Databasen QUEERLIT: Utveckling av metadata och sökbarhet för HBTQI-litteratur
Att undersöka HBTQI i litteraturhistorien är förenat med svårigheter då det inte finns några översikter av sådan litteratur. Forskning inom indexering har också visat att de ämnesord som finns är för allmänna och inte tillräckligt väl beskriver skönlitteratur med HBTQI-teman, -motiv eller -karaktärer. Syftet med detta projekt är att förbättra ämnesindexeringen och att skapa en deldatabas i LIBRIS för HBTQI-litteratur. Projektet har fyra specifika mål: 1) att utveckla en tesaurus för mer precis ämnesbeskrivning av HBTQI-litteratur i samarbete med LIBRIS och KvinnSam och att göra denna kompatibel med existerande standarder för ämnesord 2) att identifiera HBTQI-litteratur med hjälp av ett expertråd 3) att skapa en deldatabas i LIBRIS i samarbete med Kungl. biblioteket och KvinnSam 4) att göra denna deldatabas tillgänglig genom ett gränssnitt som tillåter mer specialiserade sökningar än LIBRIS i dagsläget gör, samt genom att länka till öppen data. Arbetet med punkt 1 och 2 innefattar även metodutveckling eftersom det inte är självklart hur man kan beskriva HBTQI i äldre skönlitteratur, där temat ofta uttrycks genom omskrivningar och med andra begrepp än de som används idag. Utöver att möjliggöra översikter över HBTQI-litteratur kan databasen användas till att följa utvecklingen över tid i enskilda författarskap och i olika genrer, samt att överblicka vilka metaforer, begrepp och bilder som används för att skildra HBTQI, i och utanför kanon.
Slutredovisning
INFRASTRUKTURENS SYFTE OCH UTVECKLING
Projektet syftade till att skapa 1) en bibliografi för svensk hbtqi-litteratur i Libris, 2) en tesaurus för bättre ämnesbeskrivning av denna litteratur 3) ett externt gränssnitt för bibliografin som ger bättre sökmöjligheter. Queerlit ger nya möjligheter att identifiera såväl litteratur som representerar hbtqi, som litteratur som lästs som queer i forskningen eller i queera gemenskaper.
Bibliografin Queerlit omfattar skönlitterära verk som skildrar samkönade sexuella praktiker, känslor och/eller identiteter; liksom överskridanden av binära könsnormer genom kropp, klädsel och/eller identitet. Projektet har definierat inklusionskriterier som är tillgängliga på Queerlits webbsida och dessa har tillämpats systematiskt. Både verk som skildrar hbtqi explicit och verk där sådana betydelser är uppenbara utifrån kontext inkluderas. Detta “kontextkriterium” är ett sätt att fånga hbtqi-litteraturens historia, där sådana motiv eller karaktärer ofta inte kunnat gestaltas konkret.
Tesaurusen QLIT utvecklades med utgångspunkt i den internationella kontrollerade vokabulären för HBTQ+-material, Homosaurus. Termerna har översatts och anpassats till svenska förhållanden och mappats till Homosaurus, Svenska ämnesord (SAO), Barnämnesorden samt till Library of Congress Subject Headings (LCSH). Termerna har använts för att ämnesbeskriva och därmed skapa bättre sökbarhet för de verk som inkluderas i Queerlit-bibliografin.
Gränssnittet ger bättre sökmöjligheter än Libris webbsök kan erbjuda. Det lanserades i februari 2023 och planerades genom workshops med projektgruppen och utvecklades iterativt med feedback från den grupp i projektet som indexerade. Utvecklingen av gränssnittet och den länkade tesaurusen har skett i dialog med KB. Samarbetet har bl. a. gällt att importera tesaurusdata till Libris, och att Libris sök-API anpassades till behoven i Queerlits sökgränssnitt. Gränssnittet har planerats för att göra sökning på termer (ämnesord) mer tillgänglig för användare som vill söka i bibliografin. Det visualiserar också tesaurusens hierarkiska uppbyggnad och hur överordnade och underordnade termer hör ihop.
