Europatropen: Konstruktioner av Europa i amerikansk poesi
Hur har amerikanska poeter gestaltat Europa, i synnerhet under 1900-talet där resande ingått som ett stående inslag i många poeters liv och verk?
Med tanke på den senaste tidens debatter rörande betydelsen och utformningen av Europa, en term vars betydelse alltid varit omtvistad, är det hög tid att analysera de kulturella gensvaren på och användningarna av Europa som en tankefigur, geografisk plats, och intellektuell plattform.
Min forskning fokuserar på textuella gestaltningar av Europa och på hur mötet med Europa beskrivs samt omformas till konst. Studien undersöker hur Europa – inklusive dess topografi, platser och monument – konstrueras i amerikansk poesi genom att fokusera på specifika återkommande angreppssätt i gestaltningen av Europa som poetiskt material. Dessa inbegriper referenser till kartografi och kartläggning; en upptagenhet vid plats och betydelsen av kroppen, i synnerhet synen, för upplevelsen och skapandet av plats; osäkerhet kring den egna rollen vad gäller begreppen turist och poet, särskilt i relation till glidningen mellan syn, sevärdhet och vision; historicitet och nostalgi som en förutsättning för Europa; mothegemoniska ifrågasättanden av Amerika som en kopia till Europas status som förlaga, företrädelsevis genom platsnamnsdubbelgångare och utforskningen av relationella geografier; samt omkonfigureringen av den euro-amerikanska relationen i ljuset av globalisering och nya litteraturvetenskapliga begrepp som unoriginality.
Med tanke på den senaste tidens debatter rörande betydelsen och utformningen av Europa, en term vars betydelse alltid varit omtvistad, är det hög tid att analysera de kulturella gensvaren på och användningarna av Europa som en tankefigur, geografisk plats, och intellektuell plattform.
Min forskning fokuserar på textuella gestaltningar av Europa och på hur mötet med Europa beskrivs samt omformas till konst. Studien undersöker hur Europa – inklusive dess topografi, platser och monument – konstrueras i amerikansk poesi genom att fokusera på specifika återkommande angreppssätt i gestaltningen av Europa som poetiskt material. Dessa inbegriper referenser till kartografi och kartläggning; en upptagenhet vid plats och betydelsen av kroppen, i synnerhet synen, för upplevelsen och skapandet av plats; osäkerhet kring den egna rollen vad gäller begreppen turist och poet, särskilt i relation till glidningen mellan syn, sevärdhet och vision; historicitet och nostalgi som en förutsättning för Europa; mothegemoniska ifrågasättanden av Amerika som en kopia till Europas status som förlaga, företrädelsevis genom platsnamnsdubbelgångare och utforskningen av relationella geografier; samt omkonfigureringen av den euro-amerikanska relationen i ljuset av globalisering och nya litteraturvetenskapliga begrepp som unoriginality.
Slutredovisning
Redogörelse för arbetet
Den ett år långa perioden av sabbatical syftade till att färdigställa ett bokmanus i det postdoktorala projektet Europatropen, som undersöker amerikanska poeters dikter om Europa och resande i Europa, och som jag arbetat med i perioder av stipendiefinansierad arkivforskning och perioder av skrivtid. En ettårig sabbatical gav mig möjlighet att med fullt fokus färdigställa bokmanuset, som förelåg i delar, men som behövde en gedigen arbetsinsats.
Under mitt forskningsår färdigställde jag först två provkapitel till ett ’book proposal’, för att skicka in till förlag och därifrån få peer review. Under vänteperioden arbetade jag vidare med övriga kapitel. I och med bokkontrakt inleddes en ny manusfas med redaktörskommentarer och efterföljande revideringsarbete. 2025 är det planerat att resultatet, boken Constructions of Europe in Modern American Poetry, ska publiceras av Edinburgh University Press.
