Mäns och kvinnors sömn, en bred studie av objektiv sömn, sömnrelaterad: stress, immunaktivitet, sjukfrånvaro, sjukdomar och mortalitet
Sömnstörningar är förenade med ett antal sjukdomar och förhöjd mortalitet och kvinnor klagar mer på sömn än män och söker oftare behandling. Högre stress hos kvinnor är en möjlig förklaring. Bortsett från en högre nivå av rapporterade sömnstörningar så vet vi mycket lite om andra aspekter på sömn och kön, men man skulle vänta sig att de mer frekventa sömnproblemen hos kvinnor skulle avspeglas i objektiv sömn och i sömnrelaterade skillnader i immunaktivering, morbiditet, sjukfrånvaro och mortalitet. Kunskap om detta är nödvändigt för att förstå mönstret för könsskillnader i sömn och för att bättre kunna intervenera. Detta projekt innehåller en studie av objektiv sömn (med polysomnografi -”guldstandarden”) hos 800 kvinnor och män (hälften var), C-reaktivt protein (inflammationsindikator) från blodprov morgonen efter sömnregistreringen, ett kognitivt test, trötthetsskattningar under dagen (5 ggr), stresskattningar. Den inkluderar också en studie av samvariation över 8 år mellan sömn, stress och sjukfrånvaro (5000 deltagare) stratifierad för kön, och en stor (N=43000) epidemiologisk prospektiv studie av rapporterade sömnproblem och senare morbiditet och mortalitet – i relation till kön, med bl.a. stress som en modifierande faktor. Vi ser detta som en övergripande och unik ansträngning att förstå könsrelaterade skillnader i sömn. En fördel är att samma formulär för självskattad sömn används i alla delstudier
Slutredovisning
Bakgrund och syfte
Tidigare forskning har funnit att kvinnor i frågeformulärsundersökningar klagar mer över sömn än män, trots att kvinnor inte sover objektivt sämre (möjligen bättre). Kvinnor utgör också den största andelen bland insomnipatienter. Bristen på fynd av objektivt dålig sömn hos kvinnor har diskuterats länge, men ingen rimlig förklaring har erbjudits. Syftet med föreliggande projekt var att förstå könsskillnader i sömn och dess konsekvenser. Speciellt intresse är fäst vid om könsskillnader i mått på objektiv sömn (Polysomnografi – EEG, EMG, EOG, förkortat till “PSG”) skulle överensstämma med rapporterad sömnkvalitet för samma sömn. Vi var också intresserade av om kvinnors (antagna) mer frekventa sömnproblem skulle ha samband med hälsovariabler som sjukfrånvaro över längre tid eller mortalitet. Inget av detta var känt sedan tidigare.
Arbetet var uppdelat i tre angreppssätt
1) Jämförelse i ett stort sampel av objektiv sömn hos män och kvinnor i relation till själv-rapporterad sömnstörning. Här ingår också flera nyutvecklade variabler baserade på etablerade PSG-variabler som vi tror bättre kan spegla sådana objektiva sömnproblem som kan uppfattas som störd sömn.
2) Jämförelse av sambandet över år mellan rapporterade sömnproblem och sjukfrånvaro hos män och kvinnor. Finns här olikheter I sambanden?
3) Jämförelse av sambandet mellan sömnlängd och mortalitet hos män och kvinnor under en uppföljningstid av 16 år.
Genomförande
De tre angreppssätten utgör tre delstudier.
1. Kön och objektiv/subjektiv sömn. 620 män och kvinnor deltog med en sömn inspelad i hemmet, kompletterad med skattning av sömnkvalitet vid uppvaknandet. Män och kvinnor jämfördes (med variansanalys) på varje variabel och uppdelat på åldersgrupper (eftersom sömn förändras med åldern). Vi analyserade också sambandet mellan objektiv sömn och sömnkvalitetsskattningar, med uppdelning på kön.
2. Könsrelaterat samband mellan rapporterad sömn och sjukfrånvaro över. Vi använde ett dataset med c:a 5000 individer. Analysen gjordes över 8 år. Avsikten var att förutsäga förändringar i sjukfrånvaro från förändringar av sömnproblem och med stress, depression som “confounders”. Den statistiska analysen gjordes med mixed model regression (som kan hantera både longitudinella data och individskillnader).
3. Kön, sömnlängd och mortalitet. Här använde vi ett stort dataset med 34.000 individder för att predicera mortalitet (från dödsorsaksregistret) från baselinedata insamlade 18 år innan uppföljningstidens slut. Cox regression analysis användes for att analysera sambandet, kontrollerat för en rad bakgrundsvariabler.
