Telkepevarieteten av nyarameiska
Målet med sabbatsåret är att slutföra en grammatisk beskrivning av den hotade Telkepevarieteten av nordostlig nyarameiska (NONA) och att publicera den i två volymer: en grammatik (som täcker fonologi, morfologi, syntax och informationsstruktur) och en samling av lingvistiskt glossade texter samt lexikon. Dessa kommer att baseras på mitt eget fältarbete. Även om studieområdet under de senaste decennierna har berikats med grammatikor för olika varieteter av NONA, är vi fortfarande långt ifrån en adekvat dokumentation av mångfalden hos dessa språk. Denna NONAgren (dialekterna på norra Nineveslätten) saknar fortfarande en grammatik i monografiform, likaså en textkorpus och ordlista. Telkepevarieteten är alltmer i riskzonen, i synnerhet sedan byn invaderades av ISIL 2014.
Telkepe är av särskilt intresse för studiet av arameiskans utveckling, ett språk med en skriftlig historia som går tillbaka 3000 år. De tidigaste texterna på nyarameiska språk författades i denna region för cirka 400 år sedan och har ett förhållande till de moderna dialekterna som liknar det mellan Shakespeareengelska och nutida engelska. En fullständig beskrivning av en modern varietet behövs för att kunna utnyttja potentialen hos dessa resurser. Det skulle också göra det möjligt att jämföra med närliggande dialekter, för att fastställa omfattningen av variationen inom en liten region. Open accesspublikationen kommer att vara till nytta för semitister, allmänlingvister och befolkningen i Telkepe.
Telkepe är av särskilt intresse för studiet av arameiskans utveckling, ett språk med en skriftlig historia som går tillbaka 3000 år. De tidigaste texterna på nyarameiska språk författades i denna region för cirka 400 år sedan och har ett förhållande till de moderna dialekterna som liknar det mellan Shakespeareengelska och nutida engelska. En fullständig beskrivning av en modern varietet behövs för att kunna utnyttja potentialen hos dessa resurser. Det skulle också göra det möjligt att jämföra med närliggande dialekter, för att fastställa omfattningen av variationen inom en liten region. Open accesspublikationen kommer att vara till nytta för semitister, allmänlingvister och befolkningen i Telkepe.
Slutredovisning
Projektets viktigaste resultat och publikationer, samt ett resonemang om dessa
Uppgiften under detta sabbatsår var att skapa en grammatisk beskrivning av den nordöstra nyarameiska (NENA) varieteten som talas i staden Telkepe i norra Irak, kompletterad med lingvistiskt glossade texter och ett lexikon, baserat på min egen fältforskning. Dialekten i Telkepe är alltmer hotad, särskilt sedan byn intogs av ISIL 2014. Telkepe är av särskilt intresse för historiska studier av arameiska, eftersom de tidigaste texterna på nyarameiska språk författades i denna region. Dokumentationen av Telkepevarieteten möjliggör också jämförelser med närliggande dialekter för att fastställa graden av variation inom ett litet område. Som en del av mitt sabbatsår tillbringade jag fyra månader som gästforskare vid Freie Universität Berlin och tre månader vid universitetet i Graz, där jag var gäst hos experter på dokumentation av levande semitiska språk.
Dialektal variation försummas ofta i språkforskning, och denna lucka ger ibland intrycket av en mycket större lingvistisk enhetlighet än vad som faktiskt är fallet. Denna studie, tillsammans med tidigare studier av närliggande dialekter, har avslöjat hur mycket variation det finns, även mellan byar inom ett litet område. Denna variation uttrycks dessutom i alla språkområden: fonologi, morfologi, syntax och lexikon.
Till exempel skiljer sig vokalfonologin i Telkepe markant från den i de närliggande Alqosh (Coghill 2019) och Qaraqosh (Khan 2002): inte bara ljuden är olika, utan det finns ibland ingen entydig korrespondens mellan dem. Likaså varierar deras morfologi avsevärt: de uttrycker till exempel alla presens progressiv (engelskans is -___ing) med olika konstruktioner. Exempelvis uttrycks ’han dricker’ i Telkepe som ’ile bi-shtaaya,*, i Alqosh som wole bi-shtaaya, och i Qaraqosh som kile kshaate. Ett exempel på en syntaktisk skillnad är att Telkepe under vissa förhållanden markerar direkta objekt med en preposition (differentiell objektmarkering eller DOM), men detta är inte fallet i Alqosh eller Qaraqosh. Det närliggande Baritle har DOM, men detta är villkorat på ett annat sätt (Al-Saka 2021). Morfologin och syntaxen för kopula (former som uttrycker ’att vara’) har också visat sig variera avsevärt mellan dessa dialekter.