Under året spenderade jag på professor Ulla Haselsteins inbjudan två forskningsperioder om en månad respektive en vecka vid Freie Universität i Berlin och dess John F. Kennedy Institute for North American Studies för att forska i deras Kennedybibliotek, som inhyser ett av de bästa forskningsbiblioteken i Europa för amerikansk litteratur och som även har ett stort poesibestånd.
Tiden i forskningsbiblioteket var ovärderlig och jag gjorde snabba framsteg med mitt manus under perioden. Boken innehåller ett tjugotal amerikanska poeter och handlar om deras resor till Europa, främst hur dessa framträder i dikter. Det är ett oerhört material som jag sammantaget har undersökt för att hitta relevanta dikter och sekvenser som handlar om just de här resorna. Lejonparten av materialet hade samlats in innan projektstart, genom stipendiefinansierade forskningsresor till amerikanska forskningsbibliotek och arkiv, men det som jag här kunde komplettera med var helt avgörande för bokens utveckling. Tillgången till sekundärlitteratur om alla poeter var också en stor vinst med vistelsen. Den andra, kortare forskningsresan var ämnad att utgöra en extra möjlighet att kolla upp källor eller dubbelkolla saker, lite längre fram under året, vilket var väl genomtänkt då det vid det laget hade uppstått nya behov att konsultera material.
Vad projektet resulterat i förutom publikationer
Arbetet med projektet har inneburit stora möjligheter till nätverkande genom personliga kontakter med ledande forskare, såväl vid min forskningsvistelse som vid konferens, men också därutöver i samband med att jag har rådfrågat forskare om processen med att färdigställa en bok eller med specifika frågor rörande någon av poeterna. Detta har skett kontinuerligt och har varit ett led i att ta reda på information om rättigheter avseende citat ur dikter, där USA har en lite annan tradition och där jag som forskare behövde ta kontakt med diverse förlag och efterlevande och också behövde få hjälp med kontaktuppgifter. I detta omfattande och tidsödande arbete, som också fördröjde slutmanus och därmed även innebar förlängd dispositionstid, har jag kontaktat personer som jag inte förut kände för specifika frågor. Sådant arbete lär man sig inte förrän det ska utföras, och dessa kontakter har varit väldigt värdefulla. Projektet har även lett till god kommunikation mellan mig som forskare och en del av de förlag som poeterna i min bok publicerats på och även i vissa fall mellan mig som forskare och the Estate, exempelvis efterlevande, vilket har varit roligt. I några fall önskar de få ett exemplar av boken när den är klar, vilket känns väldigt fint. Inför en framtida andra bok utgiven på internationellt förlag känner jag mig nu väldigt rustad, med utmärkt kännedom om fallgropar och svårigheter, men också om möjligheter och vilken som är den bästa vägen framåt.
Slutsatser
Projektets viktigaste slutsatser är följande:
• Amerikanska poeters resor till Europa har varit centrala för den amerikanska poesins utveckling.
Detta är en underskattad aspekt av poesihistorien i mer modern tid. Medan resornas betydelse för modernistgenerationen är mer utforskad och etablerad visar min forskning att sådana resor fortsätter att vara viktiga för efterkrigstidens poeter, men på ett lite annorlunda sätt. Anledningen till att de här resorna är viktiga hör ihop med en annan slutsats:
• Amerikanska efterkrigstidspoeters resor till Europa utgör en central del av hanteringen av det modernistiska arvet.
Efterkrigstidens amerikanska poeter är väl medvetna om att komma efter de stora modernisterna som sågs som så innovativa. Min forskning visar hur resor i Europa blir ett sätt på vilket många av de här poeterna positionerar sig eller på andra sätt tar itu med arvet från modernismen – och inte bara den europeiska, utan i hög grad också den amerikanska, vars modernism ofta utspelade sig just i Europa.
• Att möta ett Europa som alltid är redan sett och redan bekant bjuder in till frågor om estetik och representation.