De tre viktigaste resultaten
1. Kön och objektiv/subjektiv sömn: Rapporterad sömnkvalitet var lägre för kvinnor, speciellt i yngre åldersgrupper. För objektiv sömn hade kvinnor längre sömnlängd, högre sömneffektivitet, färre uppvaknanden, mindre Stadium N1 sömn (ytlig sömn), och mer stadium N3 (djup sömn) än män. Detta tyder på bättre objektiv sömn hos kvinnor. Skillnaderna ökade med ålder för vissa variabler, och förelåg I vissa fall hos de yngre. Speciellt stadium N3 (djup sömn) visade ett dramatiskt fall med ökande ålder hos män, medan normala nivåer upprätthölls hos kvinnor. De enda variabler som visade sämre objektiv sömn bland kvinnor var sömnlatens vakentid/uppvaknande. Det senare betyder att kvinnor har längre tid att registrera ett uppvaknande och detta är kopplat till att kvinnor rapporterar mer sömnstörningar än män. Vi fann också att kvinnor hade färre objektiva uppvaknanden per subjektivt uppvaknande (2st) än män (5st). Detta tyder på att kvinnor har en mer korrekt uppfattning om sina objektiva uppvaknanden än män. Dessutom fann vi att sambandet mellan objektiv sömn och subjektiv sömnkvalitet var ganska högt för båda könen men att kvinnors samband låg på en högre sömnproblemsnivå, dvs kvinnor skattade kvaliteten på sömnen som lägre än män för samma nivå av objektiv sömnstörning, t.ex antal uppvaknanden. Vidare har män med hög sömnkvalitet en mycket högre underskattning av antalet uppvaknanden än kvinnor med hög subjektiv sömnkvalitet. Vi drog slutsatsen att kvinnor har en mer korrekt uppfattning om sina uppvaknanden än män och att detta bidrar till kvinnors mer frekventa klagomål på sömnen.
2. Könsrelaterat samband mellan rapporterad sömn och sjukfrånvaro över tid. Både kvinnor och män visade ett signifikant samband mellan förändring I rapporterad sömnkvalitet, sömnlängd lediga dagar och ändringar i sjukfrånvaro. Ökade sömnproblem och ökad sömnlängd under lediga dagar (ej på arbetsdagar) var kopplade till ökad sjukfrånvaro. Sambandet för sömn under lediga dagar beror sannolikt på sömnproblem under arbetsveckan eller på sjuklighet som yttrar sig som ett ökat sömnbehov. Fyndet är mycket intressant. Framför allt sömnlängder över 9 timmar föreföll vara kritiska. Kvinnor hade en starkare koppling mellan lång sömn vid ledighet än män. Kvinnor hade också en högre sjukfrånvaro än men generellt. Slutsatsen blir att kvinnor är mer känsliga än män för sömnproblem som kopplar till sjukfrånvaro. Möjligen kan rådgivning och behandling för sömnstörningar minska kvinnors sjukfrånvaro.
3. Kön, sömnlängd och mortalitet. Mortaliteten var förhöjd för män och kvinnor för lång (=8 tim) sömnlängd, låg för båda grupperna vid den vanligaste sömnlängden (7 tim), men kvinnor hade en signifikant högre mortalitet än män för kort sömn (=5 tim). Effekten av kort sömn på mortaliteten ökade med ökad uppföljningstid, dvs effekten ackumulerade över tid. Slutsatsen är att kort sömnlängd är ett problem för kvinnor vad gäller mortalitet.
Slutsats
I föreliggande projekt har vi identifierat sannolika orsaker till kvinnors mer frekventa klagomål över sömnen – en tidigare okänd känslighet för uppvaknande beroende på en längre vakentid per uppvaknande (eller att män har en betydande okänslighet för uppvaknanden). Vi fann också att ökade sömnproblem och ökad sömnlängd lediga dagar var kopplade till ökad sjukfrånvaro, speciellt hos kvinnor. Vidare var kort sömn kopplat till en högre dödlighet hos kvinnor än hos män. Resultaten öppnar upp för nya forskningssatsningar kring könsskillnader I sömn.