PROJEKTETS RESULTAT
Queerlitbibliografin har ett aktuellt bestånd på 2375 titlar i Libris. I ansökan angavs målet 1000 titlar. Den omfattar verk från 600-talet till idag. Materialet har identifierats genom genomgång av tidigare forskning, sökning via ämnesord från SAO och Barnämneslistan, fulltextsökningar i Litteraturbanken och Projekt Runeberg, genom studentuppsatser, tips från allmänhet och bibliotekarier, sociala medier, efterlysningar i Queerlits egna sociala medier, workshops med community-grupper, samt bevakning av ny utgivning. Litteratur publicerad före 2000 har försetts med fritextbeskrivningar som motiverar verkets inklusion i bibliografin.
Vid projektets slut hade tesaurusen 913 termer. 779 av dessa har en exakt eller nära matchning till Homosaurus. 208 termer har en exakt eller nära matchning till termer i SAO och 61 till Barnämnesord. 120 QLIT-termer är i dagsläget utan någon motsvarighet hos vare sig SAO, Barnämnesord eller Homosaurus. Alla termer har en s.k. scope note som definierar termen och beskriver dess användning. Vid projektets slut har en lista med 81 termer från QLIT som är tillräckligt breda för att ingå i SAO överlämnats till KB och integrerats i SAO.
Indexeringen i bibliografin har medvetet avvikit något från traditionell indexering av skönlitteratur. Termerna i QLIT utvecklats på förhand, och därefter har nya termer lagts till iterativt när behov av nya termer upptäckts vid indexeringen. “User warrant” har prioriterats, det vill säga, termer som användare sannolikt kommer att önska. Uttömmande indexering har också tillämpats, vilket innebär ett avsteg från normen i LIBRIS som helhet. QLIT är en öppet publicerad resurs vars ämnesord gjorts länkbara i Libris. KB och Queerlit har tagit fram anvisningar för indexering med QLIT i Libris. För att säkra att termerna används konsistent har indexeringen i Queerlitbibliografin skett i dialog mellan projektets fyra bibliotekarier efter modell från KvinnSam.
Användartester med bibliotekarier och andra användare har genomförts i omgångar och feedback från dessa har tillvaratagits i utvecklingen av gränssnittet. Forskning om hur sökgränssnitt bättre kan tillvarata den underliggande kunskapsorganisationen har också använts. Detta har bland annat resulterat i en tydligare visualisering av relationerna mellan termerna i tesaurusen.
INFRASTRUKTURENS ANVÄNDNING SAMT FORSKNING KOPPLAD TILL INFRASTRUKTUREN
Projektet har haft en advisory board bestående av fem ämnesexperter och en representant från Libris. Gruppen har träffats en gång per år och varit stöd i strategiska beslut om inklusionskriterier, gränssnitt och tesaurus under utvecklingen. Queerlit har med nationella och internationella forskare utvecklat projektplaner till VR Forskningsmiljö Hum-Sam 2023, VR Tvärvetenskaplig forskningsmiljö 2024 och Chanse Hera-utlysningen 2024. Dessa ansökningar har inte beviljats, men Queerlit har nu kontakt med ett internationellt nätverk med intresse för frågor om minoritetsgruppers informationsbehov. Projektet har samverkat med det Nordiska nätverket för queerhistoriska arkiv och verksamheter, finansierat av Nordisk lgbti-fond och samarbetar med Dawit Isaak-biblioteket i en pågående utveckling av en databas om förbjudna böcker (samarbete mellan Göteborgs och Lunds universitet).
Användarnas sökbehov undersöktes i två studier 2022 och 2023, en som riktades till vanliga användare och en till bibliotekarier. Resultaten visade på behovet av en infrastruktur som Queerlit i båda grupperna. Användarna saknade specifika termer och upplevde att sökgränssnitten inte var användarvänliga. Queerlit har också gett upphov till forskning om ämnesmetadata i söksystem i samarbete med International Society for Knowledge Organization (ISKO). Professionella ämnesindextermer tilldelade av informationsspecialister med hjälp av QLIT-tesaurusen har också jämförts med vad automatiserade lösningar som ChatGPT och Annif presterar, och QLIT har jämförts med sociala taggar.
UTMANINGAR
Queerlit har fungerat som ett pilotprojekt för att pröva de nya möjligheterna i Libris XL som stödjer öppen länkad data. QLIT är det första externa ämnesordssystemet som kan användas i Libris och detta arbete har både testat möjligheterna att göra extern data tillgänglig för import i Libris och att använda Libris API för att visa bibliografin genom ett externt sökgränssnitt. Det var inte möjligt att implementera samtliga önskade sökfunktioner fullt ut på grund av begränsningar i Libris mjukvaruplattform. Men det bör framhållas att genom dialogen med Queerlit identifierades behov av att modifiera LibrisXLs API som också kan vara av nytta för andra projekt.