Hur skriver man en dikt om ett berömt europeiskt monument som alla redan vet hur det ser ut utan att det blir clichéartat? Hur representerar man något som redan representerats så flitigt? Hur ser man sig själv som poet på en plats där så många poeter har varit före en själv? En plats av intensiv kreativitet och nyskapande, som Paris, kännetecknas samtidigt av nostalgi och cliché. Denna kombination ger poeter en unik möjlighet att tänka på sin egen poetik och på frågor om estetik.
En lite bredare slutsats som går utöver det amerikanska perspektivet i min studie är följande:
• Det finns en tydlig konflikt mellan turisten och poeten som kommer till uttryck i såväl brev och essäer som dikter.
Den resande poeten blir en turist, en roll som likt poetens är intimt förknippad med seende och perception, men som i motsats till poeten ofta ses som oseriös eller ytlig. Detta leder till en påtaglig ängslighet som kommer till uttryck i vissa dikter, essäer och brev, där poeter visar en självmedvetenhet om glidningen mellan dessa olika roller.
Nya forskningsfrågor
En viktig fråga som arbetet pekar mot men som inte fullt ut kunde utforskas inom ramen för projektet är hur samtida poeter med nya, delvis andra intressen förhåller sig till ett Europa i omvandling. Jag presenterar ett par hypoteser som dock skulle behöva utforskas med ett större antal exempel för att bekräftas.
Arbetet med det här projektet har dessutom lett mig mot nya undersökningsobjekt, eftersom jag här uppehöll mig en hel del vid poeter som undervisade bland annat i Europa. Där väcktes en forskningsfråga som jag går vidare med i ett helt nytt projekt: förhållandet mellan poesi och högre utbildning. Även här är plats av vikt, men istället för Europas turistdestinationer rör jag mig här mot olika utbildningsmiljöer, som små colleges och stora statliga universitet där poeter varit verksamma lärare främst i en amerikansk utbildningstradition.
Spridning av forskningsresultat och samverkan
Under projektets gång presenterade jag tidigt på året min forskning på ett öppet högre seminarium vid Språk och kultur, Linköpings universitet. Föredraget ”Glancing Backwards and Looking Ahead: Toward a Poetics of Looking” behandlade bokens andra kapitel, som jag då färdigställde.
Under den längre vistelsen vid FU Berlin presenterade jag min forskning i seminarieserien Perspectives on American Literature and Culture inom ramen för Culture/Literature Research Colloquium, inför en publik bestående av litteraturvetare och amerikanister. Presentationen ”Europe as Pastness in Postwar American Poetry” fokuserade på bokens tredje kapitel, som jag då höll på att färdigställa. Den följdes av en frågestund där jag fick värdefulla uppslag och synpunkter på detta kapitel och som också blev viktiga för bokens sista kapitel. På grund av sjukdom var en del seminarieaktiviteter inställda under min vistelse, så jag är extra tacksam över att det här tillfället kunde genomföras.
Jag presenterade paper om en av poeterna i min studie vid den största konferensen i mitt fält, The Modern Language Association Convention. Denna presentation gav mig möjlighet att interagera med specialister och resulterade även i initiering av nya samarbeten, med en inbjudan att tala på en konferens och att medverka i ett bokprojekt om en annan poet. På konferensen fick jag också möjlighet att träffa förlaget för att diskutera boken, vilket var väldigt värdefullt.
I samband med att boken publiceras planerar jag att presentera min forskning ytterligare i olika sammanhang.
Den ett år långa perioden av sabbatical syftade till att färdigställa ett bokmanus i det postdoktorala projektet Europatropen, som undersöker amerikanska poeters dikter om Europa och resande i Europa, och som jag arbetat med i perioder av stipendiefinansierad arkivforskning och perioder av skrivtid. En ettårig sabbatical gav mig möjlighet att med fullt fokus färdigställa bokmanuset, som förelåg i delar, men som behövde en gedigen arbetsinsats.