Nya forskningsfrågor
En viktig forskningsfråga är orsaken till kvinnors högre risk att avlida vid kort sömn. Är den åldersrelaterad och finns det andra faktorer kopplade till den. En annan intressant forskningsfråga är vilka andra faktorer som är kopplade till kvinnors högre frånvaro vid sömnstörningar, familjesituation till exempel. En tredje forskningfråga gäller vad som orsakar kvinnors längre vakentid vid uppvaknanden (som I sin tur är kopplad till sämre rapporterad sömnkvalitet. Hormonförändringar är en möjlighet. En fjärde viktig forskningsfråga rör kopplingen mellan den längre vakentiden vid uppvaknande och globala bedömningar av sömnkvalitet och inflytande på insomnidiagnosen. En femte viktig fråga rör den dramatiska sänkningen av stadium N3 med ökad ålder hos män. Är den kopplad till livslängd eller till förändringar (sänkningar) I halter av testosteron, eller IGF-! (som speglar insöndringen av tillväxthormon, som I sin tur är kopplat till stadium N3)
Spridning av forskningsresultaten
Resultaten är under spridning I vetenskapliga tidskrifter, vid vetenskapliga kongressor och I media. Vi räknar också med spridning via föredrag och populärvetenskapliga tidskrifter, t.ex “Medicins vetenskap” och dagstidningar – vi diskuterar med en ledande svensk dagstidnng om presentation av resultaten när sista studien är publicerad.
Tidigare forskning har funnit att kvinnor i frågeformulärsundersökningar klagar mer över sömn än män, trots att kvinnor inte sover objektivt sämre (möjligen bättre). Kvinnor utgör också den största andelen bland insomnipatienter. Bristen på fynd av objektivt dålig sömn hos kvinnor har diskuterats länge, men ingen rimlig förklaring har erbjudits. Syftet med föreliggande projekt var att förstå könsskillnader i sömn och dess konsekvenser. Speciellt intresse är fäst vid om könsskillnader i mått på objektiv sömn (Polysomnografi – EEG, EMG, EOG, förkortat till “PSG”) skulle överensstämma med rapporterad sömnkvalitet för samma sömn. Vi var också intresserade av om kvinnors (antagna) mer frekventa sömnproblem skulle ha samband med hälsovariabler som sjukfrånvaro över längre tid eller mortalitet. Inget av detta var känt sedan tidigare.
Arbetet var uppdelat i tre angreppssätt
1) Jämförelse i ett stort sampel av objektiv sömn hos män och kvinnor i relation till själv-rapporterad sömnstörning. Här ingår också flera nyutvecklade variabler baserade på etablerade PSG-variabler som vi tror bättre kan spegla sådana objektiva sömnproblem som kan uppfattas som störd sömn.
2) Jämförelse av sambandet över år mellan rapporterade sömnproblem och sjukfrånvaro hos män och kvinnor. Finns här olikheter I sambanden?
3) Jämförelse av sambandet mellan sömnlängd och mortalitet hos män och kvinnor under en uppföljningstid av 16 år.
Genomförande
De tre angreppssätten utgör tre delstudier.
1. Kön och objektiv/subjektiv sömn. 620 män och kvinnor deltog med en sömn inspelad i hemmet, kompletterad med skattning av sömnkvalitet vid uppvaknandet. Män och kvinnor jämfördes (med variansanalys) på varje variabel och uppdelat på åldersgrupper (eftersom sömn förändras med åldern). Vi analyserade också sambandet mellan objektiv sömn och sömnkvalitetsskattningar, med uppdelning på kön.
2. Könsrelaterat samband mellan rapporterad sömn och sjukfrånvaro över. Vi använde ett dataset med c:a 5000 individer. Analysen gjordes över 8 år. Avsikten var att förutsäga förändringar i sjukfrånvaro från förändringar av sömnproblem och med stress, depression som “confounders”. Den statistiska analysen gjordes med mixed model regression (som kan hantera både longitudinella data och individskillnader).
3. Kön, sömnlängd och mortalitet. Här använde vi ett stort dataset med 34.000 individder för att predicera mortalitet (från dödsorsaksregistret) från baselinedata insamlade 18 år innan uppföljningstidens slut. Cox regression analysis användes for att analysera sambandet, kontrollerat för en rad bakgrundsvariabler.
