Kommunikationsgeografier i förändring: Geomedia och människans villkor
Syftet med denna sabbatical är (1) att slutföra monografin Rethinking Communication Geographies: Geomedia and the Human Condition och (2) att skriva en vetenskaplig artikel som vidareutvecklar bokens argument. Boken belyser de sociala, kulturella och djupt mänskliga konsekvenserna av nya platsbaserade medier, geomedia. Etableringen av geomedia som normerande och normaliserad teknik samhället innebär framför allt att medier får ökad betydelse för logistik; medier genomsyrar idag snart sagt all koordinering av människor, ting och information. Vilka former av vardagsexpertis växer fram i relation till geomedia? Hur hanterar olika individer och grupper kraven på digital anpassning? Rethinking Communication Geographies är resultatet av mer än ett decenniums forskning inom fältet medie- och kommunikationsgeografi (MKG). Boken påvisar fältets ökande betydelse som ett humanistiskt svar på det framväxande ”logistiksamhället”. Den efterföljande artikeln kommer att diskutera vilka konsekvenser detta har för etablerade forskningsdiscipliner, särskilt medievetenskapen. Publikationerna kommer att färdigställas under en tiomånaders sabbatical, inklusive två utlandsvistelser: en månad vid Department of Geography and the Environment, University of Texas at Austin, samt en månad vid Institut für Theorie und Praxis der Kommunikation, Universität der Kunste, Berlin. Dessa utbyten kommer att berika såväl MKG-fältet som samarbetet mellan de inblandade forskningsmiljöerna.
Slutredovisning
Det övergripande syftet med sabbatsperioden var att slutföra monografin Rethinking Communication Geographies: Geomedia and the Human Condition, utgiven av Edward Elgar Publishing (UK). Boken är resultatet av mer än ett decenniums arbete inom det tvärvetenskapliga området kommunikationsgeografi och ett försök att belysa de sociala, kulturella och djupt mänskliga konsekvenserna av normaliseringen av geomedia i vardagen. Dagens medieteknologiska förändringar, som bland annat inbegriper en integrering av platsbaserade tjänster och sociala medieplattformar, kräver tvärvetenskapliga ansatser som kan problematisera det alltmer komplexa samspelet mellan rum/plats och kommunikation. Termen ”geomedia” – tillika namnet på det tvärvetenskapliga forskningscentrum (Centrum för Geomediastudier) som jag leder vid Karlstads universitet – fångar dessa samspel. Boken besvarar den huvudsakliga forskningsfrågan: Hur påverkar den sociala normaliseringen av geomedia människans livsvillkor?
Min diskussion kring detta ämne kretsar till stor del kring digital logistik. I Rethinking Communication Geographies definieras geomedia som en social och rumslig regim (environmental regime) där digital logistik genomsyrar såväl kultur och vardagsliv som ekonomiska processer. Vardagslivet har alltmer omvandlats till en form av logistiskt arbete, vilket innebär att mänskliga aktiviteter handlar om att upprätthålla och intensifiera digitala dataflöden. Samtidigt har människors förmåga till rumslig kontroll ökat, till exempel kopplat till navigation och koordinering, tack vare allt mer sofistikerade logistiska medier. Boken är således ett svar på det växande behovet att diskutera frågor om mänsklig autonomi, trygghet och erkännande ur ett kritiskt humanistiskt perspektiv med fokus på hur geomedia (åter)skapar sociala maktrelationer. Boken utforskar konkreta exempel relaterade till strömmande medier, ”transmedia-turism” och plattformsurbanism, och tar även upp olika postdigitala motreaktioner på plattformsekonomin.