Vad gäller lexikonet kan till och med det grundläggande ordförrådet variera. Till exempel heter ‘sparv’ butika i Telkepe, bedika i Alqosh och sipra i Qaraqosh, medan ‘sjuk’ heter laasah i Telkepe, nassaax i Alqosh och mar’a i Qaraqosh. Denna variation förklaras delvis, men inte helt, av olika grader av lån från närliggande språk, som arabiska och kurdiska.
Telkepe är en av få NENA-dialekter som uppvisar betydande direkt påverkan från arabiska. Särskilt intressant har varit att studera hur arabiska element integreras med det arameiska. Ett exempel på detta är en specifik adjektivböjning för femininum, som tydligen är unik bland NENA-dialekterna och används med en liten grupp centrala adjektiv. Här har den inhemska arameiska feminina böjningen -ta smält samman med den lånade arabiska feminina böjningen -e till den nya femininändelse -te. Samtidigt används både -ta och -e fortfarande för andra adjektivklasser.
Särskild uppmärksamhet har i detta arbete ägnats intonationen , vilket ofta försummas i språkforskning men spelar en viktig roll för betydelse i meningar (jämför svenskans ’Du GJORDE det?!’ med ’DU gjorde det?!’). I alla språkliga exempel och texter har frasgränser och huvudsakliga satsbetoningar markerats. I fonologiavsnittet beskrivs de olika intonationsmelodier som används av Telkepetalare och kopplas till betydelseskillnader.
Grammatiska beskrivningar av semitiska språk, inklusive nyligen dokumenterade hotade varianter, skrivs sällan på ett sätt som är tillgängligt för allmänlingvister. Denna monografi använder modern, allmänt förstådd lingvistisk terminologi och glossar alla språkliga exempel ord-för-ord, samt transkriberade texter, vilket gör materialet tillgängligt för språktypologer och andra allmänlingvister. Arbetet befinner sig i ett framskrider stadium och kommer att lämnas till utgivning med öppen tillgång under 2025.
Under mitt arbete med adjektivböjning i Telkepe insåg jag att situationen i Telkepe inte kunde förklaras tillräckligt utan jämförelse med hur adjektiv beter sig i andra NENA-varieteter. Detta ledde till ett delprojekt om lånade adjektiv i NENA. Jag fann att, även om de flesta lånade adjektiv kommer från kurdiska, har den lånade feminina böjningen -e ett arabiskt ursprung, och jag kunde förklara detta överraskande förhållande. Resultaten av detta delprojekt är under publicering (öppen tillgång) i Journal of Semitic Studies.
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
I Berlin drog jag nytta av att kunna delta i det livliga forskarseminariet om semitiska språk samt av givande lunchtidsdiskussioner om forskning med professor Talay och andra medlemmar i institutionen. Jag utvecklade också befintliga kontakter med allmänspråkvetare i Potsdam, inklusive flera som har arbetat med en annan NENA-varietet.
I Graz lärde jag mig mycket om intonation och informationsstruktur av Dr. El Zarka, och tillsammans tillbringade vi många timmar med att analysera intonationsmönster i mina inspelningar samt i arabiska varieteter. Vi noterade intressanta likheter mellan arameiska och arabiska varieteter inom samma region.
Under sabbatsåret hade jag tid och möjlighet att utveckla nya färdigheter i användningen av program för min forskning, bland annat LaTeX (för projektpublikationer), PRAAT (för fonetisk analys) och ELAN (för transkription, översättning och glossning kopplade till ljud och video).
Eventuellt nya forskningsfrågor
Den mest intressanta forskningsfrågan som uppstod var i vilken utsträckning språk inom samma region konvergerar i sina intonationsmönster. Areal konvergens är välstuderad inom andra språkliga områden (t.ex. segmentell fonologi och syntax), men inte när det gäller intonationsmönster. De första indikationerna tyder på att en sådan konvergens har ägt rum i den region jag studerar, men ytterligare forskning krävs för att fastställa omfattningen av detta.
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett
Under mitt sabbatsår höll jag fyra inbjudna föreläsningar: för The Philological Society vid University College London i oktober 2023, vid University of Potsdam i november 2023, vid University of Düsseldorf i maj 2024 och vid det semitiska forskarkollokviet vid Freie Universität Berlin i juni 2024. Jag presenterade min forskning även vid två internationella konferenser: den 5th Neo-Aramaic Languages Conference vid Bogaziçi University i Istanbul i oktober 2023 och Aramaic Language Studies – Historical Dimensions and Universals vid Heidelbergs universitet i september 2024.
