Anteckningar och aktivt lyssnande på ett andraspråk: en studie av studenters vanor och prestationer
Lyssna och samtidigt anteckna. Den kombinationen är ett väsentligt verktyg för studenter att ta till sig kunskap. Koncentrationen under föreläsning är på topp och anteckningarna är ett stöd vid repetition av kursens innehåll.
Mitt mål med forskningsåret är att studera och analysera data som samlats in kring just anteckningar – dels från högskolestuderande vars kurser ges på engelska, dels från elever på högskoleförberedande gymnasieprogram som i framtiden kommer att stöta på engelskspråkig undervisning på högskolor och universitet.
Materialet består av enkäter, studenters anteckningar, resultat på hörförståelsetest och inspelningar av diskussioner mellan studenter. All data samlades in 2017–20 och har resulterat i vetenskapliga publikationer och andra bidrag, som till exempel pedagogiska förhållningssätt, inverkan på provresultat och en undersökning av vad som är ”bra” anteckningar.
Men flera outforskade områden kvarstår. Det handlar bland annat om mönster och beskrivningar av translanguaging, alltså användningen av fler än ett språk, i anteckningar och vilken effekt det har på inlärning. Det saknas också idag kunskap om effekter av undervisning i anteckningsteknik på lång sikt, och potentialen i studenters parvisa diskussioner utifrån anteckningarna. Ett mål för denna forskning är också att studera utvecklingsmöjligheterna för inlärning och anteckningsstrategier. Syftet är att publicera resultaten i ansedda vetenskapliga tidskrifter.
Slutredovisning
Syftet med projektet
Den här rapporten omfattar aktiviteter från 1 augusti 2021 till 31 juli 2022. Covid-19-pandemin påverkade vissa planer som beskrivs i det ursprungliga förslaget.
Att göra anteckningar är en viktig förmåga för studenter som ofta förlitar sig på anteckningar för att stödja koncentrationen medan de lyssnar och för att dokumentera föreläsningsinnehåll som ska studeras senare. Detta ettåriga sabbatsår möjliggjorde omfattande bearbetning och rapportering av data som samlats in i relation till gymnasieelevers och studenters anteckningsvanor, preferenser och prestationer. Dessa data inkluderade enkäter, elevanteckningar, skrivuppgifter och resultat från lyssnandet. De effekter som talaren har på hörförståelse och nyckelordsidentifiering analyserades också. Flera forskningsvägar undersöktes, inklusive så kallade translanguaging-mönster (t.ex. blandning av två eller flera språk) i anteckningar, olika mätningar av anteckningsinnehåll, anteckningsvanor i relation till under- och efteranteckningsfaser, faktorer som påverkar anteckningsprestanda, nyckelordsidentifiering medan du lyssnar, och flera fallstudier av enskilda anteckningstagare på olika färdighetsnivåer.
Projektgenomförande
Data som analyserats i projektet hade tidigare samlats in och ingen ny data samlades in under sabbatsperioden. Data inkluderade elevanteckningar, enkäter, exempel på hur elever skriver och lyssnarförståelsetestresultat. För att implementera de olika analytiska procedurerna användes specifika verktyg med olika typer av data. Olika analysmetoder användes under hela projektet. Kvalitativa metoder användes för att undersöka translanguaging i elevanteckningar, för att analysera kvaliteten på skrivprover och för att specificera innehållet i öppna enkätfrågor. De kvantitativa analyserna utgjordes av olika statistiska tester, beroende på syftet med analysen och tillgängliga data. Dessa inkluderade t-tester, chi-square, Cramers V, korrelationsberäkningar, test av binomiska proportioner, totala fall och procent av fall.
Det första målet var att fastställa förhållandet mellan de huvudidéer föreläsarna sökt förmedla och de huvudidéer som eleverna uppfattat. Denna analys inkluderade kodning för nyckelord i både lärarens produktion och studentsammanfattningar av huvudidéer efter föreläsningar. Det andra målet innebar att undersöka studentanteckningar och enkätsvar i relation till translanguaging-mönster. Nära analyser av anteckningsprover avslöjade fall av translanguaging (t.ex. blandning av svenska och engelska i anteckningar vid föreläsning på engelska), medan enkätanalys visade elevernas syn på nyttan av att översätta språk. För det tredje separerades undersökningsdata i pågående och post-anteckningsvanor. Chi-squareberäkningar användes för att fastställa eventuella statistiskt signifikanta skillnader mellan elevers rapporterade anteckningsvanor i Sverige och en jämförelsegrupp i Japan. Dessa två länder valdes specifikt för att svenska studenter generellt sett har högre engelskkunskaper än japanska studenter; samtidigt används engelska både som skolämne och som ett sätt att leverera information i båda sammanhangen.