FORTSATT FÖRVALTNING OCH INFRASTRUKTURENS TILLGÄNGLIGHET
Efter projektets slut har KvinnSam enligt ett avtal mellan Göteborgs universitetsbibliotek och medelsförvaltaren ansvar för att indexera nya titlar i databasen på förslag från en arbetsgrupp. Arbetsgruppen består av fyra medlemmar från Expertnätverket för Hbtq+-frågor inom Svensk biblioteksförening, bland dem en tidigare medlem i Queerlit. Arbetsgruppen träffar också representant för KvinnSam en gång per termin.
En redaktion för QLIT tesaurusen har bildats bestående av fyra medlemmar i Queerlit, varav en anställd vid KvinnSam, samt representant från Svenska ämnesord. Indexeringsanvisning har tagits fram och är öppet publicerad på projektets webbsida, samt länkade från Libris. GRIDH, Gothenburg Research Infrastructure for Digital Humanities, ansvarar för att det externa gränssnittet fungerar och uppdateras. Koden för gränssnittet är öppet tillgänglig på GitHub.
INTERNATIONELLA SAMARBETEN
Ordföranden för Homosaurus redaktion har fungerat som projektets rådgivare och som kontaktperson för interoperabilitet mellan QLIT och Homosaurus. Queerlit har överlämnat en lista med falska matchningar mellan LCSH och Homosaurus som upptäcks i arbetet med QLIT, och även gett förslag på korrigeringar av den hierarkiska termstrukturen. Queerlit har alltså förbättrat kvaliteten i Homosaurus. Ett arbete med att översätta Homosaurus till olika språk har initierats och under 2024 har översättning av termerna i Homosaurus till svenska påbörjats i samarbete med Queerlit. En projektmedlem kommer från 2025 ingå i den fasta redaktionen för Homosaurus.
Scientific and Technical Advisory Council (STAC) vid International Society for Knowledge Organization (ISKO) startades som ett resultat av Queerlit-projektet, i syfte att skapa internationella riktlinjer för slutanvändargränssnitt baserade på ämnesmetadata som finns tillgängliga i många bibliotekskataloger, men som sällan används på gränssnittsnivå. Sökfunktioner föreslagna av ISKO i har testats och implementerats i den mån det var möjligt i Queerlit-databasen och kommer att användas som ‘best practice’-exempel på olika funktionaliteter.
Som en del av Chanse-utlysningen påbörjades en dialog med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) i syfte att skapa internationella riktlinjer för ämnesindexering för LGBTQ+resurser.
DARIAH-EU-infrastrukturen för digital humaniora, har en plattform för öppna utbildningsresurser, DARIAH Teach. I kursen Introduction to Knowledge Organization Systems for Digital Humanities lyfts fram Queerlit som ett exempel där behovet av input från ämnes- och informationsspecialister är avgörande för att säkerställa informationsupptäckt. Queerlit har också gjort en modul inom kursen “Social Justice in the Digital Humanities” om transformativ metadata.
Projektet syftade till att skapa 1) en bibliografi för svensk hbtqi-litteratur i Libris, 2) en tesaurus för bättre ämnesbeskrivning av denna litteratur 3) ett externt gränssnitt för bibliografin som ger bättre sökmöjligheter. Queerlit ger nya möjligheter att identifiera såväl litteratur som representerar hbtqi, som litteratur som lästs som queer i forskningen eller i queera gemenskaper.
Bibliografin Queerlit omfattar skönlitterära verk som skildrar samkönade sexuella praktiker, känslor och/eller identiteter; liksom överskridanden av binära könsnormer genom kropp, klädsel och/eller identitet. Projektet har definierat inklusionskriterier som är tillgängliga på Queerlits webbsida och dessa har tillämpats systematiskt. Både verk som skildrar hbtqi explicit och verk där sådana betydelser är uppenbara utifrån kontext inkluderas. Detta “kontextkriterium” är ett sätt att fånga hbtqi-litteraturens historia, där sådana motiv eller karaktärer ofta inte kunnat gestaltas konkret.
Tesaurusen QLIT utvecklades med utgångspunkt i den internationella kontrollerade vokabulären för HBTQ+-material, Homosaurus. Termerna har översatts och anpassats till svenska förhållanden och mappats till Homosaurus, Svenska ämnesord (SAO), Barnämnesorden samt till Library of Congress Subject Headings (LCSH). Termerna har använts för att ämnesbeskriva och därmed skapa bättre sökbarhet för de verk som inkluderas i Queerlit-bibliografin.