Båda forskarvistelserna, i Berlin och Graz, resulterade i planer för framtida samarbeten: i Berlin om dokumentation av NENA-varianter, vid Universität Potsdam kring ett projekt om differential objektmarkering i NENA, och i Graz om regionala tendenser i intonationsmönster.
*Transkriptionen har anpassats här av tekniska skäl.
Referenslista
Al-Saka, Vean Matti. 2021. Verbal Syntax and Differential Object Marking in Baritle Neo-Aramaic. PhD, School of English Literature, Language and Linguistics, Newcastle University.
Coghill, Eleanor. 2019. ”Northeastern Neo-Aramaic: The dialect of Alqosh.” In The Semitic Languages, 2nd edition, edited by John Huehnergard and Na'ama Pat-El, 711–747. London/New York: Routledge.
Khan, Geoffrey. 2002. The Neo-Aramaic Dialect of Qaraqosh. Edited by T. Muraoka and C.H.M. Versteegh, Studies in Semitic Languages and Linguistics. Leiden: Brill.
Uppgiften under detta sabbatsår var att skapa en grammatisk beskrivning av den nordöstra nyarameiska (NENA) varieteten som talas i staden Telkepe i norra Irak, kompletterad med lingvistiskt glossade texter och ett lexikon, baserat på min egen fältforskning. Dialekten i Telkepe är alltmer hotad, särskilt sedan byn intogs av ISIL 2014. Telkepe är av särskilt intresse för historiska studier av arameiska, eftersom de tidigaste texterna på nyarameiska språk författades i denna region. Dokumentationen av Telkepevarieteten möjliggör också jämförelser med närliggande dialekter för att fastställa graden av variation inom ett litet område. Som en del av mitt sabbatsår tillbringade jag fyra månader som gästforskare vid Freie Universität Berlin och tre månader vid universitetet i Graz, där jag var gäst hos experter på dokumentation av levande semitiska språk.
Dialektal variation försummas ofta i språkforskning, och denna lucka ger ibland intrycket av en mycket större lingvistisk enhetlighet än vad som faktiskt är fallet. Denna studie, tillsammans med tidigare studier av närliggande dialekter, har avslöjat hur mycket variation det finns, även mellan byar inom ett litet område. Denna variation uttrycks dessutom i alla språkområden: fonologi, morfologi, syntax och lexikon.
Till exempel skiljer sig vokalfonologin i Telkepe markant från den i de närliggande Alqosh (Coghill 2019) och Qaraqosh (Khan 2002): inte bara ljuden är olika, utan det finns ibland ingen entydig korrespondens mellan dem. Likaså varierar deras morfologi avsevärt: de uttrycker till exempel alla presens progressiv (engelskans is -___ing) med olika konstruktioner. Exempelvis uttrycks ’han dricker’ i Telkepe som ’ile bi-shtaaya,*, i Alqosh som wole bi-shtaaya, och i Qaraqosh som kile kshaate. Ett exempel på en syntaktisk skillnad är att Telkepe under vissa förhållanden markerar direkta objekt med en preposition (differentiell objektmarkering eller DOM), men detta är inte fallet i Alqosh eller Qaraqosh. Det närliggande Baritle har DOM, men detta är villkorat på ett annat sätt (Al-Saka 2021). Morfologin och syntaxen för kopula (former som uttrycker ’att vara’) har också visat sig variera avsevärt mellan dessa dialekter.
Vad gäller lexikonet kan till och med det grundläggande ordförrådet variera. Till exempel heter ‘sparv’ butika i Telkepe, bedika i Alqosh och sipra i Qaraqosh, medan ‘sjuk’ heter laasah i Telkepe, nassaax i Alqosh och mar’a i Qaraqosh. Denna variation förklaras delvis, men inte helt, av olika grader av lån från närliggande språk, som arabiska och kurdiska.
Telkepe är en av få NENA-dialekter som uppvisar betydande direkt påverkan från arabiska. Särskilt intressant har varit att studera hur arabiska element integreras med det arameiska. Ett exempel på detta är en specifik adjektivböjning för femininum, som tydligen är unik bland NENA-dialekterna och används med en liten grupp centrala adjektiv. Här har den inhemska arameiska feminina böjningen -ta smält samman med den lånade arabiska feminina böjningen -e till den nya femininändelse -te. Samtidigt används både -ta och -e fortfarande för andra adjektivklasser.
