Teorier om demokratiskt självförsvar: Exkludering, tolerans, integration
Politiska aktörer som utmanar demokratiska grunder har funnits ett tag. Ändå råder det oklarhet om vilket som är det rätta sättet att hantera dem. Ska vi utesluta antidemokrater och därigenom strida mot våra egna principer om lika inkludering och pluralism? Eller ska vi inkludera dem och låta våra demokratier stå tillbaka och gradvis urholkas?
Trots att det är brådskande har detta avgörande dilemma ännu ingen lösning. Demokratiteoretiker har hittills fokuserat på att rättfärdiga ”militant demokrati”, dvs bruket att utesluta antidemokrater. De har avfärdat strategier för tolerans, även om de senare är mer utbredda. De förbiser också så kallade sociala tillvägagångssätt som konfronterar antidemokrater genom att skrota de strukturella orättvisor som dessa aktörer exploaterar.
Syftet med detta projekt är att undersöka militant demokrati tillsammans med mindre studerade teorier om demokratiskt självförsvar som prioriterar tolerans respektive social integration. Det kastar ljus över de idéer och normativa argument som stöder dem, identifierar deras begreppsmässiga gränsdragningar, analyserar deras för- och nackdelar, deras kopplingar och kontraster.
Att uppskatta mångfalden av möjliga svar på demokratins utmanare kan utöka vår repertoar av resurser för att försvara demokrati. Genom att koppla dessa svar till olika uppfattningar om demokrati kommer projektet också att berika vår kunskap om vad demokrati är.
Trots att det är brådskande har detta avgörande dilemma ännu ingen lösning. Demokratiteoretiker har hittills fokuserat på att rättfärdiga ”militant demokrati”, dvs bruket att utesluta antidemokrater. De har avfärdat strategier för tolerans, även om de senare är mer utbredda. De förbiser också så kallade sociala tillvägagångssätt som konfronterar antidemokrater genom att skrota de strukturella orättvisor som dessa aktörer exploaterar.
Syftet med detta projekt är att undersöka militant demokrati tillsammans med mindre studerade teorier om demokratiskt självförsvar som prioriterar tolerans respektive social integration. Det kastar ljus över de idéer och normativa argument som stöder dem, identifierar deras begreppsmässiga gränsdragningar, analyserar deras för- och nackdelar, deras kopplingar och kontraster.
Att uppskatta mångfalden av möjliga svar på demokratins utmanare kan utöka vår repertoar av resurser för att försvara demokrati. Genom att koppla dessa svar till olika uppfattningar om demokrati kommer projektet också att berika vår kunskap om vad demokrati är.
Slutredovisning
Slutrapport för RJ:s sabbatsprojekt SAB22-0064
”Teorier om demokratiskt självförsvar: Exkludering, tolerans, integration"
1. Programmets mest betydelsefulla resultat och publikationer samt en diskussion av slutsatserna.
Det huvudsakliga resultatet av detta projekt var en monografi under kontrakt med Oxford University Press, som slutfördes och skickades till pressen den 22 november 2024. Monografin har titeln ”Theories of Democratic Self-Defence: Exclusion, Toleration, Integration” syftar till att kartlägga, klargöra och omorientera debatten om vilka svar på antidemokratiska politiska aktörer som är berättigade att anta i demokratiska samhällen i namn av att försvara demokratin.
Debatter kring demokratiskt självförsvar fokuserar ofta på hur samhällen ska bemöta individer eller grupper som utmanar demokratins grundläggande principer. Snarare än att förespråka en sida i denna debatt försöker denna bok utforska och kritiskt granska olika förhållningssätt till demokratiskt självförsvar och presentera dem som ”idealtyper” grundade på distinkta normativa principer.
Boken syftar till att ge läsarna verktyg för att bättre förstå och skilja mellan tre primära svar på autokratiska eller illiberala krafter: militant, tolerant och socialt. Varje strategi skiljer sig åt i hur den identifierar hot mot demokratin, vilka strategier den använder och vilka mål den försöker uppnå. Genom att lyfta fram dessa skillnader belyser boken hur dessa idealtypiska förhållningssätt tar sig uttryck i praktiken när det gäller demokratiskt självförsvar och i en rad olika sammanhang, bland annat i stats- och regeringspraxis, partipolitik och gräsrotsarbete.
