Utdelningsskatters effekter på skatteplanering, investeringar och sysselsättning
Sedan millenniumskiftet har utdelningar till fåmansbolagsägare ökat dramatiskt i Sverige. Denna utveckling har sammanfallit med en alltmer generös skattebehandling av utdelningar inom ramen för det s.k. 3:12-regelverket, som reglerar skattevillkoren för aktiva delägare i fåmansbolag. I detta forskningsprojekt kommer vi använda svenska avidentifierade mikrodata, som länkar företagen till deras ägare, för att först beskriva hur företagare skatteplanerar när de tar ut vinster. Sedan kommer vi att skatta effekter av ändrade 3:12-regler på reala utfall som företagens investeringar, löner och sysselsättning. Vi vill vidare undersöka hypotesen att förväntningar om en framtida skattehöjning inte bara leder till att ägare accelererar utdelningar inför den förväntade reformen, utan även till att företagen investerar mindre. Vi kommer kombinera kvasiexperimentella och deskriptiva empiriska metoder med insikter från modern offentlig ekonomi. Ur ett internationellt perspektiv är våra data eminenta -- inte bara eftersom de täcker hela befolkningen av företag och individer, utan också på grund av rikedomen på information och möjligheten att koppla moder- och dotterbolag till varandra. Eftersom fåmansbolagsägare företrädesvis återfinns i toppen på inkomstfördelningen hoppas vi även kunna bidra till en djupare förståelse av inkomstojämlikhet.
Slutredovisning
Sverige har ett dualt inkomstskattesystem, vilket innebär att arbetsinkomster beskattas progressivt medan kapitalinkomster beskattas med en lägre proportionell skattesats. För att motverka inkomstomvandling – alltså att företagare rapporterar högt beskattade arbetsinkomster som lågt beskattade kapitalinkomster – behövs regelverk som reglerar hur stora inkomster som får beskattas som kapital. Syftet med detta projekt har varit att beskriva och förstå skatteplanering inom ramen det svenska s.k. 3:12-regelverket och mer generellt skatteplaneringens implikationer för annan ekonomisk aktivitet. Helt i linje med den initiala projektbeskrivningen har ett särskilt fokus legat på att studera förväntningars roll för företags beteenden.
Projektet har letts av Håkan Selin. I studien av förväntningars roll för skatteplanering har Selin samarbetet med Johan Holmberg, som är forskare vid Handelshögskolan, Umeå Universitet. Forskningen har varit dataintensiv, och arbetet har involverat forskningsassistenter. Vi har primärt använt data från FRIDA-databasen (Företagsregister och individdatabas) som tillhandahålls av Statistiska centralbyrån (SCB). FRIDA innehåller inkomstdeklarationer för alla svenska företag. Det går att koppla samman fåmansbolagen (onoterade bolag med hög ägarkoncentration där delägare arbetar i företaget) med de individuella ägarnas deklarationer för en längre tidsperiod. Sedan 2012 går det också att länka flermansbolag (dvs. onoterade bolag som inte är fåmansbolag) till deras individuella ägare. Vi har även lagt ner arbete på att skapa data på koncerner, med målsättningen att behandla en koncern som ett enhetligt företag i analysen.
Den mest centrala delen av projektet handlar om att studera förväntningars roll (Holmberg och Selin, 2025a). En höjning av utdelningsskatten på aktier i svenska fåmansbolag, från 20 till 25 procent, var länge tänkt att träda i kraft den 1 januari 2018. Men till följd av politisk turbulens sommaren 2017 uteblev skattehöjningen. Med hjälp av en difference-in-difference-ansats jämför vi fåmansbolag, som skulle ha omfattats av den planerade skattehöjningen, med andra onoterade bolag, vars utdelningsskatt inte berördes av det indragna förslaget. Vi följer dessa grupper av företag 2012-2019. Vi drar följande slutsatser av studien:
• Utdelningarna i fåmansbolag var på en ovanligt hög nivå 2016 och 2017 för att sedan sjunka kraftigt 2018, i synnerhet i företag med stora kassatillgångar. Det kraftiga fallet i utdelningar mellan 2017 och 2018 är ett resultat av skatteplanering, några andra rimliga förklaringar finns inte.