Särskild uppmärksamhet har i detta arbete ägnats intonationen , vilket ofta försummas i språkforskning men spelar en viktig roll för betydelse i meningar (jämför svenskans ’Du GJORDE det?!’ med ’DU gjorde det?!’). I alla språkliga exempel och texter har frasgränser och huvudsakliga satsbetoningar markerats. I fonologiavsnittet beskrivs de olika intonationsmelodier som används av Telkepetalare och kopplas till betydelseskillnader.
Grammatiska beskrivningar av semitiska språk, inklusive nyligen dokumenterade hotade varianter, skrivs sällan på ett sätt som är tillgängligt för allmänlingvister. Denna monografi använder modern, allmänt förstådd lingvistisk terminologi och glossar alla språkliga exempel ord-för-ord, samt transkriberade texter, vilket gör materialet tillgängligt för språktypologer och andra allmänlingvister. Arbetet befinner sig i ett framskrider stadium och kommer att lämnas till utgivning med öppen tillgång under 2025.
Under mitt arbete med adjektivböjning i Telkepe insåg jag att situationen i Telkepe inte kunde förklaras tillräckligt utan jämförelse med hur adjektiv beter sig i andra NENA-varieteter. Detta ledde till ett delprojekt om lånade adjektiv i NENA. Jag fann att, även om de flesta lånade adjektiv kommer från kurdiska, har den lånade feminina böjningen -e ett arabiskt ursprung, och jag kunde förklara detta överraskande förhållande. Resultaten av detta delprojekt är under publicering (öppen tillgång) i Journal of Semitic Studies.
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
I Berlin drog jag nytta av att kunna delta i det livliga forskarseminariet om semitiska språk samt av givande lunchtidsdiskussioner om forskning med professor Talay och andra medlemmar i institutionen. Jag utvecklade också befintliga kontakter med allmänspråkvetare i Potsdam, inklusive flera som har arbetat med en annan NENA-varietet.
I Graz lärde jag mig mycket om intonation och informationsstruktur av Dr. El Zarka, och tillsammans tillbringade vi många timmar med att analysera intonationsmönster i mina inspelningar samt i arabiska varieteter. Vi noterade intressanta likheter mellan arameiska och arabiska varieteter inom samma region.
Under sabbatsåret hade jag tid och möjlighet att utveckla nya färdigheter i användningen av program för min forskning, bland annat LaTeX (för projektpublikationer), PRAAT (för fonetisk analys) och ELAN (för transkription, översättning och glossning kopplade till ljud och video).
Eventuellt nya forskningsfrågor
Den mest intressanta forskningsfrågan som uppstod var i vilken utsträckning språk inom samma region konvergerar i sina intonationsmönster. Areal konvergens är välstuderad inom andra språkliga områden (t.ex. segmentell fonologi och syntax), men inte när det gäller intonationsmönster. De första indikationerna tyder på att en sådan konvergens har ägt rum i den region jag studerar, men ytterligare forskning krävs för att fastställa omfattningen av detta.
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett
Under mitt sabbatsår höll jag fyra inbjudna föreläsningar: för The Philological Society vid University College London i oktober 2023, vid University of Potsdam i november 2023, vid University of Düsseldorf i maj 2024 och vid det semitiska forskarkollokviet vid Freie Universität Berlin i juni 2024. Jag presenterade min forskning även vid två internationella konferenser: den 5th Neo-Aramaic Languages Conference vid Bogaziçi University i Istanbul i oktober 2023 och Aramaic Language Studies – Historical Dimensions and Universals vid Heidelbergs universitet i september 2024.
Båda forskarvistelserna, i Berlin och Graz, resulterade i planer för framtida samarbeten: i Berlin om dokumentation av NENA-varianter, vid Universität Potsdam kring ett projekt om differential objektmarkering i NENA, och i Graz om regionala tendenser i intonationsmönster.
*Transkriptionen har anpassats här av tekniska skäl.
Referenslista
Al-Saka, Vean Matti. 2021. Verbal Syntax and Differential Object Marking in Baritle Neo-Aramaic. PhD, School of English Literature, Language and Linguistics, Newcastle University.
Coghill, Eleanor. 2019. ”Northeastern Neo-Aramaic: The dialect of Alqosh.” In The Semitic Languages, 2nd edition, edited by John Huehnergard and Na'ama Pat-El, 711–747. London/New York: Routledge.
Khan, Geoffrey. 2002. The Neo-Aramaic Dialect of Qaraqosh. Edited by T. Muraoka and C.H.M. Versteegh, Studies in Semitic Languages and Linguistics. Leiden: Brill.