PISA genererar stort intresse hos såväl beslutsfattare som forskare och en intresserad allmänhet – men går resultaten att lita på? I det här projektet undersöker vi giltigheten i PISA:s provpoäng 2018 genom att analysera bortfallet av elever samt relationen mellan PISA-resultaten, elevernas betyg och nationella provresultat. För första gången kan registerdata från SCB kopplas till elevernas PISA-resultat, vilket ger unika möjligheter att fylla en kunskapslucka beträffande hur resultaten är påverkade av de begränsade konsekvenser som PISA-undersökningen har för eleverna. I den första delstudien undersöks huruvida urvalet av elever är representativt för 15-åriga elever i Sverige. Ett stort antal elever skrev inte PISA-provet 2018, trots att de var utvalda. I den andra delstudien undersöks relationen mellan PISA, elevernas betyg och nationella prov för att utröna om elever underpresterar på PISA. I den tredje delstudien utreds om elevers provmotivation kan förklara skillnader mellan PISA-resultaten och de nationella kunskapsmåtten samt om test-motivation varierar mellan olika elevgrupper. I ett kort perspektiv bidrar projektet till förståelsen mellan prov där konsekvenserna är stora respektive små. I ett längre perspektiv kan resultaten i det här projektet leda till förändringar i hur PISA genomförs och rapporteras. Om vi finner stöd för bristande giltighet i PISA föreslår vi att elever behöver fler motiv till att göra provet såsom feedback på sin egen och sin skolas prestation.