• Vi hittar inga effekter på real ekonomisk aktivitet i företagen, såsom investeringar och lönekostnader. Kassatillgångarna gick ner bland fåmansbolagen under perioden med höga utdelningar, men återhämtade sig snabbt.
• Under den period vi studerar ökar utdelningar trendmässigt i fåmansbolag, och det är även många företag som byter till att vara fåmansbolag under perioden. Vi beskriver och diskuterar de växande utdelningsutrymmenas roll i denna utveckling.
Det finns sedan tidigare en hel del forskning om hur företag svarar på förändringar i utdelningsskatter, men det är mycket ovanligt att utvärdera en reform som faktiskt aldrig inträffade. Vi beskriver noggrant, såväl kvalitativt som kvantitativt, den politiska process som skapade förväntningarna om en skattehöjning, och varför reformen ställdes in. En intressant aspekt av vår studie är att vi studerar onoterade företag, som kännetecknas av en högre grad av ägarkoncentration och av att delägare ofta jobbar i företaget. Till skillnad från stora börsföretag finns det en intressegemenskap mellan företagsledning och ägare, som kan underlätta skatteplanering. Det saknas helt tidigare kunskap om hur sådana företag reagerar på inställda skattereformer. Vidare görs våra skattningar över en längre tidsperiod och utnyttjar det faktum att det finns en naturlig kontrollgrupp (flermansbolag) som inte förväntade sig en skattehöjning. Det ger en trovärdig bild av företagens reaktioner på förväntningar om högre skatter.
Utöver studien om den inställda skattehöjningen har vi även arbetat med att beskriva de svenska skattereglerna i en nordisk kontext. Selin (2025) har gjort en översikt av klyvningsreglerna i Sverige, Finland och Norge, dvs. reglerna för hur företagare får klassificera arbets- och kapitalinkomster. Artikeln innehåller en diskussion om de målkonflikter som uppstår vid utformningen av sådana skatteregler. Ett viktigt resultat i denna jämförelse är att de svenska och finländska skattesystemen ger företag vitt skilda incitament: I Sverige beror utdelningsutrymmet (den inkomst som får beskattas som kapitalinkomst) förenklat på hur stor lönesumman är i företaget. I Finland beror utdelningsutrymmet i stället på nettotillgångarna i företaget. Arbetet i denna del av projektet har genererat nya frågeställningar. Selin har under projektets gång inlett ett samarbete med en finländsk forskargrupp, där målsättningen är att jämföra företagsutfall och reformer i Finland och Sverige.
Forskningen inom projektet har presenterats på flera forskningsseminarier och konferenser. Holmberg och Selin (2025a) har exempelvis presenterats på “The 2025 Annual Congress of the International Institute of Public Finance (IIPF)” i Prag. Selin (2025) har bland annat presenterats på ”Workshop on Taxation of Profits and Dividends” i Bergen 2024.
Vi har även samverkat med det omgivande samhället. Vi har gett ut en populärvetenskaplig rapport baserad på Holmberg och Selin (2025a) på svenska (Holmberg och Selin, 2025b). Där beskriver vi resultaten för en bredare allmänhet utan teknikaliteter. Vi är under våren 2025 inbjudna både av Skatteverket och Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet (NSFR) för att berätta om projektets resultat.
Projektet har generat en publikation i en vetenskaplig tidskrift med open access (Selin, 2025), ett working paper som vi avser att publicera i en stark vetenskaplig tidskrift med open access (Holmberg och Selin, 2025a) samt en populärvetenskaplig rapport (Holmberg och Selin, 2025b). Uppsatserna i IFAU:s working paper-serie kvalitetsgranskas av två granskare och en redaktör före utgivning. Det ska också nämnas att både Holmberg och Selin (2025a,b) är tillgängliga för alla via IFAU:s hemsida.
