När skolvalet infördes i Sverige 1992 fick föräldrarna en nyckelroll på den framväxande skolmarknaden. Framväxten liknar den i övriga Europa, men är samtidigt unik i sitt upplägg genom att erbjuda fritt skolval av "kostnadsfria" kommunala, kommersiella och stiftelsedrivna skolor via ett offentligt finansierat skolpengssystem. Policyn ger även icke-offentliga skolor möjlighet att göra vinst på dessa offentligt finansierade medel. Det arbete som föräldrar förväntas lägga ner på att sätta sig in i en (ibland) komplex marknad för att kunna göra ett val som kan upplevas ha mycket på spel, och som de ensamt och fullt ansvarar för, förtjänar större uppmärksamhet. Forskning som uttryckligen fokuserar på ett föräldraperspektiv av skolvalet i den svenska kontexten är förvånansvärt ringa, särskilt med fokus på förskoleklassvalet där föräldrarnas inflytande kan antas vara betydande. Medan tidigare forskning inom bland annat nationalekonomi och utbildningsvetenskap förtjänstfullt har visat på effekterna av skolval både i utbildningssystemet och på samhällsnivå, behöver just föräldrarnas situation som konsumenter på skolmarknaden en tydligare belysning. Föreliggande projekts konsumentkulturella föräldraperspektiv syftar till att fördjupa förståelsen för skolvalskontexten genom att studera om och i så fall hur kulturella system som exempelvis föräldraskap, arbetsliv, kön, medborgarskap och andra sammanflätas med skolmarknadens marknadslogik/er.