Framtidsfantasier
I en komplicerad och svåröverblickbar tid krävs det en förmåga att tänka fantasifullt och kreativt om framtiden. Men som många forskare, konstnärer och kulturkritiker har visat är framtiden svår att föreställa sig. Ur ett västerländskt perspektiv har det till exempel uppfattats som svårt, nästan omöjligt, att föreställa sig ett alternativ till kapitalism. På motsvarande sätt har det hävdats att vi står handfallna inför tanken på att föreställa oss vad klimatkrisen kan leda till.
Syftet med detta projekt är att studera möjligheterna att skapa visionära framtidsföreställningar. Projektet kommer att studera den roll som konstnärliga uttryck och populärkultur kan spela som impulsgivare i detta arbete, liksom den roll artificiell intelligens kan spela. Projektet kommer vidare att studera de olika sätt på vilka forskare tar sig an dessa frågor.
Syftet med detta projekt är att studera möjligheterna att skapa visionära framtidsföreställningar. Projektet kommer att studera den roll som konstnärliga uttryck och populärkultur kan spela som impulsgivare i detta arbete, liksom den roll artificiell intelligens kan spela. Projektet kommer vidare att studera de olika sätt på vilka forskare tar sig an dessa frågor.
Slutredovisning
Jag fick år 2023 medel av RJ för en nio månader lång sabbatical under 2024. Syftet var att arbeta vidare på ett bokmanuskript med titeln ”Imaginative Futures”, ett projekt om framtidsvisioner och framtidsfantasier. Jag hade redan vid ansökningstillfället ett bokkontrakt för publicering av manuskriptet med förlaget MIT Press, det utan tvekan mest prestigefyllda internationella förlaget när det handlar om böcker om medier, konst och teknologi, vilket är det forskningsfält inom vilket min forskningsverksamhet bedrivs. Detta är den andra bok jag kommer publicera med MIT Press (den första, ”Collaborative Media. Production, Consumption, and Design Interventions”, skriven tillsammans med Jonas Löwgren, publicerades år 2013).
Som angivits i ansökan har jag ägnat tiden åt att redigera i de kapitel som det redan fanns versioner av, samt skriva två nya, substantiella kapitel. Så har jag arbetat, men i arbetet med manuskriptet insåg jag att det fanns starka skäl till att även utveckla diskussionen kring begreppet ”imagination” i en mer filosofisk och idéhistorisk riktning än vad jag hade tänkt tidigare; detta uppfattade jag som nödvändigt för att stärka mitt resonemang och för att tydligare kunna besvara de frågor jag redan hade ställt i boken. Men utöver det insåg jag att det mer generellt finns ett behov av att ifrågasätta vad som är den allmänt accepterade bilden av begreppets historia. I manuskriptet ifrågasätter jag alltså denna ”berättelse” och argumenterar för en alternativ sådan, som tar upp tänkare som traditionellt har skrivits ur denna tradition. Detta gäller esoteriska tänkare från renässannsen, det gäller den italienske 1700-talsfilosofen Giambattista Vico och det gäller den utopiske filosofen Ernst Bloch. Som ett exempel på en samtida subversiv tänkare inom området för jag även in den amerikanska science fiction-författaren Ursula K. Le Guin i berättelsen. Vad gäller övriga kapitel har naturligtvis utvecklingar och utvikningar skett, men inget som i grunden förändrar upplägget för boken. En intressant aspekt är emellertid den snabba utvecklingen av artificiell intelligens bara sedan jag skrev min ansökan; relationen mellan detta och kreativitet och fantasi har utan tvekan blivit alltmer aktuellt.
Av de nio månaderna tillbringades två i London. Jag var gästforskare vid King’s College London. Min kontaktperson var Joanna Zylinska, professor i mediefilosofi. Joanna Zylinska och jag har arbetat tillsammans tidigare, och vistelsen vid King’s medförde att jag fick tillfälle att dryfta mitt arbete med kunniga och på området inlästa forskare, utöver Zylinska främst Steven Connor, professor och forskningsföreståndare för King’s ”Digital Futures Institute”. Som avslutning på vistelsen i London medverkade jag i ett symposium med titeln ”Imaginative Digital Futures” (https://www.kcl.ac.uk/events/imaginative-digital-futures-a-symposium), en titel som baserades på titeln på mitt bokmanus. Symposiet var delvis arrangerat för att lansera ett nytt online-master-program i Digital Futures. Med tanke på att min institution vid Malmö universitet sedan flera år tillbaka har ett online-masterprogram i Media and Communication Studies är tanken nu att vi ska se på möjliga samarbeten mellan programmen.
I London var jag därutöver i kontakt med forskare på University College London, främst Claire Thomson, professor i filmhistoria. På UCL gav jag ett kvällsseminarium om min forskning vid deras Institute of Advance Studies. Seminariet var, liksom seminariet på King’s, öppet även för allmänheten (https://www.ucl.ac.uk/institute-of-advanced-studies/events/2024/nov/talk-space-hauntings-golden-records-hope-and-regrets-tender-time).
Såsom angivits i ansökan var syftet med denna sabbatical just att arbeta med ett konkret bokmanus, och det är vad jag har gjort. Men som en bi-effekt av arbetet har jag och min tidigare medarbetare Jonas Löwgren påbörjat arbete med en vetenskaplig artikel som ska uppdatera vår nu drygt tio år gamla bok på MIT Press. Det här är ett arbete som för min del baseras på de nya infallsvinklar på medier som denna sabbatical har givit upphov till. Vi planerar att leverera en artikel till en internationell, peer review-bedömd tidskrift någon gång i vår.