Personlig hemsida: https://sites.google.com/site/researchselin/home
Hemsida på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU): https://www.ifau.se/Om-IFAU/Medarbetare/Forskare-Utredare/Hakan-Selin/
Publikationer:
Artikel i referee-bedömd tidskrift
Selin, H. (2025) ”Taxing Dividends in a Dual Income Tax System. The Nordic Experience with the Income Splitting Rules” Nordic Tax Journal, published online (open access).
Working paper
Holmberg, J. och Selin, H. (2025a) ”Firm-level Responses to a Canceled Dividend Tax Increase” IFAU Working Paper 2025:3 (under utgivning).
Populärvetenskaplig rapport
Holmberg, J. och Selin, H. (2025b) ”Skattehöjningen som aldrig blev av. En studie av hur förväntningar om utdelningsskatter påverkar företag” IFAU-rapport 2025:8 (under utgivning).
Projektet har letts av Håkan Selin. I studien av förväntningars roll för skatteplanering har Selin samarbetet med Johan Holmberg, som är forskare vid Handelshögskolan, Umeå Universitet. Forskningen har varit dataintensiv, och arbetet har involverat forskningsassistenter. Vi har primärt använt data från FRIDA-databasen (Företagsregister och individdatabas) som tillhandahålls av Statistiska centralbyrån (SCB). FRIDA innehåller inkomstdeklarationer för alla svenska företag. Det går att koppla samman fåmansbolagen (onoterade bolag med hög ägarkoncentration där delägare arbetar i företaget) med de individuella ägarnas deklarationer för en längre tidsperiod. Sedan 2012 går det också att länka flermansbolag (dvs. onoterade bolag som inte är fåmansbolag) till deras individuella ägare. Vi har även lagt ner arbete på att skapa data på koncerner, med målsättningen att behandla en koncern som ett enhetligt företag i analysen.
Den mest centrala delen av projektet handlar om att studera förväntningars roll (Holmberg och Selin, 2025a). En höjning av utdelningsskatten på aktier i svenska fåmansbolag, från 20 till 25 procent, var länge tänkt att träda i kraft den 1 januari 2018. Men till följd av politisk turbulens sommaren 2017 uteblev skattehöjningen. Med hjälp av en difference-in-difference-ansats jämför vi fåmansbolag, som skulle ha omfattats av den planerade skattehöjningen, med andra onoterade bolag, vars utdelningsskatt inte berördes av det indragna förslaget. Vi följer dessa grupper av företag 2012-2019. Vi drar följande slutsatser av studien:
• Utdelningarna i fåmansbolag var på en ovanligt hög nivå 2016 och 2017 för att sedan sjunka kraftigt 2018, i synnerhet i företag med stora kassatillgångar. Det kraftiga fallet i utdelningar mellan 2017 och 2018 är ett resultat av skatteplanering, några andra rimliga förklaringar finns inte.
• Vi hittar inga effekter på real ekonomisk aktivitet i företagen, såsom investeringar och lönekostnader. Kassatillgångarna gick ner bland fåmansbolagen under perioden med höga utdelningar, men återhämtade sig snabbt.
• Under den period vi studerar ökar utdelningar trendmässigt i fåmansbolag, och det är även många företag som byter till att vara fåmansbolag under perioden. Vi beskriver och diskuterar de växande utdelningsutrymmenas roll i denna utveckling.
