Tro, teologi och sammanhang i 4 Mosebok
Bibeltexterna har en tendens att diskuteras relativt smalt eller svepande, både i den offentliga debatten och inom forskningen, antingen som stöd eller kritik av vissa mer eller mindre detaljerade religiösa bestämmelser, eller litterärt, grammatiskt och historiskt ur specialistens perspektiv. Mer sällan ställs frågan om Bibelböckerna som egna litterära verk och deras budskap (eller teologi) i dialog med samtiden. Ofta är det sådana frågor som präster, pastorer och en intresserad allmänhet ställer sig: vad säger Bibelböckerna om Gud och världen, om synd och nåd, gott och ont? Syftet med detta projekt är att kritiskt analysera teologin i 4 Mosebok och därigenom ge ett konstruktivt bidrag till den teologiska läsningen av boken. Detta är en särskild utmaning i 4 Mosebok, om vilken det har sagts “From the point of view of its contents, the book lacks unity, and it is difficult to see any pattern in its construction” (Noth 1968, 1). I dialog med narrativ teori förstås boken som en narrativ antologi som trots sin mångfald – eller kanske just på grund av den – väver samman berättelser och andra genrer i en diskussion som spänner över frågor om religiös identitet, etnicitet, ekologi, generationers påverkan, renhet, helighet och försoning. Ett bokkontrakt är skrivet med Cambridge University Press för publicering 2023, flera konferenspresentationer är gjorda och ett utbyte mellan Enskilda Högskolan Stockholm och Cambridges universitet planeras februari-mars 2023.
Slutredovisning
INLEDNING
Syftet med detta forskningsprojekt har varit att kritiskt undersöka teologin i 4 Mosebok med utgångspunkt i narrativ teori. Teologin (eller “budskapet”) i Bibeln är ofta det som engagerar präster, pastorer och en intresserad allmänhet, men i kontrast till andra Bibelböcker har teologin i 4 Mosebok länge varit ett område som inte beforskats i någon större utsträckning. Projektet fyller därmed en viktig lucka i forskningen och bidrar med ett kritiskt förhållningssätt till studiet. Stödet från RJ Sabbatical har gjort det möjligt att färdigställa och publicera resultaten i en monografi, i en artikel, i konferenspresentationer och att knyta viktiga forskningskontaker med det Bibelvetenskapliga ämnet vid Cambridge University. Projektet genomfördes under det första halvåret 2023.
GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT
Projektet kan beskrivas i anslutning till den monografi som är på väg att publiceras. Vid bidragstidens start förelåg fem av åtta kapitel i boken: först en inledning och sedan i tur och ordning analyser av miljöbeskrivning och intrig i bokens berättelse om den fyrtioåriga vandringen i öknen, dess tema om generationsväxling, karaktärerna i den teologiska diskursen och temat om uppror och lydnad.
Arbetet under bidragstiden koncentrerades till att färdigställa de sista tre kapitlen i boken. Kapitel sex, Purity and Holiness between Disgust and Delight bryter ny mark på flera sätt. Renhetstänkandet i 4 Mosebok analyseras oftast i relation till det i 3 Mosebok, men kapitlet visar att det finns en egen litterär logik till hur temat tas upp i 4 Mosebok, inte minst i relation till likorenhet. Ofta fungerar renhetslagarna som en slags vidareutvecklingar av teman och motiv som antytts i bokens berättande delar. Renhetstänkandet analyserades även med hjälp av emotionsforskning, vilket inte gjorts tidigare.
Kapitel sju, Blessing and the God of the Book of Numbers, undersöker motivet om välsignelse i boken. Här sammanställs den senaste tidens litterära och historiska forskning på den Aronitiska välsignelsen i 4 Mos 6:22–27 och nya litterära argument för varför välsignelsen placerats just i denna del av boken tas fram. Kapitel åtta, The Reception of the Book of Numbers, till sist, ger en översikt över receptionen av 4 Mosebok, främst inom de judiska och kristna traditionerna. Tidigare översikter begränsats till de tidigaste perioderna eller enskilda fenomen. Ett viktigt bidrag är en presentation av receptionen från 1500-talet och framåt, och inte minst feministisk tolkning av boken.
