Solveig Jülich

Fotografering av liv och död: Lennart Nilsson, medicin och medier i Sverige, 1940–2010

Syftet är att få sammanhållen forskningstid för att slutföra ett bokmanus kring de berömda fotografierna av Lennart Nilsson (1922–2017), med sikte på ett internationellt förlag. En sabbatical-period skulle också göra det möjligt att stärka redan befintliga internationella och nationella samarbeten. Under en forskningsvistelse i Storbritannien kommer projektet kunna dra nytta av och utveckla kontakter med forskare vid Cambridge University och University of Strathclyde, Glasgow. Min bok undersöker Nilssons fotografier genom att betrakta dem i ljuset av de historiska sammanhang i vilka de producerades, cirkulerades och tolkades. Den berättar, för första gången, historien om hur Nilssons medicinska och mediala nätverk flätades samman i processen att omvandla döda embryon, foster och kroppsdelar till spektakulära visioner om ”livet”. Ett centralt argument är att en rad kommersiella, professionella, personliga och andra intressen var inblandade och att en enorm ansträngning gjordes, inte bara för att producera och marknadsföra fotografierna, utan också för att försöka kontrollera allmänhetens kunskap om hur bilderna hade tillkommit och vad de visade. På detta sätt är boken en del av ett växande forskningsfält som har börjat analysera skiftande relationer mellan medicin och medier i olika historiska miljöer. Dessutom avser den att utgöra ett bidrag till forskning som har framhävt ett längre historiskt perspektiv på genomslaget för ”det offentliga fostret”.
Slutredovisning
Det huvudsakliga syftet med denna sabbatical var att slutföra en monografi på engelska om den svenske fotografen Lennart Nilssons karriär och fotografiska produktion. Vidare var avsikten att dra nytta av och stärka internationella kontakter och samarbeten under en gästforskarvistelse i Storbritannien.

Bokprojektets arbetstitel var ”Photographing Life and Death: Lennart Nilsson, Medicine and the Media in Sweden, 1940–2010”. Två större förändringar har skett jämfört med planeringen. För det första har studien i högre grad inriktats på den del av Nilssons mycket omfångsrika produktion som utgörs av fotografier av mänskliga embryon och foster. Anledningen är att bokens målgrupp är en internationell publik som kan förväntas ha störst intresse för dessa bilder och deras historiska cirkulation. Med startpunkt i ”Drama of Life before Birth” som publicerades i den amerikanska bildtidningen Life 1965, samt översättningar av Ett barn blir till har Nilssons bilder fått en stor spridning i många länder. Bilderna har använts i alltifrån antiabortpropaganda, föräldrarådgivning och sexualundervisning till reklam och Hollywoodfilmer. Under åren har det skapats myter och missförstånd om att de ikoniska fotografierna visar levande embryon och foster inuti gravida kvinnors kroppar; i själva verket var merparten döda och fotograferade i samband med aborter och andra operationer. Inte minst av detta skäl finns ett stort behov av fördjupad kunskap om hur bilderna kom till, i vilka historiska kontexter och med vad för slags motiv.

Den andra förändringen är att jag blev inbjuden att ta del av fotografens efterlämnade material som förvaras hos företaget Lennart Nilsson Photography. Tidigare hade tillgången till detta arkiv inte varit möjligt av olika skäl. Materialet visade sig vara relevant, rentav avgörande, för studien. Rent praktiskt innebar det att en större del av projektet än planerat ägnades åt arkivarbete. Det var både nödvändigt och givande att gå igenom fotografens korrespondens, men framför allt att bringa ordning i samlingen av originalnegativ och pappersbilder. Arbetet underlättades av den kompetenta hjälp jag fick av företagets verksamhetsansvarig. Till stor del bekräftade detta material mina tidigare resultat. Brev och andra dokument tillförde dessutom fullödigare information om Nilssons relationer med bildbyråer, tidskrifter, förlag och olika medicinska aktörer. Men viktigast av allt var att de opublicerade bilderna av embryon och foster gjorde det möjligt att upprätta en ny kronologi över Nilssons produktion, samt en förståelse för vilka metoder och tekniker han hade använt sig av i arbetet. Vidare gav det en uppfattning om omfattningen av det mänskliga materialet som ingick i fotograferingen liksom detaljer om den medicinska forskning och abortverksamhet som projektet vilade på.