För att bättre förstå studenters syn på vilka personliga omständigheter, talaregenskaper och kontextuella faktorer som underlättar eller hindrar anteckningsförmågan, jämfördes enkätdata från fem länder (N = 711). Förhållandet mellan anteckningar och skriftliga uppgifter relaterade till dessa anteckningar undersöktes också genom att jämföra information i anteckningar med skriftliga arbeten. Studenter angav vidare om de föredrog att anteckna med hjälp av digitala verktyg framför att aanteckna för hand, och dessa resultat jämfördes för att utforska eventuella skillnader i rapporterade åsikter och vanor baserat på denna preferens. I motsats till de grupporienterade vinklarna som nämnts ovan, använde projektet flera fallstudier som involverade en kombination av anteckningsprov, enkätdata, skrivprov och testresultat för att skapa profiler av anteckningstagare på olika färdighetsnivåer.
En specifik underuppsättning av anteckningsprover analyserades vidare på följande sätt: totala notationer, totalt innehållsord, totala informationsenheter (information units, IU,dvs. kompletta idéenheter) och effektivitetsförhållande (ett förhållande mellan totala IUs och totala ord i en uppsättning anteckningar). Korrelationsberäkningar av dessa fyra faktorer i jämförelse med testresultat visade de starkaste positiva korrelationerna mellan IUs och testresultat. Statistiskt signifikanta negativa korrelationer hittades mellan totala notationer, totala ord och effektivitetsgrad.
Tre viktigaste resultat
Projektet:
1. Ger en bättre och mer nyanserad förståelse för anteckningar ur gymnasieelevers och studenters perspektiv, tillsammans med korrelationer av olika mätningar av notkvalitet;
2. Etablerar och tillämpar ett ramverk för att förstå individuella anteckningsskrivarprofiler på olika prestationsnivåer;
3. Identifierar mönster för translanguaging i anteckningar och synliggör elevers samt studenters syn på sin egen användning av flerspråkiga resurser för att göra anteckningar.
Att göra anteckningar är en färdighet som vanligtvis tas för given i utbildningen, där lärare och föreläsare förväntar sig att eleverna/studenterna ska föra anteckningar och att dessa i sin tur förväntar sig att göra det. Ett antal faktorer kan dock påverka i vilken utsträckning a) elever/studenter gör anteckningar av hög kvalitet på ett koncist och effektivt sätt och b) lärare levererar information på ett sätt som främjar elevernas anteckningar. Genom att undersöka elevernas anteckningar i både objektiva, resultatdrivna (t.ex. anteckningsprov, studentskrivprov, provresultat) och förklarande perspektiv (t.ex. öppna och stängda enkätobjekt), har projektet tillhandahållit ett mångfacetterat sätt att få tillgång till och jämföra gymnasieelevers respektive studenters åsikter, vanor och anteckningsförmågor Den har byggt på framväxande begrepp inom tillämpad lingvistik, såsom translanguaging och användning av digital teknik, såväl som på mer etablerade ramar relaterade till tvärkulturella utbildningsjämförelser och hörförståelse, för att utforska denna anteckningsdatauppsättning på en mängd olika sätt. Förhoppningsvis kommer de artiklar (och presentationer) som genereras genom denna analys att leda till en fördjupad förståelse för komplexiteten i anteckningar och stimulera till ytterligare arbete inom området.
Nya forskningsvägar
Under projektet, som endast inkluderade handskrivna anteckningar, väcktes nya forskningsfrågor relaterade till digitala anteckningsvanor och preferenser, till exempel om traditionella anteckningsmetoder med penna och papper eller digital anteckning med bärbara datorer eller bordsdatorer är mer fördelaktigt. Andra frågor relaterade till organisatorisk strukturering av anteckningar, och särskilt frågan om hur anteckningar påverkas av PowerPoint-bildutdelningar, väcktes också och bör utforskas i framtiden.
Internationella dimensioner och spridning
Projektets internationella dimension är uppenbar i och med att resultat delas och skapar dialog mellan fyra kontinenter: Afrika, Asien, Europa och Nordamerika. Förutom ett forskningsbesök på Linguistics Department vid University of Wisconsin-Milwaukee (USA) delades resultaten från projektet vid följande konferenspresentationer och workshops:
“Notetaking performance: Accounting for influential factors". Africa English Language Teachers’ Association Conference. 12 August 2022.
