Undantag och nödläge – det brittiska imperiets regim i Asiens gränstrakter
Detta är en historisk studie av en ekonomisk och politisk nyckelregion i Asien då globala imperier och kolonialt styre formade förutsättningarna för de moderna staterna. Den undersöker hur mindre samhällen och stater i imperiernas strategiska gränsområden manövrerade för att bemöta militära konfrontationer och påtvingad administration. Gränserna för det brittiska Indiens ”Nordöstra gränsområden”, kungadömet Burma och Qingimperiets Yunnanprovins flyttades ständigt under 1800-talet. Samtidigt skapades en praktik där småstaterna omvandlades till permanenta gränstrakter som styrdes under administrativa undantag. Projektets syfte är att belägga imperiets pragmatiska och provisoriska tillvägagångssätt som vilade på specifika platser och omständigheter snarare än på imperiets principer och lagstiftning.
Projektet kombinerar och syntetiserar resultaten från två forskningsprojekt i en monografi. Studien bidrar till en nödvändig revidering av Asiens imperiehistoria genom att integrera området från nordöstra Indien till Yunnan i en övergripande analys i syfte att undersöka styresformer under exceptionella förutsättningar. Det innebär en omfattande rumslig revision av det analytiska fältet då det överskrider gränserna mellan regioner inom det dominerande Area Studies (regionsstudier), nämligen Syd, Sydost och Ostasien. Det är en empiriskt rik studie som omfattar arbete i ett flertal historiska arkiv.
Projektet kombinerar och syntetiserar resultaten från två forskningsprojekt i en monografi. Studien bidrar till en nödvändig revidering av Asiens imperiehistoria genom att integrera området från nordöstra Indien till Yunnan i en övergripande analys i syfte att undersöka styresformer under exceptionella förutsättningar. Det innebär en omfattande rumslig revision av det analytiska fältet då det överskrider gränserna mellan regioner inom det dominerande Area Studies (regionsstudier), nämligen Syd, Sydost och Ostasien. Det är en empiriskt rik studie som omfattar arbete i ett flertal historiska arkiv.
Slutredovisning
Projektet har studerat hur den politiska organisationen i små samhällsformationer (mindre än stater) i gränsområdet mellan Burmas kungadöme och Qingstaten i Yunnan omformades under brittisk kolonialmakt. Här kom tre imperier – de kinesiska, brittiska och franska – i konflikt om naturresurser och kontrollen av marknader och kommersiella flöden under det sena 1800-talet. Regionen omfattade fler än 30 små politiska enheter, de flesta av dem under härskare som tillhörde den etniska gruppen Shan (på burmesiska) Dai (på daispråket). Perioden omfattade den mest expansiva fasen inom det brittiska imperiet och var en vattendelare för den politiska omvandlingen av regionen. Den kinesiska byråkratins kontroll över de flesta av Daihärskarna går tillbaka till Mingdynastin och materialiserades i tributer och olika lojalitetshandlingar. Eftersom regionen utgjorde imperiets gränsområde emot Burma och södra Asien så var imperiets centrum i Beijing känsligt för oroligheter inom Shan-Daiområdet som uppfattades som ett hot mot Kina. Intrång under 1880-talet från det brittiska Burma och franskt avancemang från Indokina förändrade denna ekvation.
Projektet fokuserar på britternas tillvägagångssätt för att etablera kontroll över den västra delen av Shan-Daiområdet. Genom att göra anspråk på suverän rätt som det burmesiska kungadömets arvtagare kunde den brittiska kolonialstaten etablera kontroll i form av indirekt styre och därmed få tillgång till skog, mineraler och handelsleder mellan Burma och Yunnan. Projektet har arbetat med hypotesen att, då britterna annekterade regionen, tvingade lokala förutsättningar fram pragmatiska och provisoriska beslut och handlingar snarare än sådana som följde en universell idé eller en generell policy om styresskick i erövrade områden och dessas administration. Britternas förfaringssätt var beroende av tillfälligheter och platsens förutsättningar snarare än av imperiets principer eller juridiska statuter.
Projektet är resultatet av två tidigare projekt, ett som omfattade regionen från Brahmaputra till det indo-burmesiska bergmassivet, dvs. det brittiska Indiens nordöstra gränsområden (1780-1940), och ett som vilade på ett samarbete mellan fem forskare som arbetar i olika delar av den stora regionen mellan Brahmaputra och Mekongfloden, och östra Himalaya och Bengaliska viken. (‘Boundaries, Polities, and the Making of a Citizen’ (VR 2010-14) och ‘The India-China Corridor’ (VR 2016-20), projektledare Gunnel Cederlöf) Båda projekten drog slutsatsen att denna region behöver förstås och analyseras som en sammanlänkad region där alla politiska samhällsformationer var beroende av varandra. Detta är speciellt viktigt för vår förståelse av hur det moderna södra och sydöstra Asien har formats. Resultaten visar att den inflytelserika historieforskningen om det brittiska Indien, som har vilat på omfattande och framstående historisk forskning av den indiska subkontinenten, inte räcker till för att förklara sättet på vilken regionen från Brahmaputra till Mekong erövrades. RJ Sabbatical-projektet har kunnat revidera regionens imperiehistoria genom att kombinera miljö- och rättshistoria, och överbrygga avgränsningarna mellan Syd-, Sydost- och Ostasien, vilka fortfarande dominerar forskningen genom ”Area Studies”.
