Alva Myrdal och samhällsvetenskapernas internationalisering under kalla kriget: Visioner, praktiker och geopolitik vid UNESCO, 1950-1955
Efter andra världskrigets slut, i en paradoxal tid av förnyad internationalism och tilltagande geopolitiska motsättningar, expanderade samhällsvetenskaperna som aldrig förr, såväl kvantitativt som geografiskt. En viktig internationell organisation bakom denna utveckling var UNESCO, vars nyinrättade Avdelning för samhällsvetenskaper på olika sätt verkade för samhällsvetenskapernas internationalisering. Ämnet för min bok är att undersöka hur detta gick till, med särskilt fokus på halvdecenniet 1950-1955 då Alva Myrdal var dess avdelningsdirektör. Mer specifikt undersöker den Myrdals och avdelningens visioner och praktiker i sitt organisatoriska och geopolitiska sammanhang. Vilken typ av organisation var UNESCO? Hur kan Myrdals internationalism bäst karakteriseras? Hur bedrevs arbetet i praktiken? Och hur låter sig detta förstås i relation till samtidens geopolitiska motsättningar? Boken erbjuder den första systematiska undersökningen av Myrdals insatser vid UNESCO och lägger därmed en viktig pusselbit till kunskapen om UNESCO:s betydelse för samhällsvetenskapernas internationalisering. Men den bidrar också till den internationella forskningen om samhällsvetenskapernas utveckling under kalla kriget och hur denna lade grunden för samhällsvetenskapernas ofta förgivettagna samhällsroll idag. Ansökan avser ett års forskningstid för färdigställandet av ett tryckfärdigt bokmanuskript och inkluderar en två månaders forskningsvistelse vid University of Toronto.
Slutredovisning
Sabbaticalprojektets huvudsyfte har varit att arbeta med färdigställandet av ett syntetiserande bokmanuskript om samhällsvetenskapernas internationalisering under kalla kriget. I studiens empiriska centrum står UNESCO:s Avdelning för samhällsvetenskaper (Social Sciences Department, SSD) under dess första decennium, från inrättandet 1946 och med ett särskilt fokus på Alva Myrdals direktörskap åren 1950–1955. Mer specifikt syftar boken till att analysera Avdelningens och Myrdals visioner och praktiker i sitt organisatoriska och geopolitiska sammanhang. Boken är tematiskt strukturerad i fyra delar vilka behandlar, i tur och ordning, I. UNESCO som internationell organisation, II. Alva Myrdals samhällsvetenskapliga internationalism, III. SSD:s praktiska verksamheter respektive IV. den geopolitiska kontexten. Tre tvärgående frågor som introduceras i inledningskapitlet och diskuteras i avslutningskapitlet rör: 1) kalla krigets inverkan på Avdelningens verksamheter; 2) det samhällsvetenskapliga internationaliseringsarbetets former; 3) Alva Myrdals roll i sammhanget.
PROJEKTETS VIKTIGASTE RESULTAT OCH PUBLIKATIONER
Av studiens fyra delar förelåg två – del I och II – grovt klara sedan tidigare i form av artiklar publicerade inom ramen för ett tidigare RJ-projekt (P12-0273:1; se Wisselgren 2017 och Wisselgren 2018 i publikationslistan). Även merparten av det empiriska arbetet var avklarat redan innan sabbatsåret inleddes, liksom preliminära analyser av relevans för del IV. Det mest omfattande och tidskrävande arbetet har istället ägnats åt del III – i form av en samlad analys av SSD:s praktiska verksamheter i stort under dess inledande decennium – vilken i princip har skrivits fram från grunden. Just denna del kommer också att utgöra något av en kärna i den kommande boken. En första version av del III presenterades som ett förhandscirkulerat fullängdspapper vid en konferens i Toronto i juni 2022, och har därefter bearbetats ytterligare ett varv så att den nu i princip föreligger i publicerbart skick. Preliminära versioner av del IV (om den geopolitiska kontexten) har på motsvarande sätt presenterats i tre olika konferens- och seminariesammanhang under sabbatsåret (vid Fondation Maison des Science de l’Homme i Paris i mars 2022; Sociology of Education i Uppsala i mars 2022; Cheiron i Akron i juni 2022).
