Uppfattningar och uppskattningar av ”svenska med något utländskt” – en studie om attityder till brytning och förortsklang i Sverige, i samarbete med Språkrådet

Uppfattningar och uppskattningar av ”svenska med något utländskt”
– en studie om attityder till brytning och förortsklang i Sverige

Projektbeskrivning (bakgrund, syfte, data och metoder)

Att förstå hur utländska accenter, i all sin mångfald, uppfattas och bemöts i majoritetssamhällen har blivit allt viktigare i en tid av ökande internationell migration. En stor del av forskningen om attityder till brytning har dock fokuserat antingen på ”utländskt klingande” tal i allmänhet eller på en enda specifik accent. Relativt få studier har undersökt attityder till det bredare spektrum av utländska accenter som förekommer inom ett och samma land. Ändå är ett sådant tillvägagångssätt avgörande för att fånga den komplexa dynamiken ifråga om människors inkludering och den sociala sammanhållningen i ett samhälle. Det gör det möjligt att utforska viktiga frågor som exempelvis: Bedöms accenter som förknippas med olika förstaspråk på olika sätt? Hur påverkar eventuella statusskillnader möjligheterna till social inkludering för talare med utländsk brytning?

I det aktuella Flexit-projektet undersöks uppfattningar om och attityder till en rad olika utländskt klingande accenter i dagens flerspråkiga Sverige. Olika metoder har använts för insamling av både kvantitativa och kvalitativa data. Två stora kvantitativa studier har genomförts i projektet. Studie 1 består av en enkät som följer upp ett antal frågor från en språkattitydundersökning som genomfördes för 25 år sedan (Wingstedt 1998). Syftet är att undersöka om och hur attityderna till L2-svenska har förändrats under de senaste decennierna. Studie 2 (= projektets huvudstudie) är ett s.k. 'speaker evaluation experiment' som fokuserar på uppfattningar och attityder till en rad specifika accenter. Över 2000 deltagare deltog i experimentet. Projektet omfattar även intervju- och gruppdiskussionsdata från ett mindre antal deltagare – såväl L1- som L2-talare av svenska.

Följande forskningsfrågor studeras:
• Hur uppfattas och bedöms olika former av utländskt klingande svenska i Sverige idag?
• Hur bra är människor på att identifiera olika accenter?
• Väcker olika accenter olika reaktioner hos lyssnarna?
• Finns det en hierarki av preferenser bland deltagarna avseende olika former av utländskt klingande svenska?
• Hur påverkas lyssnarnas uppfattningar av en talare när de inte lyckas identifiera talarens accent, särskilt om accenten felaktigt tillskrivs ett annat språk?

Huvudresultat

Resultaten från den första studien (N=1330) tyder på en betydande ökning av antalet personer som idag har en positiv uppfattning om L2-svenska, jämfört med situationen för 25 år sedan. En närmare granskning i studie 2 visar dock att acceptansen är ojämnt fördelat mellan olika accenter. I den här studien fick deltagarna lyssna på accenter från arabiska, bosniska, engelska, finska, tyska, persiska, polska, somaliska, spanska respektive turkiska, samt förortsklingande svenska. Svaren på identifikationsuppgiften visar att endast engelska, finska och tyska accenter känns igen av en majoritet av deltagarna, medan förortsaccent identifieras korrekt av drygt 40 %. De övriga accenterna var svåra att identifiera (mindre än 20 % korrekta gissningar) och antogs ofta felaktigt härröra från arabiska.

Lyssnarreaktionerna avslöjade många förekomster av både språklig stereotypisering ('linguistic stereotyping') och omvänd språklig stereotypisering ('reverse linguistic stereotyping'). Accenter från nordvästeuropeiska språk framkallade i allmänhet positiva lyssnarreaktioner. Däremot bedömdes accenter från andra regioner mer negativt. Förortsklingande svenska är den accent som väckte de mest negativa lyssnarreaktionerna. Resultaten visar att det finns en uttalad accenthierarki i det svenska samhället. Statusskillnaderna mellan olika former av accent bekräftas av data från intervjuerna och gruppdiskussionerna. Analysen av felidentifieringar visar att en förmodad arabisk accent ofta leder till mer negativa bedömningar av talaren. Sammantaget understryker dessa resultat att attityder till språk i stor utsträckning speglar attityder till talargruppen eller till det land och/eller den kultur som förknippas med språket, snarare än till språket i sig.
 
En analys av attitydmaterialet på delgruppnivå visar att särskilt två variabler – kön och politisk preferens – har en betydande inverkan på människors språkattityder. Manliga respondenter bedömer konsekvent samtliga talare mer negativt än kvinnliga respondenter. Dessutom tenderar respondenter som sympatiserar med högerpartier att ge betydligt mer negativa omdömen än respondenter som sympatiserar med mitten- eller vänsterpartier. Dessa mönster ligger i linje med en alltmer uttalad trend i det svenska samhället under senare år: det s.k. könsgapet, där kvinnor tenderar att röra sig mot vänster och män mot höger i olika politiska frågor.