I boken förenas tre infallsvinklar på temat kommunikationsgeografi. För det första introducerar boken geomedia, inte primärt som en teknisk infrastruktur, utan som ett slags social och rumslig regim för mänskligt (vardags)liv. Det betyder att medieteknologier smälter samman med människans livsmiljöer, kroppsliga existens och sätt att förhålla sig till omgivningen. Geomedia är också en regim där logistiska användningsområden blir alltmer framträdande vid sidan om mediers förmåga att sammankoppla människor och representera världen. Följaktligen, för det andra, analyserar boken de logistiska motsättningar som geomedia ger upphov till. Digitala medieplattformar ger människor ökade möjligheter att navigera och koordinera sina vardagsaktiviteter. Samtidigt innebär plattformsekonomin att mänsklig aktivitet inte bara förutsägs utan även styrs för att generera kalkylerbara digitala dataströmmar. Detta väcker frågor kring mänsklig autonomi. För det tredje diskuterar boken hur geomedia påverkar människans villkor – med utgångspunkt i bland annat fenomenologisk geografi och Hannah Arendts perspektiv på det ”aktiva livet” (vita activa) – särskilt hur människor kan samexistera i en geomedialiserad kultur. I bokens sista kapitel betonas att geomedia som regim betraktad inte är ensidigt exploaterande, utan också tillhandahåller verktyg för att utmana och omforma plattformsekonomin. Vissa samtida trender, inklusive olika former av digital frånkoppling, pekar redan i denna riktning.
RJ Sabbatical resulterade också i två artiklar i linje med bokens tema. Den första månaden av sabbatsperioden användes för att slutföra en empiriskt grundad artikel med titeln ”Beyond the platform: Music streaming as a site of logistical and symbolic struggle” (New Media & Society, 2021). Artikeln analyserar hur streamingaktiviteter är inbäddade i sociala och rumsliga maktrelationer. Den presenterar ett perspektiv på musikströmning som en form av logistiskt arbete (logistical labour). Baserat på en fokusgruppsstudie utforskas hur vardaglig ”logistisk expertis”, ett sätt att behärska det nya media medielandskapet på, idag utgör en källa till social och symbolisk dominans. Delar av artikeln integrerades i monografin.
Bokmanuset levererades till förlaget i augusti 2021. De återstående månaderna av sabbatsperioden (delvis tillbringade i Berlin) ägnades åt att skriva en andra artikel som vidareutvecklar några av bokens idéer. Artikeln, ”Guided by data: A logistical approach to tourism in the platform economy” (Digital Geography and Society, 2022), lanserar ett logistiskt perspektiv på turism i plattformsekonomin. Plattformsekonomin innebär att människor, som digitala subjekt, övervakas och styrs i avsikt att generera lönsamma dataflöden. Samtidigt tillhandahåller ”smarta” medieplattformar ökade möjligheter för människor att navigera och koordinera olika aktiviteter i tid och rum. Turism ses här som en logistisk skärningspunkt, där plattformsekonomins logiker sammanflätas med enskilda människors ökade, men ojämlikt fördelade, logistiska förmågor. Artikeln understryker behovet av ett ökat utbyte mellan mediestudier, turismstudier och kritiskt orienterad logistikforskning. Behovet av tvärvetenskapligt samarbete ska även ses som en ledstjärna för sabbatsprojektet som helhet.
Projektets resultat har primärt spridits genom ovan nämnda publikationer. Inom ramen för RJ Sabbatical har dessutom två internationella utbyten ägt rum. Det första var en forskningsvistelse vid Universität der Kunste Berlin (UdK Berlin) (Institut für Theorie und Praxis der Kommunikation) den 10 september – 8 oktober 2021. Vistelsen ägnades dels åt skrivande av projektets avslutande artikel, ”Guided by Data”, dels åt regelbundna möten med Professor Maren Hartmann, som stod värd för besöket, och flera av hennes kollegor, särskilt doktorander. Eftersom tyska universitet alltjämt var i lock-down under denna period skedde flertalet möten i andra offentliga miljöer. Det andra utbytet, med University of Texas at Austin (UTA) (Department of Geography and the Environment), skulle ha ägt rum i april 2021 men fick på grund av pandemin kortas ned och flyttas fram till den 25 november – 11 december 2022. Vid denna tidpunkt hade pandemin klingat av och forskaren kunde utöver diverse möten med besökets värd, Professor Paul C. Adams, och dennes kollegor även hålla en öppen föreläsning inom ramen för institutionens Colloquium. Föreläsningen bar titeln “The selfie-spot and the coworking space: Digital logistics at the intersection of tourism and labor” och baserades dels på de texter som producerats inom ramen för RJ Sabbatical, dels ett nytt VR-finansierat forskningsprojekt om coworking spaces. Medan diskussionerna vid UdK Berlin främst handlade om pågående samarbeten, bland annat med fokus på ett gemensamt temanummer av Space and Culture med rubriken ”Gentrification and the right to the geomedia city”, kom utbytet med UTA att inrikta sig mer på nya forskningsidéer och planerad samverkan kring bland annat datainsamling.