Sammantaget innebär arbetet med de kompletterande delarna (III och IV) att den kommande boken kommer kunna erbjuda en samlad helhetsbild som avsevärt preciserar såväl SSD:s och Alva Myrdals bidrag till samhällsvetenskapernas internationalisering under kalla krigets inledande skede. Tre av projektets viktigaste resultat från del III rör betydelserna av UNESCO:s medvetet planerade men hittills relativt ouppmärksammade infrastrukturella insatser, det så kallade programarbetet som organiserande princip respektive Myrdals byråkratiskt-administrativa reformering av Avdelningens inre arbete. Ytterligare ett övergripande resultat som utvecklas i del IV rör avkoloniseringens och det globala sydperspektivets kontextuella betydelser redan i detta tidiga skede (vilka annars brukar dateras till den efterföljande perioden, det vill säga åren 1955 och framåt), något som ligger i linje med nyare globalhistorisk forskning om kalla kriget och samhällsvetenskapernas internationalisering.
Projektet har i det stora hela kunnat genomföras enligt den ursprungliga planen. Ett undantag är att bokmanuskriptet ursprungligen var tänkt att skickas till ett svenskt förlag, men nu istället kommer riktas till ett internationellt förlag. En annan ändring är att det som tidigare var planerat som fyra längre empiriska bokkapitel nu har omvandlats till fyra delar med två kortare kapitel i vardera del. Samtidigt har bokens fokus vidgats en aning – från att tidigare ha varit mer inriktat mot Alva Myrdals roll till att nu ställa SSD-avdelning mer i förgrunden – vilket också är det som motiverar bokens reviderade arbetstitel: "Between Internationalism and Geopolitics: UNESCO and the Making of International Social Science in the Early Cold War".
Bokmanuskriptets nuvarande status är att det kräver ytterligare en ordentlig genomskrivning innan det kan språkgranskas och sedan skickas in för granskning till förlaget. Ett utförligt book proposal har redan bedömts och accepterats (i juli 2023) för leverans och granskning av bokserieredaktörerna för Palgrave Macmillans bokserie "Socio-Historical Studies of the Social and Human Sciences". Planen är att det färdiga manuskriptet ska levereras kring årsskiftet och kunna publiceras under kommande år.
Utöver de två nämnda bokprojektrelaterade artiklarna som fanns publicerade redan före sabbatsårets inledning (Wisselgren 2017 och Wisselgren 2018) har ytterligare två bokkapitel tillkommit under projektperioden (Wisselgren 2021a och Ekerwald & Wisselgren 2022). Under perioden har jag också publicerat två andra publikationer, vilka anknyter endast indirekt till projektet genom att de behandlar samhällsvetenskapernas historia i en mer allmän bemärkelse (Wisselgren 2021b och Wisselgren 2021c).
ÖVRIGA RESULTAT
Vid sidan av bokprojektet och publikationerna har sabbatsåret möjliggjort och resulterat i en längre utlandvistelse, en kompletterande arkivresa, deltagande i tre internationella konferenser, tre seminariepresentationer, lokalt värdskap för en internationell konferens samt utvecklandet av en ny doktorand- och masterkurs.
Utlandsvistelsen omfattade två månader och var förlagd till the Institute for History and Philosophy of Science and Technology (IHPST), University of Toronto. Ursprungligen var den planerad till september–oktober 2021, men senarelades på grund av rådande Covid-19-restriktioner till maj–juni 2022. Huvudskälet till valet av IHPST var att Professor Mark Solovey, ett av de ledande namnen inom forskningen om Cold War Social Science, befinner sig där. En viktig fördel med den ändrade periodiseringen blev att gästforskarvistelsen därmed kunde samordnas med deltagande i den för bokprojektet relevanta internationella konferensen HISRESS (History of Recent Social Science), vilken ägde rum vid just IHPST 17–19 juni 2022. Den sistnämnda resulterade dessutom i att jag tillsammans med två kollegor tog på oss det lokala värdskapet för den efterföljande HISRESS-konferensen, vilken förlades till Institutionen för idéhistoria, Uppsala universitet, 9–10 juni 2023.
En andra, betydligt kortare utlandsresa gick till Paris för ett kompletterande arkivbesök vid UNESCO Archives. Denna samordnades med en seminariepresentation vid FMSH i mars 2022.
Utöver dessa resor deltog jag med egna presentationer vid ytterligare två internationella konferenser, dels en vetenskapshistorisk kongress (ICHST i Prag i juli 2021), dels en mer specialiserad konferens om samhällsvetenskapernas historia (Cheiron i Akron i juni 2022). Båda dessa genomfördes dock på Zoom, återigen på grund av pandemin. Därutöver gav jag under perioden några seminariepresentationer vid svenska universitet (se publikationslistan).
