Syftet med projektet är att problematisera den vedertagna bilden av 1800-talets Göteborg som en stad styrd av en socialt sinnad överhet och präglad av en samförståndsanda samhällsklasserna emellan, den s.k. "Göteborgsandan".

Den övergripande frågeställningen rör förhållandet mellan artikulerad ideologi och social praktik. Hade Handelstidningens socialliberala ideologi ett så stort genomslag som man hittills trott? Och hur stort var egentligen socialliberalernas inflytande över de kommunalpolitiska besluten i Göteborg? Ett viktigt särdrag i Göteborgs politiska kultur under den aktuella tidsperioden var den betydelse som donationerna hade. Kulturpolitiken, men även till stor del socialpolitiken, vilade på donationsmedlens fundament. Vad som skall undersökas är bland annat till vilka ändamål donationerna brukades och vilka debatter som fördes kring donationernas inriktning. Med denna utgångspunkt kan tidningsdebatt, kulturpolitik och socialpolitiska frågor vägas samman i analysen av Göteborgsliberalismens särdrag. Komparativa utblickar kommer också att göras till andra liberalt styrda artonhundratalsstäder.

Projektet utgår från följande hypoteser. För det första att Göteborgsliberalismen var en betydligt mer heterogen företeelse än vad man hittills antagit, att en strid ägde rum mellan manchesterliberala och socialliberala positioner. Vidare att det var en manchesterliberalt präglad donationsliberalism som gick segrande ur denna strid. Och slutligen att donationsliberalerna prioriterade kulturpolitiska satsningar framför socialpolitiska.