RJ-projektet har också oväntat kunnat dra fördel av ett nytt projekt, framför allt genom samarbete med en av forskargruppens kinesiska medlemmar (‘Trans-Himalayan Flows, Governance and Spaces of Encounter’ (VR 2022 pågående) forskningsledare Gunnel Cederlöf). RJ Sabbatical-projektet baserades på forskning i de stora arkivsamlingarna som finns i British Library, i arkiven i Cambridge universitetsbibliotek och i den indiska statens arkiv. Det nu påbörjade samarbetet har givit tillgång till Qingstatens arkiv och lokala historiska källor som familjegenalogier och tempelinskriptioner i Dairegionen. Forsknings stödjs nu av fortlöpande samtal med och av översättning från klassisk kinesiska till engelska av den kinesiske forskaren. Det betyder att händelser som rapporterats och beskrivits i dokument som har samlats in av brittiska administratörer nu kan jämföras med dokumentation från den delen av Shan-Daiområdet som var under kinesisk kontroll. Ett sådant forskarsamarbete har aldrig tidigare genomförts. På det sättet har arbetet expanderat och analysen djupnat genom tillgång till dessa rika källor. Det har naturligtvis också försenat publikationen medan analysen har fördjupats av att inte endast kunna förstå den brittiska expansionen i Burma genom brittiska samlingar. Nu kan vi också förstå hur den kinesiska motparten och invånare i den östra delen av Shan-Daiområdet uppfattade brittiska intensioner och intressen som präglade hela regionen, från det brittiska Indiens nordöstra gränsområde, Burma och västra Yunnan. Empirisk detaljrikedom har kunnat påvisa de brittiska avsikterna att styra södra och sydöstra Asien samtidigt som de kontrollerade Kinas marknader via landförbindelserna från Indien.
Parallellt med analyserna av historiens imperienivå har projektet bidragit med empiriskt rika analyser av effekter och strategier inom Shan-Daiområdets många samhällsbildningar under den period då de påverkades kraftigt av de tre imperiernas angrepp. Detta kan jämföras med liknande händelser, under en något tidigare period, inom Indiens nordöstra gränsområde (Cederlöf, Oxford University Press 2014). Tillsammans visar detta hur en specifik brittisk praktik fungerade för att etablera kontroll över territorium och folk, vilken vilade på dess förmåga att ta till sig och anpassa sitt tillvägagångssätt till regionalt specifika förhållanden.
Projektets mest betydelsefulla resultat är att ha etablerat kunskap om förekomsten av en praktik inom det brittiska imperiet i södra och sydöstra Asien där väpnat och byråkratiskt våld tillsammans utgjorde ett tillvägagångssätt för att säkerställa politiskt styre över erövrade områden, vilket på olika sätt tillämpades inom den stora regionen från Brahmaputra till Kinas västra gräns. Det relaterar specifikt till annekteringen av politiska samhällsskick som var autonoma enheter eller semi-autonoma under starka politiska makter som Modulväldet eller det (kortlivade) burmesiska och det kinesiska imperiet.
RJ Sabbatical har bidragit med den nödvändiga och ostörda tid som krävs för att kunna analysera en så omfattande volym av historiskt källmaterial. Det har starkt bidragit till större samarbeten med forskare som arbetar inom den stora geografiska regionen och som är anställda vid universitet i Kina, Indien, Europa och Sydafrika. Mina vistelser vid Cambridge University, affilierad till Centre for South Asian Studies, har öppnat vägare också för yngre kollegor i Sverige till de komplexa och delvis inte katalogiserade 1800-talssamlingarna och till den akademiska miljön i Centret.
Projektet fokuserar på britternas tillvägagångssätt för att etablera kontroll över den västra delen av Shan-Daiområdet. Genom att göra anspråk på suverän rätt som det burmesiska kungadömets arvtagare kunde den brittiska kolonialstaten etablera kontroll i form av indirekt styre och därmed få tillgång till skog, mineraler och handelsleder mellan Burma och Yunnan. Projektet har arbetat med hypotesen att, då britterna annekterade regionen, tvingade lokala förutsättningar fram pragmatiska och provisoriska beslut och handlingar snarare än sådana som följde en universell idé eller en generell policy om styresskick i erövrade områden och dessas administration. Britternas förfaringssätt var beroende av tillfälligheter och platsens förutsättningar snarare än av imperiets principer eller juridiska statuter.