Under mitt forskningsår färdigställde jag först två provkapitel till ett ’book proposal’, för att skicka in till förlag och därifrån få peer review. Under vänteperioden arbetade jag vidare med övriga kapitel. I och med bokkontrakt inleddes en ny manusfas med redaktörskommentarer och efterföljande revideringsarbete. 2025 är det planerat att resultatet, boken Constructions of Europe in Modern American Poetry, ska publiceras av Edinburgh University Press.
Under året spenderade jag på professor Ulla Haselsteins inbjudan två forskningsperioder om en månad respektive en vecka vid Freie Universität i Berlin och dess John F. Kennedy Institute for North American Studies för att forska i deras Kennedybibliotek, som inhyser ett av de bästa forskningsbiblioteken i Europa för amerikansk litteratur och som även har ett stort poesibestånd.
Tiden i forskningsbiblioteket var ovärderlig och jag gjorde snabba framsteg med mitt manus under perioden. Boken innehåller ett tjugotal amerikanska poeter och handlar om deras resor till Europa, främst hur dessa framträder i dikter. Det är ett oerhört material som jag sammantaget har undersökt för att hitta relevanta dikter och sekvenser som handlar om just de här resorna. Lejonparten av materialet hade samlats in innan projektstart, genom stipendiefinansierade forskningsresor till amerikanska forskningsbibliotek och arkiv, men det som jag här kunde komplettera med var helt avgörande för bokens utveckling. Tillgången till sekundärlitteratur om alla poeter var också en stor vinst med vistelsen. Den andra, kortare forskningsresan var ämnad att utgöra en extra möjlighet att kolla upp källor eller dubbelkolla saker, lite längre fram under året, vilket var väl genomtänkt då det vid det laget hade uppstått nya behov att konsultera material.
Vad projektet resulterat i förutom publikationer
Arbetet med projektet har inneburit stora möjligheter till nätverkande genom personliga kontakter med ledande forskare, såväl vid min forskningsvistelse som vid konferens, men också därutöver i samband med att jag har rådfrågat forskare om processen med att färdigställa en bok eller med specifika frågor rörande någon av poeterna. Detta har skett kontinuerligt och har varit ett led i att ta reda på information om rättigheter avseende citat ur dikter, där USA har en lite annan tradition och där jag som forskare behövde ta kontakt med diverse förlag och efterlevande och också behövde få hjälp med kontaktuppgifter. I detta omfattande och tidsödande arbete, som också fördröjde slutmanus och därmed även innebar förlängd dispositionstid, har jag kontaktat personer som jag inte förut kände för specifika frågor. Sådant arbete lär man sig inte förrän det ska utföras, och dessa kontakter har varit väldigt värdefulla. Projektet har även lett till god kommunikation mellan mig som forskare och en del av de förlag som poeterna i min bok publicerats på och även i vissa fall mellan mig som forskare och the Estate, exempelvis efterlevande, vilket har varit roligt. I några fall önskar de få ett exemplar av boken när den är klar, vilket känns väldigt fint. Inför en framtida andra bok utgiven på internationellt förlag känner jag mig nu väldigt rustad, med utmärkt kännedom om fallgropar och svårigheter, men också om möjligheter och vilken som är den bästa vägen framåt.
Slutsatser
Projektets viktigaste slutsatser är följande:
• Amerikanska poeters resor till Europa har varit centrala för den amerikanska poesins utveckling.
Detta är en underskattad aspekt av poesihistorien i mer modern tid. Medan resornas betydelse för modernistgenerationen är mer utforskad och etablerad visar min forskning att sådana resor fortsätter att vara viktiga för efterkrigstidens poeter, men på ett lite annorlunda sätt. Anledningen till att de här resorna är viktiga hör ihop med en annan slutsats:
• Amerikanska efterkrigstidspoeters resor till Europa utgör en central del av hanteringen av det modernistiska arvet.