Den nya titeln är “Photographing Life before Birth: Lennart Nilsson and the Media-Medicine Complex in Twentieth Century Sweden”. Med utgångspunkt i arkivstudierna har tidigare publicerade artiklar reviderats och tillsammans med nyskrivet material sammanställts till ett enhetligt manus för utgivning på ett amerikanskt förlag. Tack vare produktionsstödet ingår omkring 100 bilder av Lennart Nilsson, varav ett flertal aldrig tidigare publicerade. Utgivning beräknas kunna ske under 2024 eller 2025. Boken berättar för första gången historien om Nilssons unika fotografiska karriär och skapandet av de berömda bilderna av mänsklig fosterutveckling i efterkrigstidens Sverige. Genom att relatera fotografens arbete till vad jag kallar det medie-medicinska komplexet belyses hur en rad aktörer med olika intressen, insatser och motiv var involverade i att producera, marknadsföra och sälja bilderna. Centrala kontexter som lyfts fram och analyseras är den expanderande marknaden för fotografiska bilder, abortlagstiftningen och abortkontroverser, samt den medicinska forskningen på aborterade foster. Bokens resultat utgör ett originellt bidrag till flera forskningsfält. För det första medieforskning om ”biomedialisering” genom att bidra med en historisk kontextualisering och analys av mediernas och medicinens sammanlänkning i Sverige under andra delen av 1900-talet. För det andra reproduktionshistorisk forskning som studerar representationer och materialiseringar av graviditet, fosterutveckling och födande i västerländsk visuell kultur genom att fokusera på Nilssons inflytelserika bilder. För det tredje ignoransstudier genom att analysera hanteringen av kopplingen mellan Nilssons fosterbilder och legala aborter som ett historiskt exempel på hur olika aktörer samverkat för att försöka begränsa och dölja kunskapen om känslig och kontroversiell kunskap.

Med utgångspunkt i detta internationella monografiprojekt arbetar jag för närvarande med att färdigställa en populärvetenskaplig bok på svenska om Lennart Nilsson och hans bilder. Boken på engelska kräver en stramare akademisk stil och viss återhållsamhet kring detaljer i den svenska kontexten. Det populärvetenskapliga formatet ger möjlighet att utveckla ett mer levande historieberättande med många fascinerande episoder och bilder från Nilssons extraordinära karriär. Förhoppningen är att denna bok ska ges ut av ett svenskt förlag under 2025. Genom RJ Sabbatical har det även varit möjligt att slutföra ett par andra publikationer som behandlar överlappande tematiker. Publikationslistan innehåller därför flera titlar som slutförts under perioden och som på olika sätt är relevanta för projektet.

Under sabbaticalperioden vistades jag två månader som gästforskare vid Department of History and Philosophy of Science vid University of Cambridge. I Cambridge hade jag kontakt med prof. Nick Hopwod både kring mitt monografiprojekt och vårt samarbete kring antologin Rethinking the Public Fetus: Historical Perspectives on the Visual Culture of Pregnancy (University of Rochester Press, 2024). Vidare deltog jag i flera seminarier och andra aktiviteter vid institutionen samt förde samtal med kolleger om kommande samarbeten.

Projektet och relaterade ämnen har presenterats i olika sammanhang, däribland inom ramen för föreläsningsserien ”Fotohistorier: Fotografi och bildbruk i Sverige 1839 till idag”, riktad mot en bredare publik. Nämnas kan också att jag blev intervjuad för en dokumentärfilm om Lennart Nilsson producerad av TIME magazine (ej ännu tillgänglig).

Mitt arbete har resulterat i nya forskningsfrågor och forskningsprojekt. För det första har forskningen om ”det medie-medicinska komplexet” i relation till Lennart Nilssons fotografier bidragit till att formulera frågor om hanteringen och styrningen av medicinsk kommunikation i ett längre historiskt perspektiv. Jag genomför nu ett forskningsprojekt med titeln ”Mellan öppenhet och hemligheter: Kontrollen av medicinsk kommunikation i 1900-talets Sverige” som finansieras av Vetenskapsrådet (dnr 2022-01797). För det andra är jag projektledare för infrastrukturprojektet ”Medicinens kommunikation: Digitalisering av svenska medicinska tidskrifter, 1781–2011 (SweMPer)” som finansieras av RJ (dnr IN22-0017). Målet är att skapa en databas med historiska medicinska och populärmedicinska tidskrifter som erbjuder en nationell resurs för forskning och undervisning inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin.
Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
SAB20-0059
Summa
SEK 1 287 000,000
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Idé- och lärdomshistoria
År
2020