Arbete eller brottslighet? Ny evidens om hur rättsväsendet formar arbete och skolgång för ungdomar från socioekonomiskt utsatta grupper.
Hur unga människor behandlas av rättsväsendets olika grenar kan ha stor betydelse för deras livsval, såsom motivation till utbildning och arbete, engagemang i samhället, och brottslighet. Rättskedjans primära uppgift är brottsförebyggande, men samhället har mycket att vinna på en kriminalpolitik utformad för att uppnå bredare mål. Tre specifika frågeställningar studeras: 1) Vad är effekten av samhällstjänst på socialt engagemang hos unga lagöverträdare? 2) Hur påverkas unga i lokalsamhällen av att den första personen från deras etniska minoritetsgrupp och bostadsområde blir polis? 3) Spelar kvalitén på arbetsplatser för arbetslivserfarenhet tidigt i livet någon roll? Projektet använder kvantitativa analysmetoder med svenska registerdata på individnivå kompletterade med data insamlat genom ett fältexperiment. Det bidrar till vår förståelse för hur straffrättsliga påföljder och polisens arbete påverkar beteendet hos unga människor i riskzonen för, eller redan involverade i, brottslighet. Syftet är att informera den politiska debatten om hur vi kan skapa ett mer inkluderande samhälle, minska brottslighet och öka chanserna på arbetsmarknaden för unga. Specifikt adresseras policydiskusser såsom hur polisen påverkar lokalsamhällen bortom effekter på brottslighet, hur skolresultat för elever med invandrarbakgrund kan förbättras, och hur straffrättsliga påföljder för unga kan utformas för långsiktiga resultat.