Projektet är resultatet av två tidigare projekt, ett som omfattade regionen från Brahmaputra till det indo-burmesiska bergmassivet, dvs. det brittiska Indiens nordöstra gränsområden (1780-1940), och ett som vilade på ett samarbete mellan fem forskare som arbetar i olika delar av den stora regionen mellan Brahmaputra och Mekongfloden, och östra Himalaya och Bengaliska viken. (‘Boundaries, Polities, and the Making of a Citizen’ (VR 2010-14) och ‘The India-China Corridor’ (VR 2016-20), projektledare Gunnel Cederlöf) Båda projekten drog slutsatsen att denna region behöver förstås och analyseras som en sammanlänkad region där alla politiska samhällsformationer var beroende av varandra. Detta är speciellt viktigt för vår förståelse av hur det moderna södra och sydöstra Asien har formats. Resultaten visar att den inflytelserika historieforskningen om det brittiska Indien, som har vilat på omfattande och framstående historisk forskning av den indiska subkontinenten, inte räcker till för att förklara sättet på vilken regionen från Brahmaputra till Mekong erövrades. RJ Sabbatical-projektet har kunnat revidera regionens imperiehistoria genom att kombinera miljö- och rättshistoria, och överbrygga avgränsningarna mellan Syd-, Sydost- och Ostasien, vilka fortfarande dominerar forskningen genom ”Area Studies”.
RJ-projektet har också oväntat kunnat dra fördel av ett nytt projekt, framför allt genom samarbete med en av forskargruppens kinesiska medlemmar (‘Trans-Himalayan Flows, Governance and Spaces of Encounter’ (VR 2022 pågående) forskningsledare Gunnel Cederlöf). RJ Sabbatical-projektet baserades på forskning i de stora arkivsamlingarna som finns i British Library, i arkiven i Cambridge universitetsbibliotek och i den indiska statens arkiv. Det nu påbörjade samarbetet har givit tillgång till Qingstatens arkiv och lokala historiska källor som familjegenalogier och tempelinskriptioner i Dairegionen. Forsknings stödjs nu av fortlöpande samtal med och av översättning från klassisk kinesiska till engelska av den kinesiske forskaren. Det betyder att händelser som rapporterats och beskrivits i dokument som har samlats in av brittiska administratörer nu kan jämföras med dokumentation från den delen av Shan-Daiområdet som var under kinesisk kontroll. Ett sådant forskarsamarbete har aldrig tidigare genomförts. På det sättet har arbetet expanderat och analysen djupnat genom tillgång till dessa rika källor. Det har naturligtvis också försenat publikationen medan analysen har fördjupats av att inte endast kunna förstå den brittiska expansionen i Burma genom brittiska samlingar. Nu kan vi också förstå hur den kinesiska motparten och invånare i den östra delen av Shan-Daiområdet uppfattade brittiska intensioner och intressen som präglade hela regionen, från det brittiska Indiens nordöstra gränsområde, Burma och västra Yunnan. Empirisk detaljrikedom har kunnat påvisa de brittiska avsikterna att styra södra och sydöstra Asien samtidigt som de kontrollerade Kinas marknader via landförbindelserna från Indien.
Parallellt med analyserna av historiens imperienivå har projektet bidragit med empiriskt rika analyser av effekter och strategier inom Shan-Daiområdets många samhällsbildningar under den period då de påverkades kraftigt av de tre imperiernas angrepp. Detta kan jämföras med liknande händelser, under en något tidigare period, inom Indiens nordöstra gränsområde (Cederlöf, Oxford University Press 2014). Tillsammans visar detta hur en specifik brittisk praktik fungerade för att etablera kontroll över territorium och folk, vilken vilade på dess förmåga att ta till sig och anpassa sitt tillvägagångssätt till regionalt specifika förhållanden.
Projektets mest betydelsefulla resultat är att ha etablerat kunskap om förekomsten av en praktik inom det brittiska imperiet i södra och sydöstra Asien där väpnat och byråkratiskt våld tillsammans utgjorde ett tillvägagångssätt för att säkerställa politiskt styre över erövrade områden, vilket på olika sätt tillämpades inom den stora regionen från Brahmaputra till Kinas västra gräns. Det relaterar specifikt till annekteringen av politiska samhällsskick som var autonoma enheter eller semi-autonoma under starka politiska makter som Modulväldet eller det (kortlivade) burmesiska och det kinesiska imperiet.
RJ Sabbatical har bidragit med den nödvändiga och ostörda tid som krävs för att kunna analysera en så omfattande volym av historiskt källmaterial. Det har starkt bidragit till större samarbeten med forskare som arbetar inom den stora geografiska regionen och som är anställda vid universitet i Kina, Indien, Europa och Sydafrika. Mina vistelser vid Cambridge University, affilierad till Centre for South Asian Studies, har öppnat vägare också för yngre kollegor i Sverige till de komplexa och delvis inte katalogiserade 1800-talssamlingarna och till den akademiska miljön i Centret.