Jag vill också nämna att jag planerar att efter färdigställandet av detta manuskript börja arbeta på en mer populärvetenskaplig bok på svenska om framtidsvisioner och framtidsfantasier. Det blir en helt annan bok än denna akademiska bok. Det engelska begreppet ”Imagination” är svårt att översätta till svenska; det ligger någonstans mellan fantasi och föreställningsförmåga. Men boken kommer naturligtvis vara baserad på det arbete jag genomför nu.
Sammanfattningsvis. De nio månaderna har utnyttjats enligt plan: Jag har arbetat vidare med det sedan tidigare påbörjade manuskriptet och jag har använt min internationella vistelse till att både få nya impulser för mitt eget arbete, och till att arbeta på nya samarbeten mellan min hemma-institution och King’s College London. Jag är överens med min förläggare på MIT Press om att lämna ett slutmanus sommaren 2025. Förhoppningen är att boken kommer vara fritt tillgänglig på Internet; MIT Press arbetar hårt med denna fråga för närvarande, och publicerar alltfler böcker med Open Access.
Som angivits i ansökan har jag ägnat tiden åt att redigera i de kapitel som det redan fanns versioner av, samt skriva två nya, substantiella kapitel. Så har jag arbetat, men i arbetet med manuskriptet insåg jag att det fanns starka skäl till att även utveckla diskussionen kring begreppet ”imagination” i en mer filosofisk och idéhistorisk riktning än vad jag hade tänkt tidigare; detta uppfattade jag som nödvändigt för att stärka mitt resonemang och för att tydligare kunna besvara de frågor jag redan hade ställt i boken. Men utöver det insåg jag att det mer generellt finns ett behov av att ifrågasätta vad som är den allmänt accepterade bilden av begreppets historia. I manuskriptet ifrågasätter jag alltså denna ”berättelse” och argumenterar för en alternativ sådan, som tar upp tänkare som traditionellt har skrivits ur denna tradition. Detta gäller esoteriska tänkare från renässannsen, det gäller den italienske 1700-talsfilosofen Giambattista Vico och det gäller den utopiske filosofen Ernst Bloch. Som ett exempel på en samtida subversiv tänkare inom området för jag även in den amerikanska science fiction-författaren Ursula K. Le Guin i berättelsen. Vad gäller övriga kapitel har naturligtvis utvecklingar och utvikningar skett, men inget som i grunden förändrar upplägget för boken. En intressant aspekt är emellertid den snabba utvecklingen av artificiell intelligens bara sedan jag skrev min ansökan; relationen mellan detta och kreativitet och fantasi har utan tvekan blivit alltmer aktuellt.
Av de nio månaderna tillbringades två i London. Jag var gästforskare vid King’s College London. Min kontaktperson var Joanna Zylinska, professor i mediefilosofi. Joanna Zylinska och jag har arbetat tillsammans tidigare, och vistelsen vid King’s medförde att jag fick tillfälle att dryfta mitt arbete med kunniga och på området inlästa forskare, utöver Zylinska främst Steven Connor, professor och forskningsföreståndare för King’s ”Digital Futures Institute”. Som avslutning på vistelsen i London medverkade jag i ett symposium med titeln ”Imaginative Digital Futures” (https://www.kcl.ac.uk/events/imaginative-digital-futures-a-symposium), en titel som baserades på titeln på mitt bokmanus. Symposiet var delvis arrangerat för att lansera ett nytt online-master-program i Digital Futures. Med tanke på att min institution vid Malmö universitet sedan flera år tillbaka har ett online-masterprogram i Media and Communication Studies är tanken nu att vi ska se på möjliga samarbeten mellan programmen.
I London var jag därutöver i kontakt med forskare på University College London, främst Claire Thomson, professor i filmhistoria. På UCL gav jag ett kvällsseminarium om min forskning vid deras Institute of Advance Studies. Seminariet var, liksom seminariet på King’s, öppet även för allmänheten (https://www.ucl.ac.uk/institute-of-advanced-studies/events/2024/nov/talk-space-hauntings-golden-records-hope-and-regrets-tender-time).
Såsom angivits i ansökan var syftet med denna sabbatical just att arbeta med ett konkret bokmanus, och det är vad jag har gjort. Men som en bi-effekt av arbetet har jag och min tidigare medarbetare Jonas Löwgren påbörjat arbete med en vetenskaplig artikel som ska uppdatera vår nu drygt tio år gamla bok på MIT Press. Det här är ett arbete som för min del baseras på de nya infallsvinklar på medier som denna sabbatical har givit upphov till. Vi planerar att leverera en artikel till en internationell, peer review-bedömd tidskrift någon gång i vår.
Jag vill också nämna att jag planerar att efter färdigställandet av detta manuskript börja arbeta på en mer populärvetenskaplig bok på svenska om framtidsvisioner och framtidsfantasier. Det blir en helt annan bok än denna akademiska bok. Det engelska begreppet ”Imagination” är svårt att översätta till svenska; det ligger någonstans mellan fantasi och föreställningsförmåga. Men boken kommer naturligtvis vara baserad på det arbete jag genomför nu.
Sammanfattningsvis. De nio månaderna har utnyttjats enligt plan: Jag har arbetat vidare med det sedan tidigare påbörjade manuskriptet och jag har använt min internationella vistelse till att både få nya impulser för mitt eget arbete, och till att arbeta på nya samarbeten mellan min hemma-institution och King’s College London. Jag är överens med min förläggare på MIT Press om att lämna ett slutmanus sommaren 2025. Förhoppningen är att boken kommer vara fritt tillgänglig på Internet; MIT Press arbetar hårt med denna fråga för närvarande, och publicerar alltfler böcker med Open Access.