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
I förlängningen av sabbatsåret utvecklade jag tillsammans med tre andra kollegor – Tobias Dalberg, Johan Heilbron och Hampus Östh Gustafsson – en kombinerad doktorand- och masterkurs på temat "History and Sociology of the Social Sciences and the Humanities: Boundaries, Persona and Knowledge Circulation" (7,5 hp). Denna gavs vid Institutionen för idéhistoria i Uppsala i en första omgång under VT 2024 (och kommer ges på nytt HT 2025).
Doktorand- och masterkursen knyter i sin tur an tematiskt till ett nytt forskningsprojekt, "Forskningsfinansieringens effekter: De statliga forskningsrådens etablering och humanvetenskapernas formering, 1947–1977" (VR, dnr 2023-00851), som jag leder tillsammans med nämnda Dalberg och Östh Gustafsson och där bland andra Heilbron och Solovey ingår i den internationella referensgruppen. I och med att det nya VR-projektet, i likhet med sabbaticalprojektet, behandlar samhällsvetenskapernas utveckling under efterkrigstiden ur ett delvis forskningsfinanisellt och policyinriktat perspektiv, kommer det således möjliggöra fortsatt forskning i sabbaticalprojektets förlängning.
SAMVERKAN
Utöver de nämnda publikationerna har sabbaticalprojekts resultat hittills främst spridits och presenterats i seminarie- och konferensform.
PROJEKTETS VIKTIGASTE RESULTAT OCH PUBLIKATIONER
Av studiens fyra delar förelåg två – del I och II – grovt klara sedan tidigare i form av artiklar publicerade inom ramen för ett tidigare RJ-projekt (P12-0273:1; se Wisselgren 2017 och Wisselgren 2018 i publikationslistan). Även merparten av det empiriska arbetet var avklarat redan innan sabbatsåret inleddes, liksom preliminära analyser av relevans för del IV. Det mest omfattande och tidskrävande arbetet har istället ägnats åt del III – i form av en samlad analys av SSD:s praktiska verksamheter i stort under dess inledande decennium – vilken i princip har skrivits fram från grunden. Just denna del kommer också att utgöra något av en kärna i den kommande boken. En första version av del III presenterades som ett förhandscirkulerat fullängdspapper vid en konferens i Toronto i juni 2022, och har därefter bearbetats ytterligare ett varv så att den nu i princip föreligger i publicerbart skick. Preliminära versioner av del IV (om den geopolitiska kontexten) har på motsvarande sätt presenterats i tre olika konferens- och seminariesammanhang under sabbatsåret (vid Fondation Maison des Science de l’Homme i Paris i mars 2022; Sociology of Education i Uppsala i mars 2022; Cheiron i Akron i juni 2022).
Sammantaget innebär arbetet med de kompletterande delarna (III och IV) att den kommande boken kommer kunna erbjuda en samlad helhetsbild som avsevärt preciserar såväl SSD:s och Alva Myrdals bidrag till samhällsvetenskapernas internationalisering under kalla krigets inledande skede. Tre av projektets viktigaste resultat från del III rör betydelserna av UNESCO:s medvetet planerade men hittills relativt ouppmärksammade infrastrukturella insatser, det så kallade programarbetet som organiserande princip respektive Myrdals byråkratiskt-administrativa reformering av Avdelningens inre arbete. Ytterligare ett övergripande resultat som utvecklas i del IV rör avkoloniseringens och det globala sydperspektivets kontextuella betydelser redan i detta tidiga skede (vilka annars brukar dateras till den efterföljande perioden, det vill säga åren 1955 och framåt), något som ligger i linje med nyare globalhistorisk forskning om kalla kriget och samhällsvetenskapernas internationalisering.
Projektet har i det stora hela kunnat genomföras enligt den ursprungliga planen. Ett undantag är att bokmanuskriptet ursprungligen var tänkt att skickas till ett svenskt förlag, men nu istället kommer riktas till ett internationellt förlag. En annan ändring är att det som tidigare var planerat som fyra längre empiriska bokkapitel nu har omvandlats till fyra delar med två kortare kapitel i vardera del. Samtidigt har bokens fokus vidgats en aning – från att tidigare ha varit mer inriktat mot Alva Myrdals roll till att nu ställa SSD-avdelning mer i förgrunden – vilket också är det som motiverar bokens reviderade arbetstitel: "Between Internationalism and Geopolitics: UNESCO and the Making of International Social Science in the Early Cold War".
