Från och med den 1 januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Barnkonventionen, som den ofta kallas, har föregåtts av en remissrunda där svaren från olika organisationer återspeglar skilda uppfattningar. Medan en del välkomnar beslutet och betonar vikten av att barns rättigheter ges större juridisk tyngd, så varnar andra för bristande förutsägbarhet och att många fall nu kommer behöva lösas i domstol. Vad som faktiskt kommer att hända är en öppen fråga. Det som däremot är uppenbart är att beslutet, för den svenska skolan innebär ytterligare ett steg av juridifiering där den juridiska inramningen av skolan, särskilt under det senaste decenniet, redan har varit föremål för stora förändringar.

Syftet med projektet är att bidra med kunskap om vad som händer när barnkonventionen iscensätts på olika nivåer i det svenska skolväsendet. I projektet förstås barnkonventionen som ett fall av juridifiering, vilket i generell mening innebär att en situation eller fråga ges rättslig eller förändrad rättslig karaktär. För att besvara syftet används ett begreppsligt ramverk som har utvecklats för att analysera relationen mellan juridifiering och utbildning.

Två delstudier genomförs, en med fokus på nationell nivå (tre skolmyndigheter) och en på lokal nivå (tre kommuner och två grundskolor i varje). Metoderna som används är textanalys och intervju.