"Listening comprehension in EMI lectures". Nätverk och Utveckling Conference on Higher Education. Stockholm, Sweden. 16 June 2022.
May-June 2022: Teacher trainer in a CIVIS project within Europe titled “Developing a Pedagogic Toolbox for CLIL/EMI” (https://civis.eu/en/workshops-on-innovative-pedagogies/developing-a-pedagogic-toolbox-for-clil-emi-teaching-and-learning-in-an-additional-language)
"Notetaking instruction for intermediate and advanced learners". The Swedish Society for the Study of English. Södertorn University, Sweden. 20 April 2022.
"Notetaking and action research: Simultaneous cycles". AILA World Congress (online). 15 August 2021.
Projektresultat har också sammanfattats för icke-akademiker i följande onlineartikel:
Tipsen som får elever att anteckna på rätt sätt | Grundskolläraren (lararen.se).
En andra onlineartikel relaterad till digitalisering i skolor, som delvis bygger på resultaten från detta projekt, pågår för närvarande av samma författare.
Publicerade artiklar
Följande artiklar publicerades Open Access med stöd av SAB20-0054 och avtal mellan förlagen och Stockholms universitet:
Siegel, J. (2022). Translanguaging options for notetaking in EAP and EMI. ELT Journal. DOI: 10.1093/elt/ccac027
Sammanfattning av huvudresultaten: Analys av enkätdata från tre länder visade att en majoritet av studenterna föredrar engelska för att göra anteckningar när de lyssnar på engelska. Bland skälen som studenterna angav, ingick att undvika översättning och för snabbhet och bekvämlighet.
Siegel, J. (2022). Factors affecting notetaking performance. International Journal of Listening. DOI: 10.1080/10904018.2022.2059484
Sammanfattning av huvudresultaten: Från en lista med åtta möjliga faktorer visade sig talhastighet, personligt intresse för ämnet och ens egen förmåga att göra anteckningar vara de vanligaste faktorerna som rapporterats av de 711 studenterna från fem länder.
Siegel, J. & Kusumoto, Y. (2022). A cross-cultural investigation of L2 notetaking: Student habits and perspectives. Journal of Multilingual and Multicultural Development. DOI: 10.1080/01434632.2022.2036168
Sammanfattning av huvudresultaten: Artikeln jämförde anteckningsperspektiv och -vanor mellan studenter i Japan och Sverige. De svenska studenterna hade generellt sett en mer positiv och produktiv syn på anteckningar än den japanska gruppen. Få elever i någon av grupperna rapporterade att de aktivt använde anteckningar efter att ha gjort dem. När det gäller teknik och anteckningar rapporterade japanska studenter att de tog bilder av viktig information oftare än den svenska gruppen, som i sin tur var mer benägna att skriva anteckningar på en dator eller IPADS.
Siegel, J. (2022). Comparing teacher priorities and student uptake in EMI lectures: An exploratory study. Languages: Special issues on Language Practices in English Classrooms, 7(1). DOI: 10.3390/languages7010039
Sammanfattning av huvudresultaten: Denna studie jämförde lärares tänkta undervisningspoäng med studentrapporter efter föreläsningar. Analys av nyckelord i studentrapporter visade ett intervall på 16 % - 53 % av nyckelordsrapportering, vilket tyder på att många studenter kanske inte lär sig eller noterar vad deras lärare hoppas att de ska lära sig.
Siegel, J. (2022). Translanguaging in notes: A Swedish perspective. ASLA:s skriftserie/ASLA Studies in Applied Linguistics, 29, 99–118.
DOI: 10.15626/asla2022.29 Available at: http://asla.se/skrifter/arsbocker/
Sammanfattning av de huvudresultaten: Den här studien undersökte translanguaging-strategier i studentanteckningar och elevernas skäl för att använda sådana strategier. Resultaten visade att cirka 6 % av studenterna använde en blandning av engelska och svenska i sina anteckningar när de lyssnade på akademiska engelska texter. Strategierna sträckte sig från ett enda ord på svenska till fullständiga ändringar i anteckningsspråket. I en enkätfråga rapporterade en majoritet av studenterna att de föredrar att göra anteckningar på samma språk som de lyssnar på; nämligen att göra anteckningar på engelska samtidigt som man lyssnar på engelska. De rapporterar att denna strategi är bekvämare och mindre belastande än att byta fram och tillbaka mellan språk.
