Katrina Katz, institutionen för nationalekonomi, Göteborgs universitet

Under senare delen av sovjetperioden arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor mycket högt, i internationell jämförelse. Förvärvsarbetande kvinnor lika hög utbildningsnivå som män. Arbetslagstiftningen gav skydd åt gravida kvinnor och småbarnsmödrar och kvinnor hade rätt till sammanlagt 20 månaders graviditets- och mödraledighet. Likväl rådde långtgående könssegregering, vad gäller yrke och näringsgren. De flesta studier tyder på att förhållandet mellan kvinnors och mäns löner var ungefär 2:3. Katz (2001) visar med hjälp av statistik på riksnivå att det fanns en stark, negativ korrelation mellan genomsnittslönen i en näringsgren och andelen kvinnor bland de anställda i den, även när man kontrollerar för de anställdas utbildningsnivå. I lönedata från en lokal enkätundersökning i staden Taganrog finner hon starka indikationer på diskriminering.

Inom detta projekt jämförs graden av jämställdhet före och efter sovjetsystemets sammanbrott. Från den brist på arbetskraft som rådde i Sovjet, växte öppen arbetslöshet stegvis under 1990-talet. Den nådde som högst 15 procent, 1998, och avtog sedan till 6,7 procent 2006. Arbetslösheten nådde alltså inte de extrema nivåer som förutsades vid övergångsperiodens början och den drabbade inte heller kvinnor i högre grad än män, vilket också hade förutspåtts (Fong, 1993, Mezentseva 1994, Bridger et al., 1996). Såväl kvinnor som män minskade sitt arbetskraftsdeltagande. Under den period under vilken den ryska statistiskmyndigheten genomfört Arbetskraftsundersökningar - det vill sedan 1992 - har det totala arbetskraftsdeltagandet minskat i ungefär samma grad för män och kvinnor.

Att de tidigt utfärdade varningarna om att kvinnor i stor omfattning skulle komma att trängas ut från arbetsmarknaden visade sig ogrundade innebär emellertid inte att kvinnornas ställning på den ryska arbetsmarknaden förblev oförändrad, varken i absoluta termer eller i förhållande till mäns. Både kvinnor och män drabbades av såväl öppen som dold arbetslöshet, i form av människor som givit upp försöken att finna arbete och av arbetare som permitterats, helt eller delvis utan lön, eller som arbetade men inte fick den intjänade lönen. Både män och kvinnor upplevde ett dramatiskt fall i sina reallöner. Med en extrem ökning av lönespridningen var det lågavlönade arbetare som drabbades hårdast av de minskade arbetsinkomsterna, och bland de lågavlönade var kvinnor i majoritet. Det fanns därför skäl att vänta sig en ökning av löneskillnaden mellan könen.

Projektet var från början inriktat på två frågor som kunde analyseras med hjälp av enkät data från Taganrog 1989 och 2000.
o Hur förändrades löneskillnaden mellan könen och hur påverkades den av förändringar i den effekt olika variabler hade på lönerna?
o Hur förändrades längden av förvärvsavbrott i samband med barnafödande, dels mätt genom andelen i arbete bland småbarnsmödrar 1989 och 2000, dels som den beskrevs retrospektivt av kvinnor i olika kohorter?

Under projektet blev data över tidsanvändning i Taganrog 1997/98, som var jämförbara med uppgifter från undersökningen 1989, tillgängliga. Med tidsanvändningsdata gick det att göra en bredare studie av hur betalt och obetalt arbete fördelades mellan könen i Ryssland under och efter Sovjetperioden. Eftersom det inte gick att genomföra alla tre analyserna inom ramen för projektet fick studien av mödraledighet vika för en av förvärvsarbetande kvinnors och mäns tidsanvändning. Viss information integrerades dock i den tidsanvändningsbaserade studien av arbetsfördelningen mellan könen. Mödraledigheterna var i genomsnitt längre under 1990-talet än under 1980-talet, men medan inga intervjuade mödrar till barn under ett år arbetade 1989, 15 procent arbetade 2000. Bland mödrar till barn som var 1-2 eller 3-6 år var andelen i arbete dock mycket lägre 2000.

I löneanalysen visade det sig att om den totala arbetsinkomsten 2000 jämförs med löner i den statliga sektorn 1989 så hade könsskillnaden ökat väsentligt. Kvoten mellan kvinnors och mäns genomsnittslöner minskade från 65 % 1989 till 57 % 2000. År 2000 utgjorde kvinnors lön från den huvudsakliga arbetsplatsen 60 % av mäns. De skattade löneekvationerna visade att löneelasticiteten med avseende på antal arbetade timmar ökat kraftigt och att mäns längre arbetstid därför bidrog mer till löneskillnaden mellan könen 2000 än 1989. Utbildningsavkastningen förblev högre för kvinnor, men hade ökat mer för män. Män var oftare egenföretagare än kvinnor, 2000, och Oaxaca/Bolinder -dekomponering visade att detta bidrog till löneskillnaden.

