Demokrati och den sociala frågan
I en tid av stora demokratiska utmaningar världen över har forskare och politiker börjat uppmärksamma ”den sociala frågan”: växande fattigdom och social ojämlikhet. För att bekämpa auktoritär populism och återskapa förtroende för demokratin räcker det inte med att stödja rättsstatens principer och allmänna val. En stabil demokrati kräver också ekonomisk säkerhet och social integration. Det minskar fientligheten mellan grupper och ökar toleransen i samhället.
Men få demokratiteoretiker väljer att inkludera den sociala frågan i demokratibegreppet. De menar att det motverkar demokratin: det tillfredsställer mänskliga behov på bekostnad av frihet, det förväxlar demokrati med det ideologiska innehållet i politiken och/eller det undergräver demokratin som ett medel för ett visst önskvärt mål.
Syftet med detta bokprojekt är att studera föreställningarna bakom dessa argument, och visa att de alla vilar på en begränsad förståelse av demokrati: som ideell, proceduriell respektive instrumentell. Genom att omdefiniera demokrati som en politisk livsform (i Montesquieus mening) är det möjligt att integrera den sociala frågan i begreppet demokrati utan att hemfalla åt sagda problem.
Projektet är viktigt av två skäl. Det visar hur ökad uppmärksamhet på den sociala frågan kan bidra till att skydda demokratin, och det erbjuder bättre teoretiska verktyg för att utvärdera och förutsäga trender i demokratisk nedgång och utveckling, inklusive variation i demokratisk motståndskraft i tider av kris.
Men få demokratiteoretiker väljer att inkludera den sociala frågan i demokratibegreppet. De menar att det motverkar demokratin: det tillfredsställer mänskliga behov på bekostnad av frihet, det förväxlar demokrati med det ideologiska innehållet i politiken och/eller det undergräver demokratin som ett medel för ett visst önskvärt mål.
Syftet med detta bokprojekt är att studera föreställningarna bakom dessa argument, och visa att de alla vilar på en begränsad förståelse av demokrati: som ideell, proceduriell respektive instrumentell. Genom att omdefiniera demokrati som en politisk livsform (i Montesquieus mening) är det möjligt att integrera den sociala frågan i begreppet demokrati utan att hemfalla åt sagda problem.
Projektet är viktigt av två skäl. Det visar hur ökad uppmärksamhet på den sociala frågan kan bidra till att skydda demokratin, och det erbjuder bättre teoretiska verktyg för att utvärdera och förutsäga trender i demokratisk nedgång och utveckling, inklusive variation i demokratisk motståndskraft i tider av kris.
Slutredovisning
Demokratins framtid är mer oviss än någonsin. Den ovissheten kan ge upphov till demokratisk förnyelse – framtiden är ju inte skriven i sten - men den kan också exploateras för auktoritära syften. Vad krävs för att ovissheten om framtiden ska stärka snarare än stjälpa demokratin?
För att stärka demokratin räcker det inte med att stödja rättsstatens principer, och institutioner som fria och allmänna val. Vi måste också uppmärksamma ”den sociala frågan”. Detta var utgångspunkten för projektet. Den moderna demokratins attraktionskraft springer ur löftet om att utrota fattigdom och minska social och ekonomisk ojämlikhet. Demokratin bär på hoppet om ett bättre liv, och att bortse från det hoppet gör demokratin sårbar för kritik. För att kanalisera ovisshet om framtiden i en demokratisk riktning är det därför angeläget att integrera sociala faktorer i demokratibegreppet.
Syftet med projektet var att skriva en monografi om hur detta låter sig göras. Det är ett välkänt faktum att många politiska tänkare är tveksamma till att inkludera sociala faktorer i demokratibegreppet. Hemsökta av 1900-talets auktoritära socialistiska projekt anser de att det undergräver demokratin; det tillfredsställer materiella behov på bekostnad av politisk frihet, det blandar ihop demokrati med politikens ideologiska innehåll och/eller reducerar demokrati till byråkrati.