Genom en omfattande analys fördjupar sig boken i det rika utbudet av normativa argument som är förknippade med varje idealtyp. Den utforskar också de grundläggande begreppen demokrati och demokratiskt hot som formar dessa förhållningssätt. Genom att göra detta betonar boken att strategier för att försvara demokratin är djupt påverkade av de principer som de bygger på. Dessa principer formar i sin tur kritiska beslut, som att definiera vem som räknas som en ”antidemokratisk aktör” och klargöra vilka aspekter av demokratin som kräver skydd.
I slutändan argumenterar boken för att det är avgörande att förstå dessa grundläggande demokratiska principer för att kunna utforma effektiva och genomtänkta strategier för demokratiskt självförsvar. Genom att klargöra dessa begrepp rustar boken läsarna för att på ett djupare plan ta itu med de utmaningar som antidemokratiska krafter utgör och för att överväga vad demokrati verkligen innebär och hur den kan skyddas.
Innehållet i boken, som är ca 88.000 ord lång, återges här nedan:
Inledning
1. Begreppet militant demokrati
2. Den militanta demokratins normer: Förnuft, hegemoni och skada
3. Den toleranta demokratin som alternativ
4. Skäl för att tolerera antidemokrater
5. Ett tredje förhållningssätt: Att försvara demokratin socialt
6. Herman Heller och samtida sociala försvar av demokratin
7. En kritisk granskning av exkludering, tolerans och integration
Efterord
Utöver monografin användes projekttiden till att utveckla, revidera eller färdigställa olika artiklar och bokkapitel inom samma temaområde, t.ex. den referee-granskade artikeln ”Responses to Populism: Militant, Tolerant and Social”, publicerad i PS: Political Science & Politics år 2025, och det populära reflektionsdokumentet ”Innocence Lost: The Moral Costs of Defending Democracy”, som begärdes av Friedrich Ebert Stiftung & Democracy Institute vid Central European University.
Huvuddelen av monografin skrevs i Sverige under 2023-2024, men jag tillbringade också två månader under våren 2024 vid Catholic University of Chile i Santiago, inbjuden av professor Cristobal Rovira Kaltwasser, vars stöd för monografin har varit avgörande sedan starten. Förutom att jag fick utmärkt feedback på min monografi vid Higher Research Seminar och knöt värdefulla nya kontakter, började Prof. Rovira och jag också utveckla ett nytt bokförslag om en Oxford Handbook som vi för närvarande är medredaktörer för (se nedan).
2. Resultat utöver publikationerna.
Utöver monografin och andra publikationer producerades ett nytt bokförslag och flera bidragsansökningar under sabbatsåret.
Ett nytt 17-sidigt bokförslag gäller en Oxford Handbook on Democratic Self-Defence, redigerad av mig själv, Bastiaan Rijpkema och Cristobal Rovira Kaltwasser. Den omfattar 46 bidragsgivare från hela världen och från olika discipliner, och vi planerar att slutföra den senast 2027. Förslaget har granskats positivt, fått stöd av OUP:s senior editor i Politik och diskuteras för närvarande av pressdelegaterna.
I samband med detta stora redaktionella projekt har jag lyckats ansöka om två mindre bidrag för evenemang. Det första är ett evenemangsbidrag (60.000 kr) från Uppsala Forum on Democracy Peace and Justice, för att anordna en Workshop i Uppsala våren 2025. Det andra är ett resestipendium från Borbos Hanssons Stiftelse (12.000 kr) för att delta i den årligen konferensen för den European Consortium for Political Research i Thessaloniki hösten 2025. I samband med den senare har jag organiserat och kommer att vara ordförande för en hel ECPR-konferenssektion, som kommer att omfatta 13 paneler. Båda evenemangen syftar till att sammanföra några av författarnana till den handbok som nämns ovan.
Under detta projekt har jag också tagit fram två förslag till projektbidrag, om ”Responses to secessionist parties in democratic contexts” och om ”Academic actors as guardians of democracy?” (se nedan). Den förstnämnda kommer att skickas till olika finansiärer, medan den sistnämnda är en ansökan till stipendieprogrammet ”Demokrati och högre utbildning” vid Uppsala universitet.
3. Nya forskningsfrågor.
Dessa två anslagsansökningar och mina senaste publikationer är också indikationer på de tre nya forskningsfrågor som uppstod under sabbatsprojektet.
Den första nya frågeställningen handlar om att gå från att studera konceptuella och normativa perspektiv på demokratiskt självförsvar till att fokusera på dess etiska perspektiv. Den nya frågan här är om att hålla tillbaka antidemokrater är jämförbart med andra akuta moraliska dilemman som politiska aktörer ställs inför, och i vilken utsträckning rättighetskränkningar kan rättfärdigas på samma sätt som moraliska övertramp kan rättfärdigas i nödsituationer.
