Ett betydande antal svenskar var verksamma i Kongo Fristaten (1885-1908), den belgiske kung Leopold II:s illa beryktade privatkoloni. De verkade i olika roller, bland annat som sjömän, militärer och missionärer. Somliga deltog i exploateringen, medan andra tillhörde dess kritiker. I alla dessa grupper fanns samlare av föremål, som i Sverige kom att ingå i etnografiska museisamlingar och visas upp i stora utställningar och missionsförsamlingar. Projektets syfte är att analysera de roller som kongolesiska föremål kom att spela för att i Sverige skapa och sprida bilder av Afrika, och därigenom också, av den svenska nationen och svenskarnas roller i det kolonialistiska projektet. Genom fallstudier av samlingar, skapade av män och kvinnor med skilda roller i Kongo Fristaten, utforskas hur tingen fogats samman och växlat betydelser i olika sammanhang. Utöver samlingarna, kommer flera sorters källmaterial att användas, som utställningskataloger, missionslitteratur, fotografier, reseberättelser och dagböcker. Projektet knyter an till postkolonial teori och aktuella diskussioner inom museologin. Det är tänkt som ett bidrag till vitaliseringen av museernas föremålsforskning. Genom att sätta fokus på hur Sveriges relationer till omvärlden formats i en historisk kontext kan det öka förståelsen av problem i dagens mångkulturella samhälle.