Metodologiska frågor

Flera viktiga metodologiska frågor som rör forskning om språkattityder har lyfts fram i denna studie:
1. Genom att kombinera flera datainsamlingsmetoder (enkäter, lyssnarexperiment, gruppdiskussioner, intervjuer) kan en mer nyanserad förståelse och djupare insikter om rådande attityder till olika former av språklig variation erhållas.
2. I många studier som använder lyssnarexperiment med talarbedömningar ('speaker evaluation experiments') saknas en identifikationsuppgift av typen: ”Vad har den här talaren för språklig bakgrund?” eller ”Vilket är den här talarens första språk?”. En sådan uppgift måste dock inkluderas för att kunna veta vilka accenter deltagarna tror att de bedömer. Identifikationsuppgiften är central för tolkningen av det insamlade materialet. I föreliggande projekt skulle förekomsten av en accenthierarki inte ha kunnat röjas utan en sådan uppgift.
3. Studien visar också att en analys av felidentifieringar av talares språkliga bakgrund ger värdefulla insikter i människors attityder till olika former av språklig variation. Projektet rekommenderar därför att i högre grad inkludera denna ofta förbisedda typ av data i framtida studier av språkattityder.

Vidare forskning

När det gäller konsekvenserna av rådande språkattityder för talare av utländskt klingande svenska är det viktigt att betona att de empiriska data som samlats in i detta projekt härrör från enkäter, lyssnarexperiment och intervjuer, snarare än från situationer i verkliga livet. Följaktligen kan projektets resultat inte användas för att göra uttalanden om eventuell förekomst av diskriminering i verkliga, konkreta kontexter. Projektet är snarare en kartläggning av de föreställningar om och attityder till olika typer av migrationsrelaterad språkvariation som råder i det svenska samhället idag – kunskap som är viktig, inte minst för vidare forskning. Som Lindemann (2005: 210) påpekar: “While further research is needed into how expectations translate into evaluations of actual speakers, knowledge about the expectations themselves is an important step towards addressing language discrimination in several ways”.

Studier av språkattityder i verkliga situationer som är centrala för människors sociala inkludering (t.ex. i rekryteringssituationer eller i samtal till bostadsförmedlingen) efterfrågas således. En ansökan för ett sådant projekt planeras för närvarande av Bijvoet och Senter.

Samarbete och spridning av forskningsresultat

Projektet har planerats och genomförts i samarbete med Språkrådet. Språkrådet är en avdelning inom den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof). Isofs uppdrag är att ”samla in, bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur i det flerspråkiga Sverige”. En viktig uppgift för Språkrådet är att öka medvetenheten om uppfattningar om och attityder till språk och språklig variation i det svenska samhället idag – inklusive migrationsrelaterad språklig variation. Det är med utgångspunkt i detta mål som Språkrådet har tagit sig an det aktuella forskningsprojektet.

Projektets resultat har spridits i olika former: i såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga publikationer, i föredrag vid nationella och internationella vetenskapliga konferenser och workshops, men också till en bredare publik utanför den akademiska världen (t.ex. på Isofs webbplats och på Bokmässan i Göteborg) för att maximera nyttan av forskningen. Flera av publikationerna som skrivits i anslutning till projektet används idag som kurslitteratur på universitetsinstitutioner runt om i Sverige. Spridning av forskningsresultaten har också skett genom medverkan i massmedia (bl.a. genom radio- och TV-intervjuer). Studiens resultat har även rapporterats i flera tidningsartiklar och i nyhetssändningar från Sveriges Radio (både på svenska och andra språk).

Projektet har bidragit till ett ökat samarbete mellan Institutionen för nordiska språk (Uppsala universitet) och Isof, inte minst i form av personalutväxling. Flera kollegor och masterstudenter från institutionen har fått kortare eller längre uppdrag på Språkrådet. Och medarbetare från Språkrådet bjuds regelbundet in för att hålla presentationer vid seminarier och på relevanta universitetskurser. På så sätt sker ett ständigt utbyte av teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet, vilket gynnar båda arbetsplatserna.

Referenser

Isof: https://www.isof.se/om-oss/om-myndigheten

Lindemann, S. (2005): Who speaks “broken English”? US undergraduates’ perceptions of non-native English. International Journal of Applied Linguistics 15(2). 187–212.

Wingstedt, M. (1998): Language ideologies and minority language policies in Sweden. Historical and contemporary perspectives. Stockholm: Stockholm University dissertation.