Under sommaren 2023 sändes ett språkgranskat manus till redaktörerna för serien Old Testament Theology vid Cambridge University Press där monografin ska publiceras under titeln The Theology of the Book of Numbers under kommande år.
En artikel som vidareutvecklar tankegångar i boken har accepterats för publicering under 2024. Den publiceras som “Exploring the Wilderness in the Book of Numbers” och behandlar miljöbeskrivning (“setting”) som teologiskt fenomen i relation till begreppet “textens värld”. Detta är en omarbetning av en presentation gjord vid konferensen Exploring Space: Space-Related Methodical Approaches to Ancient Cultures and Texts, Freiburg och Bern, 2021 (online).
Resultat från projektet har tidigare presenterats vid olika konferenser, och material har även regelbundet lagts fram vid forskarseminarier vid Enskilda Högskolan Stockholm, vilka ibland genomförts i samarbete med de Bibelvetenskapliga forskarseminarierna vid Uppsala universitet.
Våren 2023 gjordes följande presentationer med utgångspunkt i monografins kapitel:
Den 8 mars var jag inbjuden att presentera ett utdrag ur kapitel 6 vid Hebrew Bible (Old Testament) Research Seminar, Faculty of Divinity, Cambridge University. Här gavs värdefull återkoppling på framställningen av materialet och relationen till historisk forskning.
Den 5 april inbjöds jag att presentera en version av kapitel 5 vid forskarseminariet i Bibelvetenskap vid Akademi för ledarskap och teologi, Örebro. Seminariet ledde även till att kontakt togs med lektor Samuel Hildebrandt vid Nazarene Theological College, Manchester, UK, för ett utbyte om receptionen av 4 Mosebok. Hildebrandt skriver för närvarande volymen om 4 Mosebok i Wiley Blackwells kommentarserie över Bibelböckernas reception “…Through the Centuries”.
Den 25–26 maj inbjöds jag att delta i symposiet “Engaging Scripture: A Symposium on Theological Interpretation in Dialogue with Stephen Fowl”, vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet. Här presenterade jag en översikt över problemställningar för att jobba med teologin i 4 Mosebok, där delar ur monografins kapitel 1 och 8 användes under rubriken “Writing a Biblical Theology of Numbers”. Detta var det första symposiet av sitt slag i Sverige på senare tid, och en viktig mötesplats för forskare som är intresserade av den teologiska tolkningen av Bibelböckerna.
Vidare kommer jag att den 17–21 november 2023 presentera två papers vid Society of Biblical Literature Annual Meeting i San Antonio, Texas, USA. Detta är världens största forskarkonferens för Bibelvetenskap och en viktigt arena för att sprida forskningsresultat. De två paperna är specialstudier som tar sin utgångspunkt i monografins kapitel 6: “The Bitter Effect of the Water in the Sotah-Ritual (Num 5:11–31): Holiness and Impurity in Conflict”, och “The Theology of Holiness and Purity in the Book of Numbers”.