Den andra nya inriktningen gäller det särskilda ansvar som aktörer i det civila samhället, och mer specifikt akademiska aktörer, har för att försvara demokratin. Den nya frågan här är om och varför universitet och enskilda akademiska aktörer har en särskild roll i att
försvara demokratin, och hur de ska navigera i eventuella spänningar mellan denna uppgift och deras pedagogiska och vetenskapliga kall.
Den tredje nya forskningsinriktningen som utvecklats i detta projekt är en övergång från att undersöka reaktioner på antidemokratiska partier till att undersöka reaktioner på separatistpartier i demokratiska kontexter. Den nya frågan här är om det är normativt, konceptuellt och etiskt jämförbart att förtrycka antidemokrater med att förtrycka politiska partier som på ett fredligt och legitimt sätt kämpar för regionalt oberoende från en moderstat. Vilka metoder använder statliga aktörer för att hantera dem, hur rättfärdigar de sina svar och hur etiska och normativt godtagbara är dessa svar? För att utforska denna fråga har jag tackat ja till att skriva ett kapitel om ”The constituent powerlessness of regional majorities” för en Cambridge Handbook om ”The Limits of Constituent Power”.
4. Forskningsspridning och samarbeten
Förutom monografin och andra publikationer och förslag har projektet resulterat i inbjudningar till universitet, workshops och konferenser, inklusive två huvudtal. Det har också resulterat i nya kontakter och nätverk som jag kommer att dra nytta av i framtida forskning och samarbete med praktiker. Nedan listar jag de akademiska inbjudningar som jag har fått på grundval av detta projekt:
Inbjudna huvudtal
6/2024 Konferensen ”Militant Demokrati och Konstitutionalism”, Universitetet i Nicosia
4/2025 Konferens om ”Glömda Institutioner”, Wiens universitet (kommande)
Inbjudna föredrag
4/2023 Workshop ”Undantagstillstånd och demokratiskt självförsvar”, Juridiska institutionen,
Uppsala universitet
9/2023 Workshop ” Motstånd mot den autokratiska vändningen I”, Université Libre de Bruxelles
12/2023 Workshop ” Motstånd mot den autokratiska vändningen II”, WZB Berlin Social Science
Center
3/2024 Högre seminarium, Pontifical Catholic University of Chile
5/2024 Symposium om ”Populism och demokratiskt försvar”, Roskilde universitet
9/2024 Demokratiska expeditioner Workshop #1 vid Democracy Institute, CEU Budapest
10/2024 Forskningskolloquium (Jämförande statsvetenskap), LM University Munich
11/2024 Symposium ” Den liberala demokratins framtid”, Yale-NUS Campus, Singapore
12/2024 Högre forskarseminarium (Statsvetenskapliga institutionen), Göteborgs universitet
12/2024 Seminarium om filosofi, politik och ekonomi, Institutet för Framtidsstudier,
Stockholm
3/2025 Seminarium i politisk teori, Stockholms universitet
6/2025 Workshop om ” Gränserna för konstituerande makt”, Cambridge University
Konferenser
7/2023 27:e världskongressen, International Political Science Association, Catholic
University of Argentina, Buenos Aires
8/2024 Årsmöte, American Political Science Association, Philadelphia
5/2024 Årsmöte, Svenska nätverket för politisk teori, Uppsala
8/2025 ECPR:s generalkonferens, Thessaloniki (kommande)
Länk till hemsidan
Hemsida: https://www.uu.se/en/contact-and-organisation/staff?query=N12-1411
Annan URL: https://anthoulamalkopoulou.weebly.com/
”Teorier om demokratiskt självförsvar: Exkludering, tolerans, integration"
1. Programmets mest betydelsefulla resultat och publikationer samt en diskussion av slutsatserna.
Det huvudsakliga resultatet av detta projekt var en monografi under kontrakt med Oxford University Press, som slutfördes och skickades till pressen den 22 november 2024. Monografin har titeln ”Theories of Democratic Self-Defence: Exclusion, Toleration, Integration” syftar till att kartlägga, klargöra och omorientera debatten om vilka svar på antidemokratiska politiska aktörer som är berättigade att anta i demokratiska samhällen i namn av att försvara demokratin.
Debatter kring demokratiskt självförsvar fokuserar ofta på hur samhällen ska bemöta individer eller grupper som utmanar demokratins grundläggande principer. Snarare än att förespråka en sida i denna debatt försöker denna bok utforska och kritiskt granska olika förhållningssätt till demokratiskt självförsvar och presentera dem som ”idealtyper” grundade på distinkta normativa principer.