Det viktigaste resultatet var att medan bara 10-22 procent av löneskillnaden mellan könen kunde tillskrivas humankapitalvariabler som stod skillnaden i näringsgren för mer än en tredjedel av löneskillnaden 2000, 6-8 gånger mer än 1989 (beroende på beräkningsmetod). Den i särklass viktigaste faktorn var att de relativa lönerna inom sjukvård och utbildning fallit kraftigt, från en redan låg nivå i Sovjet där "materiell produktion" alltid hade högre prioritet än tjänsteproduktion. Den betydelse mäns och kvinnors uppdelning på "manliga" och "kvinnliga" näringsgrenar har för löneskillnaden påpekas också i en ny rysk studie (Osjtjepkov 2007). Att en väsentlig del av könslöneskillnaden i Ryssland efter övergången till marknadsekonomi kan förklaras av de låga löner staten betalar i två kvinnodominerade näringsgrenar har stor policy-relevans.

Den sovjetiska "välfärdsregimen" gav starkt stöd till en tvåförsörjarmodell, men en där mannen sågs som huvudförsörjare och kvinnan hade huvudansvaret för barn och hushållsarbete (Kiblitskaya, 2000, Ashwin, 2005). Den fråga som ställdes i projektet var om denna asymmetri i könsroller inom tvåförsörjarhushåll hade ökat eller minskat efter transitionen. Begränsningar i data gjorde att jämförelsen över tid enbart kunde gälla dagar då respondenterna utförde något marknadsarbete. I genomsnitt använde både män och kvinnor mer tid till betalt arbete 1997/98 än 1989, och mindre till obetalt. Förändringarna var större för män vilket innebar att skillnaden mellan könen har ökat i båda fallen. När samplet delas upp i livscykelkategorier visar det sig att specialiseringen mellan könen huvudsakligen skett bland makar med barn.

I Taganrog förvärvsarbetade mödrar med små barn mer sällan 1997/98 än 1989. Det viktigaste resultatet från studien är att specialiseringen har ökat, även då båda föräldrarna förvärvsarbetar. (Mammor och pappor ägnade lika mycket tid åt barnen 1989. 1997/98 använde gifta mödrar dubbelt så mycket tid till barnen som fäderna.). Detta är av vikt för kvinnors möjligheter i arbetslivet. Om arbetsgivare förväntar sig att unga kvinnor kommer att få barn, göra långa förvärvsavbrott och ägna mindre kraft åt arbetet när de återvänder, kan man förvänta sig statistisk diskriminering mot kvinnor. Kvinnor som tagit lång föräldraledighet och sedan arbetet färre timmar och ägnat mycket av sin kraft åt hushållsarbete och barn kommer att ha en sämre position än män i samma ålder, även under resten av sitt yrkesliv.
.
Resultaten från de båda studierna ingår i ett sammanhang. Arbetsfördelningen i hushållet och jämställdhet på arbetsmarknaden påverkar varandra ömsesidigt. Om män har längre arbetstid och/eller högre lön, förstärker detta en fördelning där kvinnor gör mer av det obetalda arbetet i hemmet, När kvinnor gör mer obetalt arbete har detta negativa konsekvenser för deras position på arbetsmarknaden, inklusive deras löner. En könsordning som försvårar för kvinnor att förena barn med förvärvsarbete är en av de troliga orsakerna till att födelsetalen i Ryssland minskade med ungefär en tredjedel under 1990-talet.

Studierna är på väg att publiceras som Working Papers från Nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet, "Transition to traditionalism? A study of time-use in paid and unpaid work during a workday in Soviet and post-Soviet Taganrog" och "Wages in transition. Gender differentials in Soviet and post-Soviet Russia". Den förra är under bedömning av tidskriften Feminist Economics, efter revidering.

Studierna har seminariepresenterats vid de nationalekonomiska institutionerna vid Göteborgs, Karlstads, Växjös och Umeå universitet samt vid International Association for Feminist Economics konferens 2004 och SASE-konferensen 2005. "Transition to traditionalism" presenteras vid IXth International Academic Conference «Economic Modernization and Globalization, Moscow April 2008.

Referenser

Ashwin, Sarah (ed) .2005. Adapting to Russia's New Labour Market: Gender and Employment Behaviour. London och New York: Routledge.
Bridger, Sue, Rebecca Kay and Kathryn Pinnick. 1996. No more heroines? Russia, women and the market. London: Routledge.
Mezentseva, E. 1994a. "What Does the Future Hold? (Some Thoughts on the Prospects for Women's Employment)" i Posadskaya, Anastasia (red.) Women in Russia. A new era in Russian feminism, London: Verso
Fong, Monica S. 1994. "The Role of Women in Rebuilding the Russian Economy." Studies of economies in transformation, paper no 10. Washington D C: World Bank.
Katz, Katarina. 2001. Gender, Work and Wages in the Soviet Union. Houndmills, U.K. och New York: Palgrave.
Kiblitskaya, Marina. 2000. "'Once we were kings': male experience of loss of status at work in post-communist Russia" i Ashwin, Sarah (red.) Gender, State and Society in Soviet and Post-Soviet Russia, London: Routledge.
Oshchepkov, Andrei. 2007. "Gendernye razlichiia v oplate truda" i V. Gimpelson och R. Kapeliushnikov (red.) Zarabotnaia plata v Rossii. Evolutiia i differentsiatsiia. Moscow. Izdatel'skii dom GU VShE. 2007.