Till sist möjliggjorde stödet från RJ Sabbatical en månadslång vistelse (11/2 – 12/3 2023) som Visiting scholar vid Faculty of Divinity, Cambridge University, där professor Nathan MacDonald fungerade som värd. Tiden var produktiv och värdefull för forskningen och vidare kontakter. Här skrevs alla kapitel för monografin färdiga förutom det sista kapitlet om receptionshistoria. Jag fick möjlighet att träffa och ha längre samtal med samtliga tre professorer i den Hebreiska Bibelns (Gamla testamentets) tolkning och inbjöds även att delta i fakultetens vidare verksamhet. Professor James Aitken gav viktig input när det gäller tankar på ett forskningsprojekt kring hebreisk lexikografi och grammatik. Professor Katherine Dell har skrivit om teologisk tolkning av Bibelböcker på ett sätt som ligger nära mitt projekt. Hon besökte senare under 2023 det Bibelvetenskapliga forskarseminariet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 18 april där hon presenterade ett paper med rubriken “Covenant and Wisdom: Arguing with a Premise from Absence”. Samma dag höll hon även offentliga föreläsningar vid högskolan under rubriken “Theological Themes in ‘Wisdom Literature’: Proverbs, Job, and Ecclesiastes”. Professor MacDonald forskning handlar till stor utsträckning om kulten i det gamla Israel och de fem Moseböckerna och gav mycket god input på mitt projekt vid vistelsen i Cambridge. På liknande sätt som Dell har han tackat ja till en inbjudan att presentera sin forskning vid offentliga föreläsningar på Enskilda Högskolan Stockholm den 16 april 2024 under rubriken “Mapping the Tribes of Israel in Early Modern Europe”. Den 17 april 2024 presenterar han ett paper vid forskarseminaret i Bibelvetenskap under rubriken “The Greek Text of Exod 35–40 and the Literary Development of the Tabernacle Account”. Kontakterna med dessa forskare fortsätter och jag planerar ytterligare korta forskningsvistelser i Cambridge under 2024.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektet är i stort avslutat men har gett upphov till ett flertal följdfrågor som kan utgöra grunden för nya forskningsprojekt. Ett gäller blandningen av traditioner som möter i 4 Mosebok, främst prästerliga sådana i relation till andra traditioner, och hur dessa dateras och förstås. Här är kontakten med Nathan MacDonald värdefull som är expert inom detta område. Kapitlet om renhetstänkande i monografin öppnar upp frågor om Zoroastrisk påverkan på de prästerliga renhetslagarna. Det paper som presenteras vid Society of Biblical Literature Annual Meeting i november i år påvisar en sådan påverkan, men frågan behöver utredas grundligare. I ett bredare perspektiv än bara 4 Mosebok väcks frågor om vad Bibelteologi eller teologi i Bibeln är och hur den analyseras, ett ämne som är svagt representerat i Sverige och där både Katherine Dell och Nathan MacDonald är viktiga konversationspartners, liksom den grupp av forskare som möttes i Linköping i maj 2023. Vidare var en överraskning i forskningsprojektet att så lite gjorts när det gäller receptionen av 4 Mosebok. Här finns många luckor att fylla, t ex när det gäller receptionen bland anabaptister under 15–1600-talen, men också den tidigmoderna tolkningen under 18–1900-talen. En viktig kontakt för framtida forskning och samarbete är här Samuel Hildebrandt i Manchester.
Till sist gav som uppgetts kontakten med James Aitken viktig input för forskning om Bibelhebreisk lexikografi och grammatik. En del av detta gäller att undersöka den prästerlig terminologi som återfinns i 4 Mosebok. I ett vidare perspektiv har det dock på det svenskspråkiga området inte producerats något Bibelhebreisk lexikon sedan början av 1800-talet, och den senaste fördjupande grammatiken kom 1960. Aitken gick tragiskt bort under våren så att en fortsatt personlig kontakt inte är möjlig, men kontakterna med forskarområdet Bibelvetenskap i Cambridge, vilket inkluderar den vidare kompetens i Hebreiska som finns vid universitetet, består.
Syftet med detta forskningsprojekt har varit att kritiskt undersöka teologin i 4 Mosebok med utgångspunkt i narrativ teori. Teologin (eller “budskapet”) i Bibeln är ofta det som engagerar präster, pastorer och en intresserad allmänhet, men i kontrast till andra Bibelböcker har teologin i 4 Mosebok länge varit ett område som inte beforskats i någon större utsträckning. Projektet fyller därmed en viktig lucka i forskningen och bidrar med ett kritiskt förhållningssätt till studiet. Stödet från RJ Sabbatical har gjort det möjligt att färdigställa och publicera resultaten i en monografi, i en artikel, i konferenspresentationer och att knyta viktiga forskningskontaker med det Bibelvetenskapliga ämnet vid Cambridge University. Projektet genomfördes under det första halvåret 2023.
GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT
Projektet kan beskrivas i anslutning till den monografi som är på väg att publiceras. Vid bidragstidens start förelåg fem av åtta kapitel i boken: först en inledning och sedan i tur och ordning analyser av miljöbeskrivning och intrig i bokens berättelse om den fyrtioåriga vandringen i öknen, dess tema om generationsväxling, karaktärerna i den teologiska diskursen och temat om uppror och lydnad.