Följande artiklar befinner sig i olika lägen för granskning och publicering:
Siegel, J. (forthcoming). Technology and Notetaking in English Medium Instruction: A case for increased attention. The Language Teacher.
Siegel, J. (forthcoming). From notes to writing: Three students in focus. ELT Journal.
Siegel, J. (under second round of revisions). Pen and paper or computerized notetaking? Student views and habits. Computers and Education Open.
Siegel, J. (under second round of revisions). Profiles in notetaking: A multiple case study. International Journal of Listening.
Siegel, J. (under review). What to write when taking notes?: Correlations in L2 students’ notes. Journal of Academic Writing.
Den här rapporten omfattar aktiviteter från 1 augusti 2021 till 31 juli 2022. Covid-19-pandemin påverkade vissa planer som beskrivs i det ursprungliga förslaget.
Att göra anteckningar är en viktig förmåga för studenter som ofta förlitar sig på anteckningar för att stödja koncentrationen medan de lyssnar och för att dokumentera föreläsningsinnehåll som ska studeras senare. Detta ettåriga sabbatsår möjliggjorde omfattande bearbetning och rapportering av data som samlats in i relation till gymnasieelevers och studenters anteckningsvanor, preferenser och prestationer. Dessa data inkluderade enkäter, elevanteckningar, skrivuppgifter och resultat från lyssnandet. De effekter som talaren har på hörförståelse och nyckelordsidentifiering analyserades också. Flera forskningsvägar undersöktes, inklusive så kallade translanguaging-mönster (t.ex. blandning av två eller flera språk) i anteckningar, olika mätningar av anteckningsinnehåll, anteckningsvanor i relation till under- och efteranteckningsfaser, faktorer som påverkar anteckningsprestanda, nyckelordsidentifiering medan du lyssnar, och flera fallstudier av enskilda anteckningstagare på olika färdighetsnivåer.
Projektgenomförande
Data som analyserats i projektet hade tidigare samlats in och ingen ny data samlades in under sabbatsperioden. Data inkluderade elevanteckningar, enkäter, exempel på hur elever skriver och lyssnarförståelsetestresultat. För att implementera de olika analytiska procedurerna användes specifika verktyg med olika typer av data. Olika analysmetoder användes under hela projektet. Kvalitativa metoder användes för att undersöka translanguaging i elevanteckningar, för att analysera kvaliteten på skrivprover och för att specificera innehållet i öppna enkätfrågor. De kvantitativa analyserna utgjordes av olika statistiska tester, beroende på syftet med analysen och tillgängliga data. Dessa inkluderade t-tester, chi-square, Cramers V, korrelationsberäkningar, test av binomiska proportioner, totala fall och procent av fall.
Det första målet var att fastställa förhållandet mellan de huvudidéer föreläsarna sökt förmedla och de huvudidéer som eleverna uppfattat. Denna analys inkluderade kodning för nyckelord i både lärarens produktion och studentsammanfattningar av huvudidéer efter föreläsningar. Det andra målet innebar att undersöka studentanteckningar och enkätsvar i relation till translanguaging-mönster. Nära analyser av anteckningsprover avslöjade fall av translanguaging (t.ex. blandning av svenska och engelska i anteckningar vid föreläsning på engelska), medan enkätanalys visade elevernas syn på nyttan av att översätta språk. För det tredje separerades undersökningsdata i pågående och post-anteckningsvanor. Chi-squareberäkningar användes för att fastställa eventuella statistiskt signifikanta skillnader mellan elevers rapporterade anteckningsvanor i Sverige och en jämförelsegrupp i Japan. Dessa två länder valdes specifikt för att svenska studenter generellt sett har högre engelskkunskaper än japanska studenter; samtidigt används engelska både som skolämne och som ett sätt att leverera information i båda sammanhangen.
För att bättre förstå studenters syn på vilka personliga omständigheter, talaregenskaper och kontextuella faktorer som underlättar eller hindrar anteckningsförmågan, jämfördes enkätdata från fem länder (N = 711). Förhållandet mellan anteckningar och skriftliga uppgifter relaterade till dessa anteckningar undersöktes också genom att jämföra information i anteckningar med skriftliga arbeten. Studenter angav vidare om de föredrog att anteckna med hjälp av digitala verktyg framför att aanteckna för hand, och dessa resultat jämfördes för att utforska eventuella skillnader i rapporterade åsikter och vanor baserat på denna preferens. I motsats till de grupporienterade vinklarna som nämnts ovan, använde projektet flera fallstudier som involverade en kombination av anteckningsprov, enkätdata, skrivprov och testresultat för att skapa profiler av anteckningstagare på olika färdighetsnivåer.
