Spekulativ fiction från det unga globala syd: nya dekoloniseringar i ”the Capitalocene”
Unga människor som växer upp efter det nya millenniet ärver en värld som genomgår våldsam förändring. Deras verklighet är allt mer väsensskild från tidigare generationers, vilket i sin tur kräver nya former av politisk medvetenhet och nya visioner av vad en rättvis framtid innebär. Litteraturvetenskaplig forskning visar här att den realistiska berättelsen inte förmår beskriva samtidens ekologiska och ekonomiska kriser. Istället krävs nya spekulativa berättelser som kan beskriva pågående globala transformationer. Detta projekt undersöker nya, icke-realistiska litterära former skapade av unga författare from det globala syd; de postkoloniala regioner som är starkast påverkade av dagens ekonomiska och klimatrelaterade kriser. Det analyserar spekulativa genrer som en typ av ”krishantering” som förklarar planetära nödlägen, men som också kritiserar de system som orsakar dessa. Projektet studerar hur spekulativa texter speglar ett politiskt generationsskifte som, från postkoloniala perspektiv, också är ett skifte i hur politiskt förtryck och motstånd förstås. För att undersöka hur detta skifte påverkar litteraturen använder sig projektet av dekolonial teori som tar de pågående krisernas ojämna distribution som bevis för att koloniala maktrelationer består. Projektet läser spekulativa texter som ett sätt att konfrontera denna verklighet och undersöker deras dekoloniala potential, alltså hur dessa icke realistiska former kritiserar och söker rekonstruera en trasig, ojämlik värld.
Slutredovisning
Detta projekt har analyserat hur en ny våg av spekulativ fiktion från delar av ett tidigare koloniserat globalt syd berättar om pågående global men ojämlik, socio-ekologisk kris. Projektet bygger på, och har utvidgat, etablerad litteraturvetenskaplig ekokritisk forskning i syfte att undersöka hur spekulativa former erbjuder ett sätt att kommunicera de destruktiva sociala och ekologiska förvandlingar som upplevs starkast i den postkoloniala världen. Projektet visar samtidigt hur dessa former undersöker den koloniala och kapitalistiska historia som producerat dessa katastrofer. Ett centralt syfte för projektet var sålunda att beforska hur spekulativ fiktion kritiskt bidrar till ett bredare dekolonialt arbete som syftar till att revidera den rasifierade, genusuppdelade och ekocida logik som styr kapitalistisk extraktion och exploatering.
Under den tre år långa implementeringsperioden fortskred projektet som planerat, samtidigt som det tog intryck av insikter från ny litteratur, kollegiala samtal, återkoppling under halvtidsuppföljningen, och en djuplodande undersökning av kritiskt material. Emedan projektet inledningsvis fokuserade endast på den nya generationen av författare stod det klart att de spekulativa strategier som undersöktes också praktiserades av ett flertal samtida berättare, samt att de går att påvisa i litteratur fokuserad på rasifierad, socio-ekologisk utsatthet i både Nord och Syd. I stället för att ignorera dessa texter gjordes en smärre justering av studiens korpus så att etablerade författare av spekulativ fiction (till exempel Mariana Enriquez), och författare från Nordamerika och Storbritannien som skriver om, till exempel, arvet efter slaveriet (Jesmyn Ward), eller påtvingad migration (Remi Weekes) kunde inkluderas. Detta gjorde det möjligt för projektet att undersöka hur spekulativa texter svarar på kriser som är ojämt fördelade mellan olika inter och intra-regionala grupperingar. På så sätt har projektet bidragit till en bredare och mer komplex bild av det världslitterära (world-literature) landskapets relation till pågående social och ekologisk turbulens.
Analysen gav resultat som bekräftade viktiga antaganden från pilotstudierna, samtidigt som den både påvisade tidigare oförutsedda mönster i primärmaterialet och bidrog till nya teoretiska perspektiv. Den forskning som utfördes bekräftade den spekulativa fiktionens kapacitet att kritiskt omförhandla koloniala socio-ekologiska relationer (ofta genom att hämta intryck från kosmologier med koppling till urfolk eller lokala traditioner). Den uppdagade också den specifika betydelse som de monstruösa figurer som rör sig mellan konventionella genregränser som science fiction och skräck har. Projektets resultat destabiliserar några av de grundläggande antaganden som styrt läsning och tolkning av global spekulativ fiktion, och de problematiserar i synnerhet förståelse av ”västerländska” spekulativa genrer som i grunden annorlunda från bredare kulturella reaktioner på socio-ekologisk omvälvning. Ett särskilt viktigt resultat som kommit ur projektet är en reviderad teoretisering av transnationella, monstruösa kulturer: Genom att utveckla det nya konceptet ”world-gothic” kunde projektet visa hur kultur- och historiespecifika monstruösa former tenderar att dyka upp på vissa platser under vissa skeenden där extraktion och exploatering drastiskt förändrar de världar där människor lever.
Denna insikt är viktig då den gör det möjligt att koppla samman europeiska genrer som ”gothic” (som ett paradigmatiskt exempel på västerländsk spekulativ fiktion) med en betydligt bredare ansamling av narrativ vilka också söker utforska den kapitalistiska moderniteten. Det gör det i sin tur möjligt att länka samman synbart olika berättelser om socialt och ekologiskt våld. På så sätt ställer projektets analyser viktiga frågor knutna till hur världslitteraturens historia har beskrivits. Här kan särskilt betonas att insikten att spekulativa former ger uttryck för lokaliserade perioder av socio-ekologisk omvälvning bekräftar antagandet att genrer länge beskrivna som västerländska innovationer har tidigare motsvarigheter i berättelser från koloniserade regioner, där sådan omvälvning upplevs först och mest intensivt. Dessa idéer behandlas i projektets undersökning av monstruösa kulturer, och undersöks i skrivande stund i ett stort antal samtal inom dekoloniala studier och världslitteraturforskning.