Projektet visar att även om dessa argument bör tas på allvar givet 1900-talets historia, så vilar de samtidigt på en begränsad syn på demokrati – demokrati som ideal, procedur respektive diskurs – med liten bäring på de sociala och politiska problem vi står inför idag. Genom att omdefiniera demokrati som en politisk livsform med uppdrag att hantera ovisshet är det möjligt att integrera den sociala frågan i demokratibegreppet utan att hemfalla åt ovan nämnda problem. Det är det viktigaste resultatet av projektet.
Monografin har titeln Democracy and the Social Question: Sharing Uncertainty in Uncertain Times. Den är för närvarande under granskning av ett internationellt universitetsförlag. Den innehåller följande kapitel.
1. Introduction
Detta kapitel introducerar bokens huvudidé och struktur. För att undvika problemet med vad som kallas den ”faktiskt existerande socialismen” under 1900-talet skiljer många politiska tänkare mellan det politiska och det sociala. De hävdar att den sociala frågan är prepolitisk (en materiell förutsättning för demokrati), för politisk (demokratins ideologiska innehåll) eller apolitisk (en byråkratisk förlängning av demokratin). Inledningen presenterar dessa tre positioner och förklarar hur boken vederlägger dem. Kapitlet avslutas med att klargöra varför det är viktigt att omdefiniera demokratin på det sätt som föreslås i boken.
2. Democracy and the Social Question in a New Key
Varför ska demokratiteoretiker bry sig om den sociala frågan? Detta kapitel hävdar att ovisshet är den centrala men ofta förbisedda kopplingen mellan det politiska och det sociala livet i en demokrati. Kärntanken är att både det politiska och sociala livet handlar om att etablera institutionella mekanismer för att hantera en oviss framtid. Syftet med det första kapitlet är således att visa att den som värnar om demokratins framtid har goda skäl att inkludera det sociala i demokratibegreppet, oavsett hans eller hennes ideologiska hemvist.
3. Saving political freedom
Detta kapitel analyserar debatten om politisk frihet, och antagandet att den sociala frågan är pre-politisk till sin karaktär: en materiell förutsättning för demokrati. Kapitlet visar att denna ideala hållning inte bara försvagar demokratins kritiska potential i en tid av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Den ger sken av att vi måste välja mellan två goda ting: frihet och bröd. ”Du kan inte äta demokrati”, säger demokratins fiender. Så varför stödja den? Slutsatsen är att försvaret av politisk frihet kräver att man inkluderar det sociala i demokratibegreppet.
4. Securing civic peace
Detta kapitel analyserar debatten om den civila freden, och antagandet att den sociala frågan är alltför politisk för att inkluderas i demokratibegreppet: den utgör demokratins ideologiska innehåll. Kapitlet visar att denna proceduriella eller elektorala syn på demokrati inte tar hänsyn till vad som gör oss till goda förlorare och generösa vinnare i fria och allmänna val. Om alltför mycket står på spel, existentiellt, socialt eller ekonomiskt, kan en valförlust bli svår att uthärda. På motsvarande sätt, om alltför lite står på spel, saknas incitamentet för vinnarna att besinna sig i sin maktutövning. Slutsatsen är att försvaret av den civila freden kräver att man inkluderar det sociala i demokratibegreppet.
5. Sustaining democratic openness
Detta kapitel analyserar debatten om demokratins öppenhet för förändring, och antagandet att den sociala frågan är apolitisk: en byråkratisk förlängning av demokratin. Kapitlet visar att denna diskursiva syn på demokrati – demokrati som en offentlig diskurs - inte självt kan upprätthålla demokratin som ett ”oavslutat projekt”. Den lämnar snarare det byråkratiska fältet öppet för odemokratiska krafter, vilket gör att de sociala policyfrågor som styr det vardagliga livet för många människor hamnar i fel händer. Slutsatsen är att försvaret av demokratins öppenhet kräver att man inkluderar det sociala i demokratibegreppet.
