Enligt dialogiska teorier växer språket fram i interaktion mellan talare. Detta projekt studerar ett extremfall av denna rollfördelning, ”att låta för någon annans räkning” – när en person ljudar för att anknyta till vad en annan upplever samtidigt. Man kan till exempel göra ett eget ljud när någon annan har ont och föräldrar kan uttala ett njutningsfullt ”mm” när deras spädbarn smakar på maten. Vid instruktion av fysiska färdigheter anpassas dessutom röstvolym och -kvalitet hos både lexikala och icke-lexikala element. En lärare kan på det viset förstärka elevernas kroppsliga upplevelser samtidigt som de övar på specifika rörelser. Observationen att vi kan ljudsätta varandra inbjuder till forskning om hur människor åstadkommer gemensamma upplevelser. Att denna praktik existerar utmanar rådande förståelse av kommunikation som enkelriktad informationsöverföring från talare till lyssnare och agentskap som något rent individuellt. Projektet kommer att a) undersöka vilka medel som människor använder sig av för att ljuda för varandra, b) utforska hur ljudsättningen används för att utföra sociala handlingar, skapa känslor och göra pedagogiska poänger, samt c) omdefiniera begreppet ’agent’ som potentiellt fördelat på flera olika individer. Analysen av människornas multimodalt koordinerade handlande kommer att användas för att rita om gränser för vad som är och vad som inte är språk.