Bokmanuskriptets nuvarande status är att det kräver ytterligare en ordentlig genomskrivning innan det kan språkgranskas och sedan skickas in för granskning till förlaget. Ett utförligt book proposal har redan bedömts och accepterats (i juli 2023) för leverans och granskning av bokserieredaktörerna för Palgrave Macmillans bokserie "Socio-Historical Studies of the Social and Human Sciences". Planen är att det färdiga manuskriptet ska levereras kring årsskiftet och kunna publiceras under kommande år.
Utöver de två nämnda bokprojektrelaterade artiklarna som fanns publicerade redan före sabbatsårets inledning (Wisselgren 2017 och Wisselgren 2018) har ytterligare två bokkapitel tillkommit under projektperioden (Wisselgren 2021a och Ekerwald & Wisselgren 2022). Under perioden har jag också publicerat två andra publikationer, vilka anknyter endast indirekt till projektet genom att de behandlar samhällsvetenskapernas historia i en mer allmän bemärkelse (Wisselgren 2021b och Wisselgren 2021c).
ÖVRIGA RESULTAT
Vid sidan av bokprojektet och publikationerna har sabbatsåret möjliggjort och resulterat i en längre utlandvistelse, en kompletterande arkivresa, deltagande i tre internationella konferenser, tre seminariepresentationer, lokalt värdskap för en internationell konferens samt utvecklandet av en ny doktorand- och masterkurs.
Utlandsvistelsen omfattade två månader och var förlagd till the Institute for History and Philosophy of Science and Technology (IHPST), University of Toronto. Ursprungligen var den planerad till september–oktober 2021, men senarelades på grund av rådande Covid-19-restriktioner till maj–juni 2022. Huvudskälet till valet av IHPST var att Professor Mark Solovey, ett av de ledande namnen inom forskningen om Cold War Social Science, befinner sig där. En viktig fördel med den ändrade periodiseringen blev att gästforskarvistelsen därmed kunde samordnas med deltagande i den för bokprojektet relevanta internationella konferensen HISRESS (History of Recent Social Science), vilken ägde rum vid just IHPST 17–19 juni 2022. Den sistnämnda resulterade dessutom i att jag tillsammans med två kollegor tog på oss det lokala värdskapet för den efterföljande HISRESS-konferensen, vilken förlades till Institutionen för idéhistoria, Uppsala universitet, 9–10 juni 2023.
En andra, betydligt kortare utlandsresa gick till Paris för ett kompletterande arkivbesök vid UNESCO Archives. Denna samordnades med en seminariepresentation vid FMSH i mars 2022.
Utöver dessa resor deltog jag med egna presentationer vid ytterligare två internationella konferenser, dels en vetenskapshistorisk kongress (ICHST i Prag i juli 2021), dels en mer specialiserad konferens om samhällsvetenskapernas historia (Cheiron i Akron i juni 2022). Båda dessa genomfördes dock på Zoom, återigen på grund av pandemin. Därutöver gav jag under perioden några seminariepresentationer vid svenska universitet (se publikationslistan).
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
I förlängningen av sabbatsåret utvecklade jag tillsammans med tre andra kollegor – Tobias Dalberg, Johan Heilbron och Hampus Östh Gustafsson – en kombinerad doktorand- och masterkurs på temat "History and Sociology of the Social Sciences and the Humanities: Boundaries, Persona and Knowledge Circulation" (7,5 hp). Denna gavs vid Institutionen för idéhistoria i Uppsala i en första omgång under VT 2024 (och kommer ges på nytt HT 2025).
Doktorand- och masterkursen knyter i sin tur an tematiskt till ett nytt forskningsprojekt, "Forskningsfinansieringens effekter: De statliga forskningsrådens etablering och humanvetenskapernas formering, 1947–1977" (VR, dnr 2023-00851), som jag leder tillsammans med nämnda Dalberg och Östh Gustafsson och där bland andra Heilbron och Solovey ingår i den internationella referensgruppen. I och med att det nya VR-projektet, i likhet med sabbaticalprojektet, behandlar samhällsvetenskapernas utveckling under efterkrigstiden ur ett delvis forskningsfinanisellt och policyinriktat perspektiv, kommer det således möjliggöra fortsatt forskning i sabbaticalprojektets förlängning.
SAMVERKAN
Utöver de nämnda publikationerna har sabbaticalprojekts resultat hittills främst spridits och presenterats i seminarie- och konferensform.