6. Democracy as a political lifeform
Är det möjligt att inkludera den sociala frågan i demokratibegreppet utan att undergräva den politiska friheten, den civila freden eller demokratins öppenhet? Detta kapitel hävdar att när vi väl ser demokrati som en politisk livsform med uppgift att hantera ovisshet är det möjligt att svara jakande på den frågan. Kapitlet betonar att inte bara demokrater, utan också auktoritära krafter uppmärksammar ekonomisk och sociala ojämlikhet. För att skilja demokratiska från odemokratiska svar på den sociala frågan utvecklar kapitlet en måttstock för att skilja det ena från det andra. Kapitlet tar hjälp av verkliga exempel för att illustrera skillnaden.
7. Conclusion
Slutkapitlet återvänder till den inledande frågan som ställdes i boken, nämligen vad som krävs för att ovissheten om framtiden ska stärka snarare än stjälpa demokratin. Det sammanfattar bokens huvudsakliga bidrag till denna fråga.
Huvuddelen av denna monografi genomfördes i Sverige under 2023, men jag tillbringade också fyra månader under hösten samma år i Berlin inom ramen för Cluster of Excellence: Contestations of The Liberal Script. Det är ett samarbete mellan Humboldt University och Freie Universität, och det visade sig vara en levande forskningsmiljö med forskare som arbetar med liknande ämnen som jag.
Utöver monografin har projektet resulterat i nya inbjudningar till universitet, workshops och konferenser, inklusive tre där jag är huvudtalare. Det har också resulterat i nya kontakter och nätverk som jag kommer dra nytta av i framtida forskning, och jag har också startat samarbete med människor som arbetar i civilsamhället kring dessa frågor. Jag listar de inbjudningar jag har fått genom detta projekt nedan:
Inbjuden som huvudtalare:
Feb 2026 Konferens vid Institutet för internationella relationer och statsvetenskap, Vilnius universitet, Litauen.
Sep 2023 Internationell kongress om politisk teori i osäkra tider. Sammankallande för den politiska teorisektionen av German Association of Political Science, Bremen, Tyskland.
Aug 2023 World Humanist Congress: "Bygga bättre demokratier genom humanistiska värderingar". Köpenhamn, Danmark.
Andra inbjudningar:
Maj 2024 Institutionen för statsvetenskap, Wiens universitet, Österrike.
Mars 2024 Konferens, Barcelona Center for Contemporary Culture, Barcelona, Spanien. Panel med Craig Calhoun och Dilip Gaonkar.
Februari 2024 Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm.
November 2023 BIRT Colloquium, The Liberal Script, Freie Universität, Berlin, Tyskland.
November 2023 Politisk teorikolloquium, Hamburgs universitet, Tyskland.
November 2023 Institutet för statsvetenskap, universitetet i Darmstadt, Tyskland.
Oktober 2023 Konferensen "Resentment and Utopia", University of St Gallen, Schweiz.
Oktober 2023 Institutionen för politisk filosofi och globaliseringsforskning vid Institute of Philosophy, Czech Academy of Science, Prag, Tjeckien.
Juni 2023 Teologiska institutionen, Uppsala universitet.
Maj 2023 Allmänt forskningsseminarium, Institutionen för statsvetenskap, Göteborgs universitet.
Februari 2023 Högre forskningsseminarium, Institutionen för statsvetenskap, Stockholms universitet.
För att stärka demokratin räcker det inte med att stödja rättsstatens principer, och institutioner som fria och allmänna val. Vi måste också uppmärksamma ”den sociala frågan”. Detta var utgångspunkten för projektet. Den moderna demokratins attraktionskraft springer ur löftet om att utrota fattigdom och minska social och ekonomisk ojämlikhet. Demokratin bär på hoppet om ett bättre liv, och att bortse från det hoppet gör demokratin sårbar för kritik. För att kanalisera ovisshet om framtiden i en demokratisk riktning är det därför angeläget att integrera sociala faktorer i demokratibegreppet.