Efterkrigstidens amerikanska poeter är väl medvetna om att komma efter de stora modernisterna som sågs som så innovativa. Min forskning visar hur resor i Europa blir ett sätt på vilket många av de här poeterna positionerar sig eller på andra sätt tar itu med arvet från modernismen – och inte bara den europeiska, utan i hög grad också den amerikanska, vars modernism ofta utspelade sig just i Europa.
• Att möta ett Europa som alltid är redan sett och redan bekant bjuder in till frågor om estetik och representation.
Hur skriver man en dikt om ett berömt europeiskt monument som alla redan vet hur det ser ut utan att det blir clichéartat? Hur representerar man något som redan representerats så flitigt? Hur ser man sig själv som poet på en plats där så många poeter har varit före en själv? En plats av intensiv kreativitet och nyskapande, som Paris, kännetecknas samtidigt av nostalgi och cliché. Denna kombination ger poeter en unik möjlighet att tänka på sin egen poetik och på frågor om estetik.
En lite bredare slutsats som går utöver det amerikanska perspektivet i min studie är följande:
• Det finns en tydlig konflikt mellan turisten och poeten som kommer till uttryck i såväl brev och essäer som dikter.
Den resande poeten blir en turist, en roll som likt poetens är intimt förknippad med seende och perception, men som i motsats till poeten ofta ses som oseriös eller ytlig. Detta leder till en påtaglig ängslighet som kommer till uttryck i vissa dikter, essäer och brev, där poeter visar en självmedvetenhet om glidningen mellan dessa olika roller.
Nya forskningsfrågor
En viktig fråga som arbetet pekar mot men som inte fullt ut kunde utforskas inom ramen för projektet är hur samtida poeter med nya, delvis andra intressen förhåller sig till ett Europa i omvandling. Jag presenterar ett par hypoteser som dock skulle behöva utforskas med ett större antal exempel för att bekräftas.
Arbetet med det här projektet har dessutom lett mig mot nya undersökningsobjekt, eftersom jag här uppehöll mig en hel del vid poeter som undervisade bland annat i Europa. Där väcktes en forskningsfråga som jag går vidare med i ett helt nytt projekt: förhållandet mellan poesi och högre utbildning. Även här är plats av vikt, men istället för Europas turistdestinationer rör jag mig här mot olika utbildningsmiljöer, som små colleges och stora statliga universitet där poeter varit verksamma lärare främst i en amerikansk utbildningstradition.
Spridning av forskningsresultat och samverkan
Under projektets gång presenterade jag tidigt på året min forskning på ett öppet högre seminarium vid Språk och kultur, Linköpings universitet. Föredraget ”Glancing Backwards and Looking Ahead: Toward a Poetics of Looking” behandlade bokens andra kapitel, som jag då färdigställde.
Under den längre vistelsen vid FU Berlin presenterade jag min forskning i seminarieserien Perspectives on American Literature and Culture inom ramen för Culture/Literature Research Colloquium, inför en publik bestående av litteraturvetare och amerikanister. Presentationen ”Europe as Pastness in Postwar American Poetry” fokuserade på bokens tredje kapitel, som jag då höll på att färdigställa. Den följdes av en frågestund där jag fick värdefulla uppslag och synpunkter på detta kapitel och som också blev viktiga för bokens sista kapitel. På grund av sjukdom var en del seminarieaktiviteter inställda under min vistelse, så jag är extra tacksam över att det här tillfället kunde genomföras.
Jag presenterade paper om en av poeterna i min studie vid den största konferensen i mitt fält, The Modern Language Association Convention. Denna presentation gav mig möjlighet att interagera med specialister och resulterade även i initiering av nya samarbeten, med en inbjudan att tala på en konferens och att medverka i ett bokprojekt om en annan poet. På konferensen fick jag också möjlighet att träffa förlaget för att diskutera boken, vilket var väldigt värdefullt.
I samband med att boken publiceras planerar jag att presentera min forskning ytterligare i olika sammanhang.