Projektet som helhet har lett till fördjupade diskussioner kring digital logistik som ett bärande tema inom geomediastudier, vilket även kommit att genomsyra verksamheten vid Centrum för Geomediastudier. Vi ser framför allt hur den nya plattformsekonomin medför en tveeggad utveckling där användare av digitala tekniker å ena sidan får bättre förutsättningar att koordinera och orkesterara sina liv och å andra sidan riskerar att känna främlingskap och oro inför de alltmer allomfattande tekniska processer som griper in i vardagen. Det finns en motsättning mellan att känna ökad trygghet tack vare de olika hjälpmedel som håller vardagen uppe – allehanda appar som inte bara ger information och underhållning utan även håller ordning på våra aktiviteter – och otrygghet inför utsikten att tappa kontrollen över dessa system och på olika vis utnyttjas eller manipuleras – en problematik som sträcker sig från till synes banala bekymmer med icke-fungerande teknik till ökad utsatthet för organiserade bedrägerier och dataintrång. Här finns flera intressanta teman för vidare forskning.
Min diskussion kring detta ämne kretsar till stor del kring digital logistik. I Rethinking Communication Geographies definieras geomedia som en social och rumslig regim (environmental regime) där digital logistik genomsyrar såväl kultur och vardagsliv som ekonomiska processer. Vardagslivet har alltmer omvandlats till en form av logistiskt arbete, vilket innebär att mänskliga aktiviteter handlar om att upprätthålla och intensifiera digitala dataflöden. Samtidigt har människors förmåga till rumslig kontroll ökat, till exempel kopplat till navigation och koordinering, tack vare allt mer sofistikerade logistiska medier. Boken är således ett svar på det växande behovet att diskutera frågor om mänsklig autonomi, trygghet och erkännande ur ett kritiskt humanistiskt perspektiv med fokus på hur geomedia (åter)skapar sociala maktrelationer. Boken utforskar konkreta exempel relaterade till strömmande medier, ”transmedia-turism” och plattformsurbanism, och tar även upp olika postdigitala motreaktioner på plattformsekonomin.
I boken förenas tre infallsvinklar på temat kommunikationsgeografi. För det första introducerar boken geomedia, inte primärt som en teknisk infrastruktur, utan som ett slags social och rumslig regim för mänskligt (vardags)liv. Det betyder att medieteknologier smälter samman med människans livsmiljöer, kroppsliga existens och sätt att förhålla sig till omgivningen. Geomedia är också en regim där logistiska användningsområden blir alltmer framträdande vid sidan om mediers förmåga att sammankoppla människor och representera världen. Följaktligen, för det andra, analyserar boken de logistiska motsättningar som geomedia ger upphov till. Digitala medieplattformar ger människor ökade möjligheter att navigera och koordinera sina vardagsaktiviteter. Samtidigt innebär plattformsekonomin att mänsklig aktivitet inte bara förutsägs utan även styrs för att generera kalkylerbara digitala dataströmmar. Detta väcker frågor kring mänsklig autonomi. För det tredje diskuterar boken hur geomedia påverkar människans villkor – med utgångspunkt i bland annat fenomenologisk geografi och Hannah Arendts perspektiv på det ”aktiva livet” (vita activa) – särskilt hur människor kan samexistera i en geomedialiserad kultur. I bokens sista kapitel betonas att geomedia som regim betraktad inte är ensidigt exploaterande, utan också tillhandahåller verktyg för att utmana och omforma plattformsekonomin. Vissa samtida trender, inklusive olika former av digital frånkoppling, pekar redan i denna riktning.
RJ Sabbatical resulterade också i två artiklar i linje med bokens tema. Den första månaden av sabbatsperioden användes för att slutföra en empiriskt grundad artikel med titeln ”Beyond the platform: Music streaming as a site of logistical and symbolic struggle” (New Media & Society, 2021). Artikeln analyserar hur streamingaktiviteter är inbäddade i sociala och rumsliga maktrelationer. Den presenterar ett perspektiv på musikströmning som en form av logistiskt arbete (logistical labour). Baserat på en fokusgruppsstudie utforskas hur vardaglig ”logistisk expertis”, ett sätt att behärska det nya media medielandskapet på, idag utgör en källa till social och symbolisk dominans. Delar av artikeln integrerades i monografin.