Syftet med projektet var att skriva en monografi om hur detta låter sig göras. Det är ett välkänt faktum att många politiska tänkare är tveksamma till att inkludera sociala faktorer i demokratibegreppet. Hemsökta av 1900-talets auktoritära socialistiska projekt anser de att det undergräver demokratin; det tillfredsställer materiella behov på bekostnad av politisk frihet, det blandar ihop demokrati med politikens ideologiska innehåll och/eller reducerar demokrati till byråkrati.
Projektet visar att även om dessa argument bör tas på allvar givet 1900-talets historia, så vilar de samtidigt på en begränsad syn på demokrati – demokrati som ideal, procedur respektive diskurs – med liten bäring på de sociala och politiska problem vi står inför idag. Genom att omdefiniera demokrati som en politisk livsform med uppdrag att hantera ovisshet är det möjligt att integrera den sociala frågan i demokratibegreppet utan att hemfalla åt ovan nämnda problem. Det är det viktigaste resultatet av projektet.
Monografin har titeln Democracy and the Social Question: Sharing Uncertainty in Uncertain Times. Den är för närvarande under granskning av ett internationellt universitetsförlag. Den innehåller följande kapitel.
1. Introduction
Detta kapitel introducerar bokens huvudidé och struktur. För att undvika problemet med vad som kallas den ”faktiskt existerande socialismen” under 1900-talet skiljer många politiska tänkare mellan det politiska och det sociala. De hävdar att den sociala frågan är prepolitisk (en materiell förutsättning för demokrati), för politisk (demokratins ideologiska innehåll) eller apolitisk (en byråkratisk förlängning av demokratin). Inledningen presenterar dessa tre positioner och förklarar hur boken vederlägger dem. Kapitlet avslutas med att klargöra varför det är viktigt att omdefiniera demokratin på det sätt som föreslås i boken.
2. Democracy and the Social Question in a New Key
Varför ska demokratiteoretiker bry sig om den sociala frågan? Detta kapitel hävdar att ovisshet är den centrala men ofta förbisedda kopplingen mellan det politiska och det sociala livet i en demokrati. Kärntanken är att både det politiska och sociala livet handlar om att etablera institutionella mekanismer för att hantera en oviss framtid. Syftet med det första kapitlet är således att visa att den som värnar om demokratins framtid har goda skäl att inkludera det sociala i demokratibegreppet, oavsett hans eller hennes ideologiska hemvist.
3. Saving political freedom
Detta kapitel analyserar debatten om politisk frihet, och antagandet att den sociala frågan är pre-politisk till sin karaktär: en materiell förutsättning för demokrati. Kapitlet visar att denna ideala hållning inte bara försvagar demokratins kritiska potential i en tid av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Den ger sken av att vi måste välja mellan två goda ting: frihet och bröd. ”Du kan inte äta demokrati”, säger demokratins fiender. Så varför stödja den? Slutsatsen är att försvaret av politisk frihet kräver att man inkluderar det sociala i demokratibegreppet.
4. Securing civic peace
Detta kapitel analyserar debatten om den civila freden, och antagandet att den sociala frågan är alltför politisk för att inkluderas i demokratibegreppet: den utgör demokratins ideologiska innehåll. Kapitlet visar att denna proceduriella eller elektorala syn på demokrati inte tar hänsyn till vad som gör oss till goda förlorare och generösa vinnare i fria och allmänna val. Om alltför mycket står på spel, existentiellt, socialt eller ekonomiskt, kan en valförlust bli svår att uthärda. På motsvarande sätt, om alltför lite står på spel, saknas incitamentet för vinnarna att besinna sig i sin maktutövning. Slutsatsen är att försvaret av den civila freden kräver att man inkluderar det sociala i demokratibegreppet.
