Anna Jarstad

Att leva på omtvistad mark

Vissa krig avslutas utan att alla konflikter över territorium är löst. Det innebär en risk för återgång till krig och har förödande konsekvenser för människor som bor i området.
Projektet tillämpar ramverket Relationell Fred i studier av flera analytiska nivåer från internationell till gräsrotsnivå för att analysera hur den komplexa väven av relationer om territoriella konflikter på Cypern och i Kosovo. Båda dessa länder klassas som djupt delade samhällen där både grupper levde blandat. Detta gäller fortfarande norra delarna av Kosovo, men Cypern är nu uppdelad i en nordlig turkcypriotisk del och en sydlig grekcypriotisk del. Trots den fortsatt olösta konflikten har en del aktörer utvecklat olika grad av fredliga relationer.

Materialet för undersökningarna inkluderar intervjuer, tidningsartiklar, politiska uttalanden, juridiska fall, fotografier av omtvistade områden och sekundärkällor. Jarstad kommer att färdigställa tre artiklar som redan påbörjats: 1) gränskonflikter och 2) praktiska och materiella konflikter. I artikel 3) förklarar jag variationen av fred inom olika aktörspar: värför är visa relationer fientliga medan andra är fredliga? Det övergripande syftet är följaktligen att undersöka grader av fred efter krig, trots olösta territoriella konflikter.
Slutredovisning
Forskningen fokuserade på att förstå gränsteori (“bordering”) inom ramen för etnopolitisk konflikt, med särskilt fokus på fallet Cypern. Den förfinar definitionen av “bordering” så att den omfattar de praktiker och policyer genom vilka gränser konstrueras och dekonstrukteras för att hävda ägande och definiera en folkgrupp som en distinkt politisk entitet. Genom att använda ett socioterritoriellt perspektiv argumenterar forskningen för att gränspraktiker i grunden drivs av psykologiska ägandekrav över omstridda territorier och narrativ, med betoning på den relationella och dynamiska karaktären av dessa processer.

I Cypern påverkas gränspraktikerna hos både grekcyprioter och turkcyprioter djupt av ontologisk osäkerhet—en existentiell rädsla för politisk utplåning, rotad i historiskt våld, etnisk rensning och territoriell delning. Denna osäkerhet leder till extrema gränsbeteenden som upprätthåller känslomässiga sår, främjar etnisk exklusivitet och implementerar restriktiva immigrationspolicyer.

Arbetet utforskar vidare fluiditeten i dessa praktiker, där gränser kan vara rigida vid gränskontroller men porösa i andra regioner, vilket möjliggör olagliga övergångar. Det identifierar liminalitet (en osäker övergångsfas där utgången är oviss) som ett avgörande begrepp, givet de pågående, oavslutade egendomskrav och kränkningar av migranters rättigheter.

Studien förespråkar framtida komparativ forskning för att validera den föreslagna definitionen av (“bordering”) och bedöma dess tillämplighet på andra konfliktsituationer. Dessutom understryker den nödvändigheten av effektiva strategier för konfliktlösning för att mildra ontologisk osäkerhet och avsluta det liminala tillståndet, som för närvarande undergräver internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Sabbaticalperioden inkluderade en forskningsvistelse från den 19 februari till den 20 mars 2024 vid institutionen för statsvetenskap och internationella relationer vid Eastern Mediterranean University i Famagusta, Cypern. Den 6 mars höll Jarstad ett seminarium där hon presenterade sitt arbete med titeln “Varieties of Peace: how to conceptualize and study peace”. Framtida forskningssamarbeten diskuterades, och detta har följts upp av en ytterligare forskningsresa i oktober 2024.

Jarstad presenterade dessutom sin forskning vid ett seminarium i Uppsala 15 maj och medverkade i ett seminarium i Göteborg om Cypern 23 maj.
Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
SAB23-0039
Summa
SEK 801 966
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
År
2023