En specifik underuppsättning av anteckningsprover analyserades vidare på följande sätt: totala notationer, totalt innehållsord, totala informationsenheter (information units, IU,dvs. kompletta idéenheter) och effektivitetsförhållande (ett förhållande mellan totala IUs och totala ord i en uppsättning anteckningar). Korrelationsberäkningar av dessa fyra faktorer i jämförelse med testresultat visade de starkaste positiva korrelationerna mellan IUs och testresultat. Statistiskt signifikanta negativa korrelationer hittades mellan totala notationer, totala ord och effektivitetsgrad.
Tre viktigaste resultat
Projektet:
1. Ger en bättre och mer nyanserad förståelse för anteckningar ur gymnasieelevers och studenters perspektiv, tillsammans med korrelationer av olika mätningar av notkvalitet;
2. Etablerar och tillämpar ett ramverk för att förstå individuella anteckningsskrivarprofiler på olika prestationsnivåer;
3. Identifierar mönster för translanguaging i anteckningar och synliggör elevers samt studenters syn på sin egen användning av flerspråkiga resurser för att göra anteckningar.
Att göra anteckningar är en färdighet som vanligtvis tas för given i utbildningen, där lärare och föreläsare förväntar sig att eleverna/studenterna ska föra anteckningar och att dessa i sin tur förväntar sig att göra det. Ett antal faktorer kan dock påverka i vilken utsträckning a) elever/studenter gör anteckningar av hög kvalitet på ett koncist och effektivt sätt och b) lärare levererar information på ett sätt som främjar elevernas anteckningar. Genom att undersöka elevernas anteckningar i både objektiva, resultatdrivna (t.ex. anteckningsprov, studentskrivprov, provresultat) och förklarande perspektiv (t.ex. öppna och stängda enkätobjekt), har projektet tillhandahållit ett mångfacetterat sätt att få tillgång till och jämföra gymnasieelevers respektive studenters åsikter, vanor och anteckningsförmågor Den har byggt på framväxande begrepp inom tillämpad lingvistik, såsom translanguaging och användning av digital teknik, såväl som på mer etablerade ramar relaterade till tvärkulturella utbildningsjämförelser och hörförståelse, för att utforska denna anteckningsdatauppsättning på en mängd olika sätt. Förhoppningsvis kommer de artiklar (och presentationer) som genereras genom denna analys att leda till en fördjupad förståelse för komplexiteten i anteckningar och stimulera till ytterligare arbete inom området.
Nya forskningsvägar
Under projektet, som endast inkluderade handskrivna anteckningar, väcktes nya forskningsfrågor relaterade till digitala anteckningsvanor och preferenser, till exempel om traditionella anteckningsmetoder med penna och papper eller digital anteckning med bärbara datorer eller bordsdatorer är mer fördelaktigt. Andra frågor relaterade till organisatorisk strukturering av anteckningar, och särskilt frågan om hur anteckningar påverkas av PowerPoint-bildutdelningar, väcktes också och bör utforskas i framtiden.
Internationella dimensioner och spridning
Projektets internationella dimension är uppenbar i och med att resultat delas och skapar dialog mellan fyra kontinenter: Afrika, Asien, Europa och Nordamerika. Förutom ett forskningsbesök på Linguistics Department vid University of Wisconsin-Milwaukee (USA) delades resultaten från projektet vid följande konferenspresentationer och workshops:
“Notetaking performance: Accounting for influential factors". Africa English Language Teachers’ Association Conference. 12 August 2022.
"Listening comprehension in EMI lectures". Nätverk och Utveckling Conference on Higher Education. Stockholm, Sweden. 16 June 2022.
May-June 2022: Teacher trainer in a CIVIS project within Europe titled “Developing a Pedagogic Toolbox for CLIL/EMI” (https://civis.eu/en/workshops-on-innovative-pedagogies/developing-a-pedagogic-toolbox-for-clil-emi-teaching-and-learning-in-an-additional-language)
"Notetaking instruction for intermediate and advanced learners". The Swedish Society for the Study of English. Södertorn University, Sweden. 20 April 2022.