Boken syftar till att ge läsarna verktyg för att bättre förstå och skilja mellan tre primära svar på autokratiska eller illiberala krafter: militant, tolerant och socialt. Varje strategi skiljer sig åt i hur den identifierar hot mot demokratin, vilka strategier den använder och vilka mål den försöker uppnå. Genom att lyfta fram dessa skillnader belyser boken hur dessa idealtypiska förhållningssätt tar sig uttryck i praktiken när det gäller demokratiskt självförsvar och i en rad olika sammanhang, bland annat i stats- och regeringspraxis, partipolitik och gräsrotsarbete.
Genom en omfattande analys fördjupar sig boken i det rika utbudet av normativa argument som är förknippade med varje idealtyp. Den utforskar också de grundläggande begreppen demokrati och demokratiskt hot som formar dessa förhållningssätt. Genom att göra detta betonar boken att strategier för att försvara demokratin är djupt påverkade av de principer som de bygger på. Dessa principer formar i sin tur kritiska beslut, som att definiera vem som räknas som en ”antidemokratisk aktör” och klargöra vilka aspekter av demokratin som kräver skydd.
I slutändan argumenterar boken för att det är avgörande att förstå dessa grundläggande demokratiska principer för att kunna utforma effektiva och genomtänkta strategier för demokratiskt självförsvar. Genom att klargöra dessa begrepp rustar boken läsarna för att på ett djupare plan ta itu med de utmaningar som antidemokratiska krafter utgör och för att överväga vad demokrati verkligen innebär och hur den kan skyddas.
Innehållet i boken, som är ca 88.000 ord lång, återges här nedan:
Inledning
1. Begreppet militant demokrati
2. Den militanta demokratins normer: Förnuft, hegemoni och skada
3. Den toleranta demokratin som alternativ
4. Skäl för att tolerera antidemokrater
5. Ett tredje förhållningssätt: Att försvara demokratin socialt
6. Herman Heller och samtida sociala försvar av demokratin
7. En kritisk granskning av exkludering, tolerans och integration
Efterord
Utöver monografin användes projekttiden till att utveckla, revidera eller färdigställa olika artiklar och bokkapitel inom samma temaområde, t.ex. den referee-granskade artikeln ”Responses to Populism: Militant, Tolerant and Social”, publicerad i PS: Political Science & Politics år 2025, och det populära reflektionsdokumentet ”Innocence Lost: The Moral Costs of Defending Democracy”, som begärdes av Friedrich Ebert Stiftung & Democracy Institute vid Central European University.
Huvuddelen av monografin skrevs i Sverige under 2023-2024, men jag tillbringade också två månader under våren 2024 vid Catholic University of Chile i Santiago, inbjuden av professor Cristobal Rovira Kaltwasser, vars stöd för monografin har varit avgörande sedan starten. Förutom att jag fick utmärkt feedback på min monografi vid Higher Research Seminar och knöt värdefulla nya kontakter, började Prof. Rovira och jag också utveckla ett nytt bokförslag om en Oxford Handbook som vi för närvarande är medredaktörer för (se nedan).
2. Resultat utöver publikationerna.
Utöver monografin och andra publikationer producerades ett nytt bokförslag och flera bidragsansökningar under sabbatsåret.
Ett nytt 17-sidigt bokförslag gäller en Oxford Handbook on Democratic Self-Defence, redigerad av mig själv, Bastiaan Rijpkema och Cristobal Rovira Kaltwasser. Den omfattar 46 bidragsgivare från hela världen och från olika discipliner, och vi planerar att slutföra den senast 2027. Förslaget har granskats positivt, fått stöd av OUP:s senior editor i Politik och diskuteras för närvarande av pressdelegaterna.
I samband med detta stora redaktionella projekt har jag lyckats ansöka om två mindre bidrag för evenemang. Det första är ett evenemangsbidrag (60.000 kr) från Uppsala Forum on Democracy Peace and Justice, för att anordna en Workshop i Uppsala våren 2025. Det andra är ett resestipendium från Borbos Hanssons Stiftelse (12.000 kr) för att delta i den årligen konferensen för den European Consortium for Political Research i Thessaloniki hösten 2025. I samband med den senare har jag organiserat och kommer att vara ordförande för en hel ECPR-konferenssektion, som kommer att omfatta 13 paneler. Båda evenemangen syftar till att sammanföra några av författarnana till den handbok som nämns ovan.
