Trots att stress är en riskfaktor för att utveckla ångestsyndrom, så utvecklar inte alla som utsätts för stress ångest. Det kan bero på att vissa individer är mer sårbara för stress än andra på grund av deras genotyp eller livshistoria. Stress påverkar ångest genom att påverka hjärnan. För att förstå varför vissa är mer sårbara för stress så behöver vi förstå hur genetiska och omgivningsfaktorer påverkar hjärnfunktion vid stress. Vårt första syfte i det här forskningsprojektet är att avgöra hur stora effekter genetik och omgivning har på hjärnfunktion under stress. Stress påverkar även immunförsvaret, vilket i sin tur kan ha långvariga effekter på hjärnfunktion. Detta då gener som uttrycks i immunceller kan tillverka ämnen som påverkar hjärnfunktion långt efter stress. Därför kan sårbarhet för stress bero på hur genetiska och omgivningsfaktorer påverkar stressutlöst genuttryck i immunceller. Vårt andra syfte i forskningsprojektet är att avgöra storleken på bidraget från genetiska och omgivningsfaktorer till genuttryck i immunceller vid stress. Eftersom vi vill veta hur stress påverkar ångest är vårt tredje syfte att kartlägga vilka hjärnsystem och genuttryck som korrelerar med den subjektiva ångestupplevelsen vid stress. Resultaten kommer att vara värdefulla för att hitta nya förklaringsmodeller för hur stress kan leda till ångest hos vissa, men inte hos andra.