På senare år har människor i högre socioekonomiska grupper börjat skaffa fler barn än i lägre socioekonomiska grupper både i Sverige och många andra länder i västvärlden. Tidigare forskning med fokus på individer som oberoende enheter har inte kunnat förklara denna polarisering i fertilitet. Vi kommer att använda ett socialt nätverksperspektiv för att förstå vilken roll segregerade sociala nätverk spelar för fertiliteten i olika socioekonomiska grupper. Med hjälp av longitudinella sociala nätverk på befolkningsnivå bestående av olika sorters relationer (t ex grannar, familj och arbetskamrater) kommer vi för olika socioekonomiska grupper att försöka förklara (1) hur fertilitetsbeteende sprids i de sociala nätverken, (2) hur användningen av in-vitro fertilisering sprids i de sociala nätverken och (3) hur familjestöd i någons sociala nätverk påverkar fertiliteten. Vi kommer att inhämta data från flera svenska register, och använda kvasiexperimentella metoder (dvs instrumentella variabler, matchning och analys av små enheter) för att särskilja om människor påverkar varandras fertilitetsbeteende eller om detta helt enkelt styrs av redan existerande likheter (t.ex. hur många barn man föreställt sig). Projektet är det första som undersöker de sociala nätverkens roll för socioekonomiska skillnader i fertilitet baserat på nätverksdata på befolkningsnivå, vilket bidrar till förståelsen av de socioekonomiska skillnader vi nu ser.