Projektet ska studera aktörerna som var involverade i Resursberedningen 1992-1995 samt deras nätverk och idéer. Resursberedningen tillsattes för att parallellt med Högskoleutredningens arbete med en ny högskolelag ta fram ett förslag på ett nytt resursfördelningssystem för universitetsutbildningen i Sverige. Detta förslag blev verklighet 1 juli 1993 och kvarstår fortfarande i sin huvuddel. Det är en konsekvent resultatstyrd styrningsmodell som innebär att universiteten får betalt för registrerade studenter och deras prestationer eller "genomströmningen" i grundutbildningen. Systemet lägger alltså tonvikten på kvantitativa prestationer.

Redan i samband med genomförandet av reformen förekom kritik från universiteten, som gick ut på att systemet skapade incitament för att godkänna så många studenter som möjligt. Trots detta genomfördes den och det gick mycket fort. En av de historiska aktörerna karaktäriserar den den som: ”ett av de mest seriösa försöken inom statsförvaltningen att utveckla ett system som var mål- och resultatstyrt” (Fritzell 2019). Jag menar att reformen utgjorde ett paradigmskifte som har fått genomgripande konsekvenser för den rationalitet som behärskar utbildningsutbudet vid svenska universitet. Därför vill jag nu undersöka vilka utgångspunkter som styrde den modell som Resursberedningen och framför allt dess tekniska kommitté, utarbetade. Projektet kommer att genomföra utredningens arkiv och andra skriftliga källor samt en intervjustudie.