En osannolik vänskap: De strategiska och normativa grunderna för alliansen mellan USA och Japan
Internationella relationer är fulla av vänskapens språk. Stater har "vänskapliga förbindelser", undertecknar "vänskapsfördrag" och kategoriserar andra stater som "vänner" eller "fiender". Vad innebär det då i realiteten att vara "vänner" på den internationella scenen? Denna bok utgör en viktig fallstudie inom forskningsområdet internationell vänskap som rör en icke-västerländsk sådan relation, nämligen den amerikansk-japanska alliansen.
Höga tjänstemän har beskrivit alliansen som en ‘hörnsten’ av fred, säkerhet och välstånd för hela den indo-pacifiska regionen (Blinken mfl 2023). De två staterna har en integrerad militärapparat, djupa politiska och civila relationer och talar ofta vänskapens språk. USA:s bistånd efter tsunamin 2011 skedde i form av Operation Tomodachi (vän), medan Donald Trump och Shinzo Abe hade en berömd "bromance".
Är den amerikansk-japanska vänskapen "strategisk", det vill säga baserad på egenintresse och en instrumentell kostnads- och nyttoanalys, eller "normativ", det vill säga baserad på förtroende och altruism? Normativa vänskapsrelationer tar tid att utveckla, men de består längre än de gemensamma intressen som de bygger på. Om vi fastställer karaktären och kvaliteten på vänskapen mellan USA och Japan kan vi få en uppfattning om alliansens djup och hållbarhet. Projektet bidrar till litteraturen om vänskap och ställer frågan: Kan stater som ligger så kulturellt och geografiskt långt ifrån varandra som Japan och USA verkligen bli "nära" vänner?
Höga tjänstemän har beskrivit alliansen som en ‘hörnsten’ av fred, säkerhet och välstånd för hela den indo-pacifiska regionen (Blinken mfl 2023). De två staterna har en integrerad militärapparat, djupa politiska och civila relationer och talar ofta vänskapens språk. USA:s bistånd efter tsunamin 2011 skedde i form av Operation Tomodachi (vän), medan Donald Trump och Shinzo Abe hade en berömd "bromance".
Är den amerikansk-japanska vänskapen "strategisk", det vill säga baserad på egenintresse och en instrumentell kostnads- och nyttoanalys, eller "normativ", det vill säga baserad på förtroende och altruism? Normativa vänskapsrelationer tar tid att utveckla, men de består längre än de gemensamma intressen som de bygger på. Om vi fastställer karaktären och kvaliteten på vänskapen mellan USA och Japan kan vi få en uppfattning om alliansens djup och hållbarhet. Projektet bidrar till litteraturen om vänskap och ställer frågan: Kan stater som ligger så kulturellt och geografiskt långt ifrån varandra som Japan och USA verkligen bli "nära" vänner?