Hur nya ord får betydelse. En undersökning av hur nya sammansättningar konventionaliseras.
Vi utökar svenskans ordförråd bl.a. genom att bilda nya sammansättningar, som "musarm" och "kostymrasist". Detta projekt syftar till att undersöka hur det går till när nya sammansättningar etableras; framför allt hur de får sin betydelse. Vi vet att det inte är så enkelt som att betydelsen automatiskt följer av de ordleder som ingår i sammansättningen. Nya ords betydelser bestäms av en rad faktorer: mönster från likartade ordbildningar, de kunskapsområden som lederna aktiverar, de kunskaper som användningssituationerna aktiverar, de diskursmönster som utmärker dessa situationer, de kontexter där orden etableras.
Projektet syftar till att närmare analysera hur etableringen av betydelsen går till hos dels samhällsord, dels vardagliga ord. Hur når vi fram till en ungefärlig konsensus om betydelsen? Hur ser fördelningen ut mellan olika faktorer och hur samspelar de? Undersökningen är viktig både för att bättre förstå samhällets betydelseskapande processer och för att förstå hur våra mentala lexikon fungerar. Orden studeras i sina användningssammanhang genom både skriftspråkliga och talspråkliga korpusar. Deras kontexter analyseras systematiskt; framför allt undersöks vilka fraser de ingår i, vilket dels ger indikationer om ordens betydelser, dels i sig utgör en väsentlig aspekt av konventionaliseringen. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av bland annat så kallad konstruktionsgrammatik och teorin om konceptuell integrering (även kallad blendteorin).
Jan Svanlund, Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet (f.d. Institutionen för nordiska språk)
Projektet syftade till att analysera konventionaliseringen av nya sammansättningar, med särskilt fokus på hur betydelseetableringen går till. Vilka faktorer bidrar mest till betydelseskapandet och hur samspelar de?
Detta gjordes genom att samtliga artiklar där de aktuella orden ingår excerperades från fulltextbankerna Mediearkivet och Presstext. Därför kunde ordens användningskontexter analyseras utförligt. Dessutom har Språkbankens konkordanser använts främst till bakgrundsanalys av vilka typer av ordbildningar som de ingående ordleden normalt brukar förekomma i.Jag fick även möjlighet att bygga ut projektet med en enkätundersökning, vilket visade sig värdefullt. Där fick ett antal informanter ange hur de uppfattar betydelsen hos de nya ordbildningarna, och i vilken utsträckning orden över huvud taget var bekanta för dem.
Projektet fick karaktären av ett antal fallstudier, där nio nya sammansättningar av olika slag fick sin etableringshistoria analyserad i detalj: användargrupp, bidragsmiljon, bokstavsbarn, curlingförälder, flytträtt, nollalternativ, riksintag, skurkstat samt stafettläkare.
Några viktiga resultat
- Betydelsen låg påtagligt fast under etableringsfasen för samtliga ord; den genomgick alltså inga större fluktuationer under den undersökta tiden. Alla orden uppvisade en etablerad huvudbetydelse, utom "användargrupp" som redan från början förknippades med en betydande polysemi, dvs. flertydighet. För flera av orden förekom marginellt också enstaka belägg på betydelser som kraftigt avviker från huvudbetydelsen. Flytträtt handlar t.ex. konventionellt om att flytta pensionskapital mellan olika förvaltare, men ordet förekommer också i betydelsen 'rätt att flytta vart som helst (för vissa samhällsgrupper)'. Förekomsten av de avvikande beläggen kan tolkas på flera sätt. Flera av sammansättningarna har en bred teoretisk betydelsepotential, dvs. de ingående orden kan ge upphov till en mängd möjliga betydelseassociationer och betydelsekombinationer. Möjligen kan själva ordformens etablering då göra att den lätt anmäler sig som kandidat även för att beteckna radikalt andra betydelseinnehåll än det etablerade. Själva ordformen blir alltså lättaktiverad genom etableringen, oavsett betydelseinnehåll. Men enkätinformanternas gissningar (för ett ord som för de flesta var obekant) antyder också att just betydelser som 'byta bostadsort' verkar vara enklast att aktivera utan sammanhang. En del sammansättningar kan alltså sägas aktivera en föredragen defaultbetydelse, men det är inte alltid den som har konventionaliserats. I övrigt skulle den påfallande betydelsestabiliteten hos de aktuella orden också kunna bero på att de skriftspråkliga källor som använts inte lyckas fånga de riktigt tidiga stadierna i etableringsprocessen. Möjligen är orden redan starkt etablerade i någon språkgemenskap när de först dyker upp i de använda tidnings- och tidskriftskällorna.