Bokmanuset levererades till förlaget i augusti 2021. De återstående månaderna av sabbatsperioden (delvis tillbringade i Berlin) ägnades åt att skriva en andra artikel som vidareutvecklar några av bokens idéer. Artikeln, ”Guided by data: A logistical approach to tourism in the platform economy” (Digital Geography and Society, 2022), lanserar ett logistiskt perspektiv på turism i plattformsekonomin. Plattformsekonomin innebär att människor, som digitala subjekt, övervakas och styrs i avsikt att generera lönsamma dataflöden. Samtidigt tillhandahåller ”smarta” medieplattformar ökade möjligheter för människor att navigera och koordinera olika aktiviteter i tid och rum. Turism ses här som en logistisk skärningspunkt, där plattformsekonomins logiker sammanflätas med enskilda människors ökade, men ojämlikt fördelade, logistiska förmågor. Artikeln understryker behovet av ett ökat utbyte mellan mediestudier, turismstudier och kritiskt orienterad logistikforskning. Behovet av tvärvetenskapligt samarbete ska även ses som en ledstjärna för sabbatsprojektet som helhet.
Projektets resultat har primärt spridits genom ovan nämnda publikationer. Inom ramen för RJ Sabbatical har dessutom två internationella utbyten ägt rum. Det första var en forskningsvistelse vid Universität der Kunste Berlin (UdK Berlin) (Institut für Theorie und Praxis der Kommunikation) den 10 september – 8 oktober 2021. Vistelsen ägnades dels åt skrivande av projektets avslutande artikel, ”Guided by Data”, dels åt regelbundna möten med Professor Maren Hartmann, som stod värd för besöket, och flera av hennes kollegor, särskilt doktorander. Eftersom tyska universitet alltjämt var i lock-down under denna period skedde flertalet möten i andra offentliga miljöer. Det andra utbytet, med University of Texas at Austin (UTA) (Department of Geography and the Environment), skulle ha ägt rum i april 2021 men fick på grund av pandemin kortas ned och flyttas fram till den 25 november – 11 december 2022. Vid denna tidpunkt hade pandemin klingat av och forskaren kunde utöver diverse möten med besökets värd, Professor Paul C. Adams, och dennes kollegor även hålla en öppen föreläsning inom ramen för institutionens Colloquium. Föreläsningen bar titeln “The selfie-spot and the coworking space: Digital logistics at the intersection of tourism and labor” och baserades dels på de texter som producerats inom ramen för RJ Sabbatical, dels ett nytt VR-finansierat forskningsprojekt om coworking spaces. Medan diskussionerna vid UdK Berlin främst handlade om pågående samarbeten, bland annat med fokus på ett gemensamt temanummer av Space and Culture med rubriken ”Gentrification and the right to the geomedia city”, kom utbytet med UTA att inrikta sig mer på nya forskningsidéer och planerad samverkan kring bland annat datainsamling.
Projektet som helhet har lett till fördjupade diskussioner kring digital logistik som ett bärande tema inom geomediastudier, vilket även kommit att genomsyra verksamheten vid Centrum för Geomediastudier. Vi ser framför allt hur den nya plattformsekonomin medför en tveeggad utveckling där användare av digitala tekniker å ena sidan får bättre förutsättningar att koordinera och orkesterara sina liv och å andra sidan riskerar att känna främlingskap och oro inför de alltmer allomfattande tekniska processer som griper in i vardagen. Det finns en motsättning mellan att känna ökad trygghet tack vare de olika hjälpmedel som håller vardagen uppe – allehanda appar som inte bara ger information och underhållning utan även håller ordning på våra aktiviteter – och otrygghet inför utsikten att tappa kontrollen över dessa system och på olika vis utnyttjas eller manipuleras – en problematik som sträcker sig från till synes banala bekymmer med icke-fungerande teknik till ökad utsatthet för organiserade bedrägerier och dataintrång. Här finns flera intressanta teman för vidare forskning.