De tre viktigaste resultaten
1. Kön och objektiv/subjektiv sömn: Rapporterad sömnkvalitet var lägre för kvinnor, speciellt i yngre åldersgrupper. För objektiv sömn hade kvinnor längre sömnlängd, högre sömneffektivitet, färre uppvaknanden, mindre Stadium N1 sömn (ytlig sömn), och mer stadium N3 (djup sömn) än män. Detta tyder på bättre objektiv sömn hos kvinnor. Skillnaderna ökade med ålder för vissa variabler, och förelåg I vissa fall hos de yngre. Speciellt stadium N3 (djup sömn) visade ett dramatiskt fall med ökande ålder hos män, medan normala nivåer upprätthölls hos kvinnor. De enda variabler som visade sämre objektiv sömn bland kvinnor var sömnlatens vakentid/uppvaknande. Det senare betyder att kvinnor har längre tid att registrera ett uppvaknande och detta är kopplat till att kvinnor rapporterar mer sömnstörningar än män. Vi fann också att kvinnor hade färre objektiva uppvaknanden per subjektivt uppvaknande (2st) än män (5st). Detta tyder på att kvinnor har en mer korrekt uppfattning om sina objektiva uppvaknanden än män. Dessutom fann vi att sambandet mellan objektiv sömn och subjektiv sömnkvalitet var ganska högt för båda könen men att kvinnors samband låg på en högre sömnproblemsnivå, dvs kvinnor skattade kvaliteten på sömnen som lägre än män för samma nivå av objektiv sömnstörning, t.ex antal uppvaknanden. Vidare har män med hög sömnkvalitet en mycket högre underskattning av antalet uppvaknanden än kvinnor med hög subjektiv sömnkvalitet. Vi drog slutsatsen att kvinnor har en mer korrekt uppfattning om sina uppvaknanden än män och att detta bidrar till kvinnors mer frekventa klagomål på sömnen.
2. Könsrelaterat samband mellan rapporterad sömn och sjukfrånvaro över tid. Både kvinnor och män visade ett signifikant samband mellan förändring I rapporterad sömnkvalitet, sömnlängd lediga dagar och ändringar i sjukfrånvaro. Ökade sömnproblem och ökad sömnlängd under lediga dagar (ej på arbetsdagar) var kopplade till ökad sjukfrånvaro. Sambandet för sömn under lediga dagar beror sannolikt på sömnproblem under arbetsveckan eller på sjuklighet som yttrar sig som ett ökat sömnbehov. Fyndet är mycket intressant. Framför allt sömnlängder över 9 timmar föreföll vara kritiska. Kvinnor hade en starkare koppling mellan lång sömn vid ledighet än män. Kvinnor hade också en högre sjukfrånvaro än men generellt. Slutsatsen blir att kvinnor är mer känsliga än män för sömnproblem som kopplar till sjukfrånvaro. Möjligen kan rådgivning och behandling för sömnstörningar minska kvinnors sjukfrånvaro.
3. Kön, sömnlängd och mortalitet. Mortaliteten var förhöjd för män och kvinnor för lång (=8 tim) sömnlängd, låg för båda grupperna vid den vanligaste sömnlängden (7 tim), men kvinnor hade en signifikant högre mortalitet än män för kort sömn (=5 tim). Effekten av kort sömn på mortaliteten ökade med ökad uppföljningstid, dvs effekten ackumulerade över tid. Slutsatsen är att kort sömnlängd är ett problem för kvinnor vad gäller mortalitet.
Slutsats
I föreliggande projekt har vi identifierat sannolika orsaker till kvinnors mer frekventa klagomål över sömnen – en tidigare okänd känslighet för uppvaknande beroende på en längre vakentid per uppvaknande (eller att män har en betydande okänslighet för uppvaknanden). Vi fann också att ökade sömnproblem och ökad sömnlängd lediga dagar var kopplade till ökad sjukfrånvaro, speciellt hos kvinnor. Vidare var kort sömn kopplat till en högre dödlighet hos kvinnor än hos män. Resultaten öppnar upp för nya forskningssatsningar kring könsskillnader I sömn.
Nya forskningsfrågor
En viktig forskningsfråga är orsaken till kvinnors högre risk att avlida vid kort sömn. Är den åldersrelaterad och finns det andra faktorer kopplade till den. En annan intressant forskningsfråga är vilka andra faktorer som är kopplade till kvinnors högre frånvaro vid sömnstörningar, familjesituation till exempel. En tredje forskningfråga gäller vad som orsakar kvinnors längre vakentid vid uppvaknanden (som I sin tur är kopplad till sämre rapporterad sömnkvalitet. Hormonförändringar är en möjlighet. En fjärde viktig forskningsfråga rör kopplingen mellan den längre vakentiden vid uppvaknande och globala bedömningar av sömnkvalitet och inflytande på insomnidiagnosen. En femte viktig fråga rör den dramatiska sänkningen av stadium N3 med ökad ålder hos män. Är den kopplad till livslängd eller till förändringar (sänkningar) I halter av testosteron, eller IGF-! (som speglar insöndringen av tillväxthormon, som I sin tur är kopplat till stadium N3)
Spridning av forskningsresultaten
Resultaten är under spridning I vetenskapliga tidskrifter, vid vetenskapliga kongressor och I media. Vi räknar också med spridning via föredrag och populärvetenskapliga tidskrifter, t.ex “Medicins vetenskap” och dagstidningar – vi diskuterar med en ledande svensk dagstidnng om presentation av resultaten när sista studien är publicerad.