Gränssnittet ger bättre sökmöjligheter än Libris webbsök kan erbjuda. Det lanserades i februari 2023 och planerades genom workshops med projektgruppen och utvecklades iterativt med feedback från den grupp i projektet som indexerade. Utvecklingen av gränssnittet och den länkade tesaurusen har skett i dialog med KB. Samarbetet har bl. a. gällt att importera tesaurusdata till Libris, och att Libris sök-API anpassades till behoven i Queerlits sökgränssnitt. Gränssnittet har planerats för att göra sökning på termer (ämnesord) mer tillgänglig för användare som vill söka i bibliografin. Det visualiserar också tesaurusens hierarkiska uppbyggnad och hur överordnade och underordnade termer hör ihop.
PROJEKTETS RESULTAT
Queerlitbibliografin har ett aktuellt bestånd på 2375 titlar i Libris. I ansökan angavs målet 1000 titlar. Den omfattar verk från 600-talet till idag. Materialet har identifierats genom genomgång av tidigare forskning, sökning via ämnesord från SAO och Barnämneslistan, fulltextsökningar i Litteraturbanken och Projekt Runeberg, genom studentuppsatser, tips från allmänhet och bibliotekarier, sociala medier, efterlysningar i Queerlits egna sociala medier, workshops med community-grupper, samt bevakning av ny utgivning. Litteratur publicerad före 2000 har försetts med fritextbeskrivningar som motiverar verkets inklusion i bibliografin.
Vid projektets slut hade tesaurusen 913 termer. 779 av dessa har en exakt eller nära matchning till Homosaurus. 208 termer har en exakt eller nära matchning till termer i SAO och 61 till Barnämnesord. 120 QLIT-termer är i dagsläget utan någon motsvarighet hos vare sig SAO, Barnämnesord eller Homosaurus. Alla termer har en s.k. scope note som definierar termen och beskriver dess användning. Vid projektets slut har en lista med 81 termer från QLIT som är tillräckligt breda för att ingå i SAO överlämnats till KB och integrerats i SAO.
Indexeringen i bibliografin har medvetet avvikit något från traditionell indexering av skönlitteratur. Termerna i QLIT utvecklats på förhand, och därefter har nya termer lagts till iterativt när behov av nya termer upptäckts vid indexeringen. “User warrant” har prioriterats, det vill säga, termer som användare sannolikt kommer att önska. Uttömmande indexering har också tillämpats, vilket innebär ett avsteg från normen i LIBRIS som helhet. QLIT är en öppet publicerad resurs vars ämnesord gjorts länkbara i Libris. KB och Queerlit har tagit fram anvisningar för indexering med QLIT i Libris. För att säkra att termerna används konsistent har indexeringen i Queerlitbibliografin skett i dialog mellan projektets fyra bibliotekarier efter modell från KvinnSam.
Användartester med bibliotekarier och andra användare har genomförts i omgångar och feedback från dessa har tillvaratagits i utvecklingen av gränssnittet. Forskning om hur sökgränssnitt bättre kan tillvarata den underliggande kunskapsorganisationen har också använts. Detta har bland annat resulterat i en tydligare visualisering av relationerna mellan termerna i tesaurusen.
INFRASTRUKTURENS ANVÄNDNING SAMT FORSKNING KOPPLAD TILL INFRASTRUKTUREN
Projektet har haft en advisory board bestående av fem ämnesexperter och en representant från Libris. Gruppen har träffats en gång per år och varit stöd i strategiska beslut om inklusionskriterier, gränssnitt och tesaurus under utvecklingen. Queerlit har med nationella och internationella forskare utvecklat projektplaner till VR Forskningsmiljö Hum-Sam 2023, VR Tvärvetenskaplig forskningsmiljö 2024 och Chanse Hera-utlysningen 2024. Dessa ansökningar har inte beviljats, men Queerlit har nu kontakt med ett internationellt nätverk med intresse för frågor om minoritetsgruppers informationsbehov. Projektet har samverkat med det Nordiska nätverket för queerhistoriska arkiv och verksamheter, finansierat av Nordisk lgbti-fond och samarbetar med Dawit Isaak-biblioteket i en pågående utveckling av en databas om förbjudna böcker (samarbete mellan Göteborgs och Lunds universitet).