Arbetet under bidragstiden koncentrerades till att färdigställa de sista tre kapitlen i boken. Kapitel sex, Purity and Holiness between Disgust and Delight bryter ny mark på flera sätt. Renhetstänkandet i 4 Mosebok analyseras oftast i relation till det i 3 Mosebok, men kapitlet visar att det finns en egen litterär logik till hur temat tas upp i 4 Mosebok, inte minst i relation till likorenhet. Ofta fungerar renhetslagarna som en slags vidareutvecklingar av teman och motiv som antytts i bokens berättande delar. Renhetstänkandet analyserades även med hjälp av emotionsforskning, vilket inte gjorts tidigare.
Kapitel sju, Blessing and the God of the Book of Numbers, undersöker motivet om välsignelse i boken. Här sammanställs den senaste tidens litterära och historiska forskning på den Aronitiska välsignelsen i 4 Mos 6:22–27 och nya litterära argument för varför välsignelsen placerats just i denna del av boken tas fram. Kapitel åtta, The Reception of the Book of Numbers, till sist, ger en översikt över receptionen av 4 Mosebok, främst inom de judiska och kristna traditionerna. Tidigare översikter begränsats till de tidigaste perioderna eller enskilda fenomen. Ett viktigt bidrag är en presentation av receptionen från 1500-talet och framåt, och inte minst feministisk tolkning av boken.
Under sommaren 2023 sändes ett språkgranskat manus till redaktörerna för serien Old Testament Theology vid Cambridge University Press där monografin ska publiceras under titeln The Theology of the Book of Numbers under kommande år.
En artikel som vidareutvecklar tankegångar i boken har accepterats för publicering under 2024. Den publiceras som “Exploring the Wilderness in the Book of Numbers” och behandlar miljöbeskrivning (“setting”) som teologiskt fenomen i relation till begreppet “textens värld”. Detta är en omarbetning av en presentation gjord vid konferensen Exploring Space: Space-Related Methodical Approaches to Ancient Cultures and Texts, Freiburg och Bern, 2021 (online).
Resultat från projektet har tidigare presenterats vid olika konferenser, och material har även regelbundet lagts fram vid forskarseminarier vid Enskilda Högskolan Stockholm, vilka ibland genomförts i samarbete med de Bibelvetenskapliga forskarseminarierna vid Uppsala universitet.
Våren 2023 gjordes följande presentationer med utgångspunkt i monografins kapitel:
Den 8 mars var jag inbjuden att presentera ett utdrag ur kapitel 6 vid Hebrew Bible (Old Testament) Research Seminar, Faculty of Divinity, Cambridge University. Här gavs värdefull återkoppling på framställningen av materialet och relationen till historisk forskning.
Den 5 april inbjöds jag att presentera en version av kapitel 5 vid forskarseminariet i Bibelvetenskap vid Akademi för ledarskap och teologi, Örebro. Seminariet ledde även till att kontakt togs med lektor Samuel Hildebrandt vid Nazarene Theological College, Manchester, UK, för ett utbyte om receptionen av 4 Mosebok. Hildebrandt skriver för närvarande volymen om 4 Mosebok i Wiley Blackwells kommentarserie över Bibelböckernas reception “…Through the Centuries”.
Den 25–26 maj inbjöds jag att delta i symposiet “Engaging Scripture: A Symposium on Theological Interpretation in Dialogue with Stephen Fowl”, vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet. Här presenterade jag en översikt över problemställningar för att jobba med teologin i 4 Mosebok, där delar ur monografins kapitel 1 och 8 användes under rubriken “Writing a Biblical Theology of Numbers”. Detta var det första symposiet av sitt slag i Sverige på senare tid, och en viktig mötesplats för forskare som är intresserade av den teologiska tolkningen av Bibelböckerna.
Vidare kommer jag att den 17–21 november 2023 presentera två papers vid Society of Biblical Literature Annual Meeting i San Antonio, Texas, USA. Detta är världens största forskarkonferens för Bibelvetenskap och en viktigt arena för att sprida forskningsresultat. De två paperna är specialstudier som tar sin utgångspunkt i monografins kapitel 6: “The Bitter Effect of the Water in the Sotah-Ritual (Num 5:11–31): Holiness and Impurity in Conflict”, och “The Theology of Holiness and Purity in the Book of Numbers”.