Under detta projekt har jag också tagit fram två förslag till projektbidrag, om ”Responses to secessionist parties in democratic contexts” och om ”Academic actors as guardians of democracy?” (se nedan). Den förstnämnda kommer att skickas till olika finansiärer, medan den sistnämnda är en ansökan till stipendieprogrammet ”Demokrati och högre utbildning” vid Uppsala universitet.
3. Nya forskningsfrågor.
Dessa två anslagsansökningar och mina senaste publikationer är också indikationer på de tre nya forskningsfrågor som uppstod under sabbatsprojektet.
Den första nya frågeställningen handlar om att gå från att studera konceptuella och normativa perspektiv på demokratiskt självförsvar till att fokusera på dess etiska perspektiv. Den nya frågan här är om att hålla tillbaka antidemokrater är jämförbart med andra akuta moraliska dilemman som politiska aktörer ställs inför, och i vilken utsträckning rättighetskränkningar kan rättfärdigas på samma sätt som moraliska övertramp kan rättfärdigas i nödsituationer.
Den andra nya inriktningen gäller det särskilda ansvar som aktörer i det civila samhället, och mer specifikt akademiska aktörer, har för att försvara demokratin. Den nya frågan här är om och varför universitet och enskilda akademiska aktörer har en särskild roll i att
försvara demokratin, och hur de ska navigera i eventuella spänningar mellan denna uppgift och deras pedagogiska och vetenskapliga kall.
Den tredje nya forskningsinriktningen som utvecklats i detta projekt är en övergång från att undersöka reaktioner på antidemokratiska partier till att undersöka reaktioner på separatistpartier i demokratiska kontexter. Den nya frågan här är om det är normativt, konceptuellt och etiskt jämförbart att förtrycka antidemokrater med att förtrycka politiska partier som på ett fredligt och legitimt sätt kämpar för regionalt oberoende från en moderstat. Vilka metoder använder statliga aktörer för att hantera dem, hur rättfärdigar de sina svar och hur etiska och normativt godtagbara är dessa svar? För att utforska denna fråga har jag tackat ja till att skriva ett kapitel om ”The constituent powerlessness of regional majorities” för en Cambridge Handbook om ”The Limits of Constituent Power”.
4. Forskningsspridning och samarbeten
Förutom monografin och andra publikationer och förslag har projektet resulterat i inbjudningar till universitet, workshops och konferenser, inklusive två huvudtal. Det har också resulterat i nya kontakter och nätverk som jag kommer att dra nytta av i framtida forskning och samarbete med praktiker. Nedan listar jag de akademiska inbjudningar som jag har fått på grundval av detta projekt:
Inbjudna huvudtal
6/2024 Konferensen ”Militant Demokrati och Konstitutionalism”, Universitetet i Nicosia
4/2025 Konferens om ”Glömda Institutioner”, Wiens universitet (kommande)
Inbjudna föredrag
4/2023 Workshop ”Undantagstillstånd och demokratiskt självförsvar”, Juridiska institutionen,
Uppsala universitet
9/2023 Workshop ” Motstånd mot den autokratiska vändningen I”, Université Libre de Bruxelles
12/2023 Workshop ” Motstånd mot den autokratiska vändningen II”, WZB Berlin Social Science
Center
3/2024 Högre seminarium, Pontifical Catholic University of Chile
5/2024 Symposium om ”Populism och demokratiskt försvar”, Roskilde universitet
9/2024 Demokratiska expeditioner Workshop #1 vid Democracy Institute, CEU Budapest
10/2024 Forskningskolloquium (Jämförande statsvetenskap), LM University Munich
11/2024 Symposium ” Den liberala demokratins framtid”, Yale-NUS Campus, Singapore
12/2024 Högre forskarseminarium (Statsvetenskapliga institutionen), Göteborgs universitet
12/2024 Seminarium om filosofi, politik och ekonomi, Institutet för Framtidsstudier,
Stockholm
3/2025 Seminarium i politisk teori, Stockholms universitet
6/2025 Workshop om ” Gränserna för konstituerande makt”, Cambridge University
Konferenser
7/2023 27:e världskongressen, International Political Science Association, Catholic
University of Argentina, Buenos Aires
8/2024 Årsmöte, American Political Science Association, Philadelphia
5/2024 Årsmöte, Svenska nätverket för politisk teori, Uppsala
8/2025 ECPR:s generalkonferens, Thessaloniki (kommande)
Länk till hemsidan
Hemsida: https://www.uu.se/en/contact-and-organisation/staff?query=N12-1411
Annan URL: https://anthoulamalkopoulou.weebly.com/