Portugal. Masterstudenten Erik Björklund anställdes som assistent under en fas av materialbearbetning. Projektet avlöpte planenligt särskilt vad gällde den kvantitativa fasen, medan Covid-19-pandemin gjorde fokusgruppsintervjuerna mer komplicerade än vanligt, vilket också ledde till att dessa kom att kompletteras med individuella intervjuer, särskilt i den äldre åldersgruppen.
Vad gäller projektets resultat kan det på basis av den kvantitativa delen av studien konkluderas att utbildning utgjorde den starkaste förklaringsfaktorn till skillnader i attityder till dataövervakning i samtliga tre länder. De kulturella skillnader som inledningsvis antogs föreligga mellan länderna var betydligt mindre än förväntat, om än med vissa variationer på detaljnivå. Den äldre generationskohorten visade sig vara mer tolerant gentemot statlig övervakning jämfört med den yngre gruppen i alla tre länder, medan det omvända förhållandet gällde för kommersiell övervakning där de yngre var mer toleranta. Erfarenhet av statlig övervakning korrelerar således inte med kommersiell övervakning. Dessa resultat finns redovisade i Kalmus m.fl. (2022).
Ett resultat som härrörde från fokusgruppintervjuerna var att det fanns distinkta skillnader i tankesätt kring digitala mediers karaktäristik, och de explicita respektive latenta metriker som ligger till grund för kartläggning av konsumentgrupper online. Dessa redovisas i en kommande artikel (Figueiras under utgivning).
Metodologiskt resulterade projektet även i några slutsatser kring fokusgruppmetodik online, vilket redovisats i Bolin m.fl. (2023). Till skillnad från i en fokusgruppintervju med rumsligt närvarade intervjupersoner finns en rad olika hänsyn att ta, bland annat visavi intervjugruppens storlek, längd på intervjun, gruppens inbördes dynamik, och intervjuarens roll.
Projektets utgångspunkter, dvs. att erfarenheter av statlig, repressiv övervakning skulle inverka på attityder till kommersiell övervakning kunde således inte beläggas. Däremot pekar resultaten mot att globala techno-kulturella förändringar nivellerar regionala kulturella erfarenheter, och är mer betydelsefulla än dessa. Denna aspekt är värd att analysera vidare i kommande studier, exempelvis genom att studera attityder till plattformsföretags insamling av användardata i fler kulturellt varierade kontexter.
Projektet har spridit sina resultat genom konferenspresentationer, publicerandet av en slutrapport, samt genom publikationer i högt rankade peer review-tidskrifter med Open Access.