- Metakommentarer (t.ex. ordförklaringar eller uttalanden om ordens etableringshistoria och eventuella genomslagskraft) och metasignaler (som citatmarkering eller "så kallad"-reservation) är ett påtagligt inslag i användningskontexterna för flera av orden. Detta verkar också vara betydelsefullt för etableringsstatusen: de mest metakommenterade orden var också de som informanterna var mest bekanta med. Med tanke på att så få ord har undersökts är det dock vanskligt att veta hur generellt detta mönster är i nyordsetableringen. Det är också svårt att veta hur orsakssambanden ser ut - är metasignalerandet en följd av att orden har uppmärksammats av andra skäl, eller gör metasignalerandet att orden lättare uppmärksammas? Å andra sidan används flera av orden helt utan sådana reservationer eller "nyhetsmarkörer". De behandlas alltså som oproblematiska, trots att de är nyskapade och inte alltid särskilt "genomskinliga". En viktig framtida forskningsuppgift är därför att undersöka vad som skiljer de ord som behandlas som oproblematiska från de ord som markeras som problematiska eller speciella på olika sätt. (Detta berörs också i ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet med titeln "Metakommunikation om ord" som påbörjades 2012 och som jag bedriver.)
- Betydelserna motiveras ofta av mönster på en mängd olika nivåer samtidigt: olika specifika ordbildningsmönster (som att "runda tal" ofta förknippas med penningbelopp i sammansättningar, som t.ex. i bidragsmiljon), olika kontextmönster (t.ex. vilka som brukar använda orden, vilka exemplifieringar av företeelsen som är vanliga, vilka värderingar de förknippas med, vilka semantiska roller som specificeras i de språkliga kontexterna, i vilken utsträckning sammansättningarna används anaforiskt i texterna, vilka kollokations- och konstruktionsmönster som kontexterna uppvisar etc.). Vilka av dessa mönster som spelar störst roll varierar från ord till ord. Ofta är det svårt att avgöra vilka som bidrar mest, men ibland kan kopplingen till ett starkt mönster förklara varför många uppfattar betydelsen som självklar, trots att den (bevisligen) inte är det när man testar ordet på informanter som aldrig hört det.
Studien ledde också till en ingående diskussion om själva etableringsbegreppet, som visade sig mindre självklart än man kan föreställa sig (se Svanlund 2009 s 227 f). Olika typer av etableringskriterier gicks igenom, där korpusdata har kunnat jämföras med data från informantenkäten. En presumtiv etableringsfaktor gäller mängden metasignaler och metakommentarer. Tvärtemot utgångshypotesen minskade de inte generellt under den undersökta etableringstiden. För vissa av orden (som skurkstater och stafettläkare) verkar de närmast ha blivit en del av fraseologin för orden - dvs. det är nästan konventionaliserat att dessa uttryck ska presenteras med citattecken eller med ett "så kallade" före, när de introduceras i en text.
Det var tänkt att även ordetablering i talade sammanhang skulle undersökas i projektet, som exempel på mer lokala etableringsprocesser under ett enskilt samtal. Detta skulle jämföras med de mer globala etableringsprocesser som användning i tidningar och tidskrifter speglar. Detta har (hittills) dock visat sig svårare än väntat. Dels har det varit svårt att få fatt i relevanta transkriberade samtalsmaterial av tillräcklig storlek, dels har det visat sig mycket svårt att hitta några otvetydigt kreativa icke-etablerade sammansättningar i de material som har gått att uppbåda. Det brukar ibland påstås att den ymniga nybildningen av sammansättningar i svenskan är ett skriftspråkligt fenomen i första hand, och det har den här studien alltså bekräftat.
Delresultat av projektet har redovisats vid:
- konferensen Svenskans beskrivning 2005 (se Svanlund 2006)
- seminarium Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, 2007
- seminarium på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, 2009
- konferensen Corpus Linguistics, Liverpool 2009
Publikationer
Svanlund, Jan 2009. Lexikal etablering. En korpusundersökning av hur nya sammansättningar konventionaliseras och får sin betydelse. Monografi. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 52. Vällingby: Elanders
Svanlund, Jan 2006. Hur man etablerar sig som curlingförälder och stafettläkare. I: Svenskans beskrivning 28, s 359-368.