Projektets resultat har spridits via publicerade och kommande sakkunniggranskade artiklar, vetenskapliga antologier, bokkapitel och en monografi, samt via internationella konferenser och nationella och internationella föreläsningar. En av dessa publikationer – The Edinburgh Companion to Globalgothic (2023) – tilldelades både the Justin D. Edwards Prize och Choices ‘Outstanding Academic Title Award” 2024. Ett antal samarbeten har varit centrala för forskningsprocessen, inte minst de som skett inom projektets hemvist: Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies. Projektet sammanförde också en transnationell skara forskare, och ledde till inbjudningar att undervisa och gästföreläsa vid Manchester Metropolitan University (UK), University of the Witwatersrand (Sydafrika), Stellenbosch University (sydafrika), University of Hyderabad (Indien), University of Flensburg (Tyskland), University of Sheffield (UK), och Weber State University (USA).
Under den tre år långa implementeringsperioden fortskred projektet som planerat, samtidigt som det tog intryck av insikter från ny litteratur, kollegiala samtal, återkoppling under halvtidsuppföljningen, och en djuplodande undersökning av kritiskt material. Emedan projektet inledningsvis fokuserade endast på den nya generationen av författare stod det klart att de spekulativa strategier som undersöktes också praktiserades av ett flertal samtida berättare, samt att de går att påvisa i litteratur fokuserad på rasifierad, socio-ekologisk utsatthet i både Nord och Syd. I stället för att ignorera dessa texter gjordes en smärre justering av studiens korpus så att etablerade författare av spekulativ fiction (till exempel Mariana Enriquez), och författare från Nordamerika och Storbritannien som skriver om, till exempel, arvet efter slaveriet (Jesmyn Ward), eller påtvingad migration (Remi Weekes) kunde inkluderas. Detta gjorde det möjligt för projektet att undersöka hur spekulativa texter svarar på kriser som är ojämt fördelade mellan olika inter och intra-regionala grupperingar. På så sätt har projektet bidragit till en bredare och mer komplex bild av det världslitterära (world-literature) landskapets relation till pågående social och ekologisk turbulens.
Analysen gav resultat som bekräftade viktiga antaganden från pilotstudierna, samtidigt som den både påvisade tidigare oförutsedda mönster i primärmaterialet och bidrog till nya teoretiska perspektiv. Den forskning som utfördes bekräftade den spekulativa fiktionens kapacitet att kritiskt omförhandla koloniala socio-ekologiska relationer (ofta genom att hämta intryck från kosmologier med koppling till urfolk eller lokala traditioner). Den uppdagade också den specifika betydelse som de monstruösa figurer som rör sig mellan konventionella genregränser som science fiction och skräck har. Projektets resultat destabiliserar några av de grundläggande antaganden som styrt läsning och tolkning av global spekulativ fiktion, och de problematiserar i synnerhet förståelse av ”västerländska” spekulativa genrer som i grunden annorlunda från bredare kulturella reaktioner på socio-ekologisk omvälvning. Ett särskilt viktigt resultat som kommit ur projektet är en reviderad teoretisering av transnationella, monstruösa kulturer: Genom att utveckla det nya konceptet ”world-gothic” kunde projektet visa hur kultur- och historiespecifika monstruösa former tenderar att dyka upp på vissa platser under vissa skeenden där extraktion och exploatering drastiskt förändrar de världar där människor lever.
Denna insikt är viktig då den gör det möjligt att koppla samman europeiska genrer som ”gothic” (som ett paradigmatiskt exempel på västerländsk spekulativ fiktion) med en betydligt bredare ansamling av narrativ vilka också söker utforska den kapitalistiska moderniteten. Det gör det i sin tur möjligt att länka samman synbart olika berättelser om socialt och ekologiskt våld. På så sätt ställer projektets analyser viktiga frågor knutna till hur världslitteraturens historia har beskrivits. Här kan särskilt betonas att insikten att spekulativa former ger uttryck för lokaliserade perioder av socio-ekologisk omvälvning bekräftar antagandet att genrer länge beskrivna som västerländska innovationer har tidigare motsvarigheter i berättelser från koloniserade regioner, där sådan omvälvning upplevs först och mest intensivt. Dessa idéer behandlas i projektets undersökning av monstruösa kulturer, och undersöks i skrivande stund i ett stort antal samtal inom dekoloniala studier och världslitteraturforskning.
Projektets resultat har spridits via publicerade och kommande sakkunniggranskade artiklar, vetenskapliga antologier, bokkapitel och en monografi, samt via internationella konferenser och nationella och internationella föreläsningar. En av dessa publikationer – The Edinburgh Companion to Globalgothic (2023) – tilldelades både the Justin D. Edwards Prize och Choices ‘Outstanding Academic Title Award” 2024. Ett antal samarbeten har varit centrala för forskningsprocessen, inte minst de som skett inom projektets hemvist: Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies. Projektet sammanförde också en transnationell skara forskare, och ledde till inbjudningar att undervisa och gästföreläsa vid Manchester Metropolitan University (UK), University of the Witwatersrand (Sydafrika), Stellenbosch University (sydafrika), University of Hyderabad (Indien), University of Flensburg (Tyskland), University of Sheffield (UK), och Weber State University (USA).