5. Sustaining democratic openness
Detta kapitel analyserar debatten om demokratins öppenhet för förändring, och antagandet att den sociala frågan är apolitisk: en byråkratisk förlängning av demokratin. Kapitlet visar att denna diskursiva syn på demokrati – demokrati som en offentlig diskurs - inte självt kan upprätthålla demokratin som ett ”oavslutat projekt”. Den lämnar snarare det byråkratiska fältet öppet för odemokratiska krafter, vilket gör att de sociala policyfrågor som styr det vardagliga livet för många människor hamnar i fel händer. Slutsatsen är att försvaret av demokratins öppenhet kräver att man inkluderar det sociala i demokratibegreppet.
6. Democracy as a political lifeform
Är det möjligt att inkludera den sociala frågan i demokratibegreppet utan att undergräva den politiska friheten, den civila freden eller demokratins öppenhet? Detta kapitel hävdar att när vi väl ser demokrati som en politisk livsform med uppgift att hantera ovisshet är det möjligt att svara jakande på den frågan. Kapitlet betonar att inte bara demokrater, utan också auktoritära krafter uppmärksammar ekonomisk och sociala ojämlikhet. För att skilja demokratiska från odemokratiska svar på den sociala frågan utvecklar kapitlet en måttstock för att skilja det ena från det andra. Kapitlet tar hjälp av verkliga exempel för att illustrera skillnaden.
7. Conclusion
Slutkapitlet återvänder till den inledande frågan som ställdes i boken, nämligen vad som krävs för att ovissheten om framtiden ska stärka snarare än stjälpa demokratin. Det sammanfattar bokens huvudsakliga bidrag till denna fråga.
Huvuddelen av denna monografi genomfördes i Sverige under 2023, men jag tillbringade också fyra månader under hösten samma år i Berlin inom ramen för Cluster of Excellence: Contestations of The Liberal Script. Det är ett samarbete mellan Humboldt University och Freie Universität, och det visade sig vara en levande forskningsmiljö med forskare som arbetar med liknande ämnen som jag.
Utöver monografin har projektet resulterat i nya inbjudningar till universitet, workshops och konferenser, inklusive tre där jag är huvudtalare. Det har också resulterat i nya kontakter och nätverk som jag kommer dra nytta av i framtida forskning, och jag har också startat samarbete med människor som arbetar i civilsamhället kring dessa frågor. Jag listar de inbjudningar jag har fått genom detta projekt nedan:
Inbjuden som huvudtalare:
Feb 2026 Konferens vid Institutet för internationella relationer och statsvetenskap, Vilnius universitet, Litauen.
Sep 2023 Internationell kongress om politisk teori i osäkra tider. Sammankallande för den politiska teorisektionen av German Association of Political Science, Bremen, Tyskland.
Aug 2023 World Humanist Congress: "Bygga bättre demokratier genom humanistiska värderingar". Köpenhamn, Danmark.
Andra inbjudningar:
Maj 2024 Institutionen för statsvetenskap, Wiens universitet, Österrike.
Mars 2024 Konferens, Barcelona Center for Contemporary Culture, Barcelona, Spanien. Panel med Craig Calhoun och Dilip Gaonkar.
Februari 2024 Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm.
November 2023 BIRT Colloquium, The Liberal Script, Freie Universität, Berlin, Tyskland.
November 2023 Politisk teorikolloquium, Hamburgs universitet, Tyskland.
November 2023 Institutet för statsvetenskap, universitetet i Darmstadt, Tyskland.
Oktober 2023 Konferensen "Resentment and Utopia", University of St Gallen, Schweiz.
Oktober 2023 Institutionen för politisk filosofi och globaliseringsforskning vid Institute of Philosophy, Czech Academy of Science, Prag, Tjeckien.
Juni 2023 Teologiska institutionen, Uppsala universitet.
Maj 2023 Allmänt forskningsseminarium, Institutionen för statsvetenskap, Göteborgs universitet.
Februari 2023 Högre forskningsseminarium, Institutionen för statsvetenskap, Stockholms universitet.