Det finns sedan tidigare en hel del forskning om hur företag svarar på förändringar i utdelningsskatter, men det är mycket ovanligt att utvärdera en reform som faktiskt aldrig inträffade. Vi beskriver noggrant, såväl kvalitativt som kvantitativt, den politiska process som skapade förväntningarna om en skattehöjning, och varför reformen ställdes in. En intressant aspekt av vår studie är att vi studerar onoterade företag, som kännetecknas av en högre grad av ägarkoncentration och av att delägare ofta jobbar i företaget. Till skillnad från stora börsföretag finns det en intressegemenskap mellan företagsledning och ägare, som kan underlätta skatteplanering. Det saknas helt tidigare kunskap om hur sådana företag reagerar på inställda skattereformer. Vidare görs våra skattningar över en längre tidsperiod och utnyttjar det faktum att det finns en naturlig kontrollgrupp (flermansbolag) som inte förväntade sig en skattehöjning. Det ger en trovärdig bild av företagens reaktioner på förväntningar om högre skatter.
Utöver studien om den inställda skattehöjningen har vi även arbetat med att beskriva de svenska skattereglerna i en nordisk kontext. Selin (2025) har gjort en översikt av klyvningsreglerna i Sverige, Finland och Norge, dvs. reglerna för hur företagare får klassificera arbets- och kapitalinkomster. Artikeln innehåller en diskussion om de målkonflikter som uppstår vid utformningen av sådana skatteregler. Ett viktigt resultat i denna jämförelse är att de svenska och finländska skattesystemen ger företag vitt skilda incitament: I Sverige beror utdelningsutrymmet (den inkomst som får beskattas som kapitalinkomst) förenklat på hur stor lönesumman är i företaget. I Finland beror utdelningsutrymmet i stället på nettotillgångarna i företaget. Arbetet i denna del av projektet har genererat nya frågeställningar. Selin har under projektets gång inlett ett samarbete med en finländsk forskargrupp, där målsättningen är att jämföra företagsutfall och reformer i Finland och Sverige.
Forskningen inom projektet har presenterats på flera forskningsseminarier och konferenser. Holmberg och Selin (2025a) har exempelvis presenterats på “The 2025 Annual Congress of the International Institute of Public Finance (IIPF)” i Prag. Selin (2025) har bland annat presenterats på ”Workshop on Taxation of Profits and Dividends” i Bergen 2024.
Vi har även samverkat med det omgivande samhället. Vi har gett ut en populärvetenskaplig rapport baserad på Holmberg och Selin (2025a) på svenska (Holmberg och Selin, 2025b). Där beskriver vi resultaten för en bredare allmänhet utan teknikaliteter. Vi är under våren 2025 inbjudna både av Skatteverket och Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet (NSFR) för att berätta om projektets resultat.
Projektet har generat en publikation i en vetenskaplig tidskrift med open access (Selin, 2025), ett working paper som vi avser att publicera i en stark vetenskaplig tidskrift med open access (Holmberg och Selin, 2025a) samt en populärvetenskaplig rapport (Holmberg och Selin, 2025b). Uppsatserna i IFAU:s working paper-serie kvalitetsgranskas av två granskare och en redaktör före utgivning. Det ska också nämnas att både Holmberg och Selin (2025a,b) är tillgängliga för alla via IFAU:s hemsida.
Personlig hemsida: https://sites.google.com/site/researchselin/home
Hemsida på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU): https://www.ifau.se/Om-IFAU/Medarbetare/Forskare-Utredare/Hakan-Selin/
Publikationer:
Artikel i referee-bedömd tidskrift
Selin, H. (2025) ”Taxing Dividends in a Dual Income Tax System. The Nordic Experience with the Income Splitting Rules” Nordic Tax Journal, published online (open access).
Working paper
Holmberg, J. och Selin, H. (2025a) ”Firm-level Responses to a Canceled Dividend Tax Increase” IFAU Working Paper 2025:3 (under utgivning).
Populärvetenskaplig rapport
Holmberg, J. och Selin, H. (2025b) ”Skattehöjningen som aldrig blev av. En studie av hur förväntningar om utdelningsskatter påverkar företag” IFAU-rapport 2025:8 (under utgivning).