Användarnas sökbehov undersöktes i två studier 2022 och 2023, en som riktades till vanliga användare och en till bibliotekarier. Resultaten visade på behovet av en infrastruktur som Queerlit i båda grupperna. Användarna saknade specifika termer och upplevde att sökgränssnitten inte var användarvänliga. Queerlit har också gett upphov till forskning om ämnesmetadata i söksystem i samarbete med International Society for Knowledge Organization (ISKO). Professionella ämnesindextermer tilldelade av informationsspecialister med hjälp av QLIT-tesaurusen har också jämförts med vad automatiserade lösningar som ChatGPT och Annif presterar, och QLIT har jämförts med sociala taggar.
UTMANINGAR
Queerlit har fungerat som ett pilotprojekt för att pröva de nya möjligheterna i Libris XL som stödjer öppen länkad data. QLIT är det första externa ämnesordssystemet som kan användas i Libris och detta arbete har både testat möjligheterna att göra extern data tillgänglig för import i Libris och att använda Libris API för att visa bibliografin genom ett externt sökgränssnitt. Det var inte möjligt att implementera samtliga önskade sökfunktioner fullt ut på grund av begränsningar i Libris mjukvaruplattform. Men det bör framhållas att genom dialogen med Queerlit identifierades behov av att modifiera LibrisXLs API som också kan vara av nytta för andra projekt.
FORTSATT FÖRVALTNING OCH INFRASTRUKTURENS TILLGÄNGLIGHET
Efter projektets slut har KvinnSam enligt ett avtal mellan Göteborgs universitetsbibliotek och medelsförvaltaren ansvar för att indexera nya titlar i databasen på förslag från en arbetsgrupp. Arbetsgruppen består av fyra medlemmar från Expertnätverket för Hbtq+-frågor inom Svensk biblioteksförening, bland dem en tidigare medlem i Queerlit. Arbetsgruppen träffar också representant för KvinnSam en gång per termin.
En redaktion för QLIT tesaurusen har bildats bestående av fyra medlemmar i Queerlit, varav en anställd vid KvinnSam, samt representant från Svenska ämnesord. Indexeringsanvisning har tagits fram och är öppet publicerad på projektets webbsida, samt länkade från Libris. GRIDH, Gothenburg Research Infrastructure for Digital Humanities, ansvarar för att det externa gränssnittet fungerar och uppdateras. Koden för gränssnittet är öppet tillgänglig på GitHub.
INTERNATIONELLA SAMARBETEN
Ordföranden för Homosaurus redaktion har fungerat som projektets rådgivare och som kontaktperson för interoperabilitet mellan QLIT och Homosaurus. Queerlit har överlämnat en lista med falska matchningar mellan LCSH och Homosaurus som upptäcks i arbetet med QLIT, och även gett förslag på korrigeringar av den hierarkiska termstrukturen. Queerlit har alltså förbättrat kvaliteten i Homosaurus. Ett arbete med att översätta Homosaurus till olika språk har initierats och under 2024 har översättning av termerna i Homosaurus till svenska påbörjats i samarbete med Queerlit. En projektmedlem kommer från 2025 ingå i den fasta redaktionen för Homosaurus.
Scientific and Technical Advisory Council (STAC) vid International Society for Knowledge Organization (ISKO) startades som ett resultat av Queerlit-projektet, i syfte att skapa internationella riktlinjer för slutanvändargränssnitt baserade på ämnesmetadata som finns tillgängliga i många bibliotekskataloger, men som sällan används på gränssnittsnivå. Sökfunktioner föreslagna av ISKO i har testats och implementerats i den mån det var möjligt i Queerlit-databasen och kommer att användas som ‘best practice’-exempel på olika funktionaliteter.
Som en del av Chanse-utlysningen påbörjades en dialog med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) i syfte att skapa internationella riktlinjer för ämnesindexering för LGBTQ+resurser.
DARIAH-EU-infrastrukturen för digital humaniora, har en plattform för öppna utbildningsresurser, DARIAH Teach. I kursen Introduction to Knowledge Organization Systems for Digital Humanities lyfts fram Queerlit som ett exempel där behovet av input från ämnes- och informationsspecialister är avgörande för att säkerställa informationsupptäckt. Queerlit har också gjort en modul inom kursen “Social Justice in the Digital Humanities” om transformativ metadata.