Till sist möjliggjorde stödet från RJ Sabbatical en månadslång vistelse (11/2 – 12/3 2023) som Visiting scholar vid Faculty of Divinity, Cambridge University, där professor Nathan MacDonald fungerade som värd. Tiden var produktiv och värdefull för forskningen och vidare kontakter. Här skrevs alla kapitel för monografin färdiga förutom det sista kapitlet om receptionshistoria. Jag fick möjlighet att träffa och ha längre samtal med samtliga tre professorer i den Hebreiska Bibelns (Gamla testamentets) tolkning och inbjöds även att delta i fakultetens vidare verksamhet. Professor James Aitken gav viktig input när det gäller tankar på ett forskningsprojekt kring hebreisk lexikografi och grammatik. Professor Katherine Dell har skrivit om teologisk tolkning av Bibelböcker på ett sätt som ligger nära mitt projekt. Hon besökte senare under 2023 det Bibelvetenskapliga forskarseminariet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 18 april där hon presenterade ett paper med rubriken “Covenant and Wisdom: Arguing with a Premise from Absence”. Samma dag höll hon även offentliga föreläsningar vid högskolan under rubriken “Theological Themes in ‘Wisdom Literature’: Proverbs, Job, and Ecclesiastes”. Professor MacDonald forskning handlar till stor utsträckning om kulten i det gamla Israel och de fem Moseböckerna och gav mycket god input på mitt projekt vid vistelsen i Cambridge. På liknande sätt som Dell har han tackat ja till en inbjudan att presentera sin forskning vid offentliga föreläsningar på Enskilda Högskolan Stockholm den 16 april 2024 under rubriken “Mapping the Tribes of Israel in Early Modern Europe”. Den 17 april 2024 presenterar han ett paper vid forskarseminaret i Bibelvetenskap under rubriken “The Greek Text of Exod 35–40 and the Literary Development of the Tabernacle Account”. Kontakterna med dessa forskare fortsätter och jag planerar ytterligare korta forskningsvistelser i Cambridge under 2024.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektet är i stort avslutat men har gett upphov till ett flertal följdfrågor som kan utgöra grunden för nya forskningsprojekt. Ett gäller blandningen av traditioner som möter i 4 Mosebok, främst prästerliga sådana i relation till andra traditioner, och hur dessa dateras och förstås. Här är kontakten med Nathan MacDonald värdefull som är expert inom detta område. Kapitlet om renhetstänkande i monografin öppnar upp frågor om Zoroastrisk påverkan på de prästerliga renhetslagarna. Det paper som presenteras vid Society of Biblical Literature Annual Meeting i november i år påvisar en sådan påverkan, men frågan behöver utredas grundligare. I ett bredare perspektiv än bara 4 Mosebok väcks frågor om vad Bibelteologi eller teologi i Bibeln är och hur den analyseras, ett ämne som är svagt representerat i Sverige och där både Katherine Dell och Nathan MacDonald är viktiga konversationspartners, liksom den grupp av forskare som möttes i Linköping i maj 2023. Vidare var en överraskning i forskningsprojektet att så lite gjorts när det gäller receptionen av 4 Mosebok. Här finns många luckor att fylla, t ex när det gäller receptionen bland anabaptister under 15–1600-talen, men också den tidigmoderna tolkningen under 18–1900-talen. En viktig kontakt för framtida forskning och samarbete är här Samuel Hildebrandt i Manchester.
Till sist gav som uppgetts kontakten med James Aitken viktig input för forskning om Bibelhebreisk lexikografi och grammatik. En del av detta gäller att undersöka den prästerlig terminologi som återfinns i 4 Mosebok. I ett vidare perspektiv har det dock på det svenskspråkiga området inte producerats något Bibelhebreisk lexikon sedan början av 1800-talet, och den senaste fördjupande grammatiken kom 1960. Aitken gick tragiskt bort under våren så att en fortsatt personlig kontakt inte är möjlig, men kontakterna med forskarområdet Bibelvetenskap i Cambridge, vilket inkluderar den vidare kompetens i Hebreiska som finns vid universitetet, består.