Projektet ”Det mjuka kulturarvet” utgår från en inventering benämnd Sveriges folkliga textilkonst, utförd av Lilli Zickerman (1858-1949). Inventeringen gjordes 1914-1931 och resulterade i 24 000 fotografier, filmer, manuskript och en publicerad bok. Fotografierna och manuskripten finns arkiverade i Nordiska museet. En del av samlingen har nu digitaliserats och publicerats på nätet men redan i inventeringsstadiet ingick medieringen i planen. I detta projekt studerar vi Zickermans arbete ur alla dess materiella aspekter men också de effekter det fått. Trots att inventeringen var ett pionjärarbete och att dess resultat har spritts i många sammanhang, har den inte blivit föremål för kritisk analys och forskning.
Inventeringens fokus på textilt konst och hantverk var en av grundförutsättning i en kulturell sfär skapad av och för kvinnliga utövare då, och det är avgörande betydelse för projektet nu. Med ett intersektionellt perspektiv granskar vi inventeringens genomförande, innehåll, form och effekter som exempel på hur kön, etnicitet och klass kontinuerligt görs. Detta bidrar till en förståelse för hur inventeringar från tidigt 1900-tal fortfarande används av museer och i populärhistorien för att bekräfta föreställningar om ”det gamla bondesamhället”, för att istället bidra till att vederlägga normativa föreställningar från och om det förflutna. "Det mjuka kulturarvet" rekontextualiserar det feminint kodade textila fältet och bidrar till att hålla kulturarvet formbart.