"Notetaking and action research: Simultaneous cycles". AILA World Congress (online). 15 August 2021.
Projektresultat har också sammanfattats för icke-akademiker i följande onlineartikel:
Tipsen som får elever att anteckna på rätt sätt | Grundskolläraren (lararen.se).
En andra onlineartikel relaterad till digitalisering i skolor, som delvis bygger på resultaten från detta projekt, pågår för närvarande av samma författare.
Publicerade artiklar
Följande artiklar publicerades Open Access med stöd av SAB20-0054 och avtal mellan förlagen och Stockholms universitet:
Siegel, J. (2022). Translanguaging options for notetaking in EAP and EMI. ELT Journal. DOI: 10.1093/elt/ccac027
Sammanfattning av huvudresultaten: Analys av enkätdata från tre länder visade att en majoritet av studenterna föredrar engelska för att göra anteckningar när de lyssnar på engelska. Bland skälen som studenterna angav, ingick att undvika översättning och för snabbhet och bekvämlighet.
Siegel, J. (2022). Factors affecting notetaking performance. International Journal of Listening. DOI: 10.1080/10904018.2022.2059484
Sammanfattning av huvudresultaten: Från en lista med åtta möjliga faktorer visade sig talhastighet, personligt intresse för ämnet och ens egen förmåga att göra anteckningar vara de vanligaste faktorerna som rapporterats av de 711 studenterna från fem länder.
Siegel, J. & Kusumoto, Y. (2022). A cross-cultural investigation of L2 notetaking: Student habits and perspectives. Journal of Multilingual and Multicultural Development. DOI: 10.1080/01434632.2022.2036168
Sammanfattning av huvudresultaten: Artikeln jämförde anteckningsperspektiv och -vanor mellan studenter i Japan och Sverige. De svenska studenterna hade generellt sett en mer positiv och produktiv syn på anteckningar än den japanska gruppen. Få elever i någon av grupperna rapporterade att de aktivt använde anteckningar efter att ha gjort dem. När det gäller teknik och anteckningar rapporterade japanska studenter att de tog bilder av viktig information oftare än den svenska gruppen, som i sin tur var mer benägna att skriva anteckningar på en dator eller IPADS.
Siegel, J. (2022). Comparing teacher priorities and student uptake in EMI lectures: An exploratory study. Languages: Special issues on Language Practices in English Classrooms, 7(1). DOI: 10.3390/languages7010039
Sammanfattning av huvudresultaten: Denna studie jämförde lärares tänkta undervisningspoäng med studentrapporter efter föreläsningar. Analys av nyckelord i studentrapporter visade ett intervall på 16 % - 53 % av nyckelordsrapportering, vilket tyder på att många studenter kanske inte lär sig eller noterar vad deras lärare hoppas att de ska lära sig.
Siegel, J. (2022). Translanguaging in notes: A Swedish perspective. ASLA:s skriftserie/ASLA Studies in Applied Linguistics, 29, 99–118.
DOI: 10.15626/asla2022.29 Available at: http://asla.se/skrifter/arsbocker/
Sammanfattning av de huvudresultaten: Den här studien undersökte translanguaging-strategier i studentanteckningar och elevernas skäl för att använda sådana strategier. Resultaten visade att cirka 6 % av studenterna använde en blandning av engelska och svenska i sina anteckningar när de lyssnade på akademiska engelska texter. Strategierna sträckte sig från ett enda ord på svenska till fullständiga ändringar i anteckningsspråket. I en enkätfråga rapporterade en majoritet av studenterna att de föredrar att göra anteckningar på samma språk som de lyssnar på; nämligen att göra anteckningar på engelska samtidigt som man lyssnar på engelska. De rapporterar att denna strategi är bekvämare och mindre belastande än att byta fram och tillbaka mellan språk.
Följande artiklar befinner sig i olika lägen för granskning och publicering:
Siegel, J. (forthcoming). Technology and Notetaking in English Medium Instruction: A case for increased attention. The Language Teacher.
Siegel, J. (forthcoming). From notes to writing: Three students in focus. ELT Journal.
Siegel, J. (under second round of revisions). Pen and paper or computerized notetaking? Student views and habits. Computers and Education Open.
Siegel, J. (under second round of revisions). Profiles in notetaking: A multiple case study. International Journal of Listening.
Siegel, J. (under review). What to write when taking notes?: Correlations in L2 students’ notes. Journal of Academic Writing.