Björn Badersten, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

Som framgår av projektbeskrivningen syftar projektet till en fördjupad förståelse för staden som politiskt rum. Projektet drar slutsatsen att städer runt om i världen idag tydligt flyttar fram sina positioner i förhållande till en sedan länge förhärskande centralstat. Krav på självbestämmande och autonomi reses samtidigt som en dynamisk ekonomisk och politisk utveckling gör städerna till viktiga aktörer på en internationell maktpolitisk arena. Parallellt bildas gränsöverskridande nätverk, där ledande städer samverkar i en global kontext; förekomsten av "global cities" - städer med global räckvidd - är idag en realitet. I båda dessa avseenden gör historien sig påmind - det finns anledning att tala om en "stadsstatens renässans".

Två aspekter av denna renässans fokuseras särskilt i projektet och i den monografi som bildar projektets huvudsakliga utfall, aspekter som därtill utgör hörnstenar i en principiell förståelse för det urbana som samhällsfenomen. Dels riktas intresset mot stadens inre, lokala karaktär och dess funktion som rumslig bas för politikens organisering. Dels riktas intresset mot staden som politisk enhet i gränsöverskridande globala nätverk. Monografin mynnar ut i en syntetiserande analys av det urbana som både lokalt och globalt i politiken. I centrum står stadens förmåga att med framgång verka i detta komplexa spänningsfält, illustrerad med hjälp av fallstudier av tre samtida städer - New York, Örestad (Malmö-Köpenhamn) och Hong Kong - men analysen synliggör också en ny sammansatt politisk ordning med många partiellt överlappande politiknivåer. Staden som politisk enhet är bara en av många delvis konkurrerande, delvis samverkande politiknivåer. Och även om staden återigen har kommit att bilda ett centralt rum för politiken och en nod för politisk organisering, så sker det fortfarande inom ramen för ett alltjämt förhärskande system av territorialstater.

Det huvudsakliga utfallet av projektet är, som sagt, en monografi på svenska med samma titel som projektet, låt vara att frågetecknet tagits bort: "Stadsstatens renässans - om det urbana som lokalt och globalt i politiken". Arbetet med monografin pågår och ett manuskript förväntas vara klart någon gång under 2008. Kontrakt om utgivning har ännu inte tecknats, men sonderingar med ett par tänkbara förlag pågår. Parallellt med att monografin slutredigeras färdigställs en artikel för publicering i en engelskspråkig tidskrift med "peer review", företrädesvis tidskriften Urban Studies.

Monografin består, mer precist, av tre delar och omfattar totalt elva kapitel, inklusive ett inlednings- respektive avslutningskapitel. I den första delen - "Den lokala staden - staden som politikens mikrorum" (kapitel 2 och 3) - problematiseras staden som spatialt fenomen och som en vital plats för politiken. Anslaget är i vid mening relationellt. Den påtagliga närhet, täthet, mångfald och rörelse som präglar stadens interaktionsmiljöer skapar förutsättningar för ett intensivt möte, ett möte inte bara mellan människor och verksamheter, utan också mellan idéer, kunskaper, värderingar och ideal. Mötet gör staden, skulle man därför kunna säga, och staden ger genom koncentrationen av människor och verksamheter mötet möjligt. Detta möte skapar i förlängningen speciella livsbetingelser som ger staden en särskild utvecklingskraft och som förser det urbana med en skapande egendynamik. Närheten och tätheten gör staden till en naturlig plats för mänsklig samverkan; mångfalden och rörelsen ger staden förändringskraft.

Analysen tar sin utgångspunkt i en klassisk diskussion kring staden som politisk enhet, men ansluter samtidigt till det nyväckta intresse för staden som under senare tid växt fram i samhällsvetenskaplig forskning, både som politisk-administrativ nivå och som offentligt rum och livsmiljö. Genomgående sätts politikens rumsliga innebörd i centrum, där samspelet mellan stadens fysiska och sociala miljöer - vad som bildar stadens offentlig-rumsliga grammatik - blir centralt analytiskt fokus. Den bärande idén är att rummets avgränsning och gestaltning - vad vi kan kalla stadens morfologi - inte är neutral, utan på samma gång både avspeglar och påverkar dynamiken i den sociala interaktionsmiljön. I det avseendet hämtar resonemanget näring såväl från arkitektur¬teoretisk och arkitekturhistorisk forskning som från modern bebyggelsesociologi och politisk geografi. I skärningspunkten mellan dessa olika forskningstraditioner, tolkade i ljuset av beprövad statsvetenskaplig teoribildning, uppstår ett intressant och fruktbart möte som är centralt i vår förståelse för staden som politikens mikrorum.

I monografins andra del - "Den globala staden - staden som politikens makrorum" (kapitel 4 och 5) - analyseras staden som en maktpolitisk enhet i framväxande transterritoriella nätverk. Resonemanget tar sin utgångspunkt i modern internationellpolitisk forskning, där den sedan länge förhärskande idén om den suveräna nationalstaten på olika sätt lösts upp och ersatts av ett synsätt där territorialstaten endast utgör en av många olika politiska formationer som verkar sida vid sida i ett globalt politiskt sammanhang. Nätverksanalysen bildar ett naturligt angreppssätt; stadens förmåga att samverka med sin omgivning står i fokus. Omtolkad i urbanteoretiskt perspektiv innebär detta att städerna betraktas som spatiala noder sammanlänkade genom förmågan att skapa och upprätthålla intensiva politiska, ekonomiska och sociala kontakter.

Att städer på så sätt dras till andra städer är egentligen inte särskilt märkligt. Med liknande livsbetingelser och gemensamma problem är det högst naturligt att städer orienterar sig mot varandra. Med liknande möjligheter och gemensamma ideal är det högst naturligt att städer bildar nätverk med andra städer, även över stora geografiska avstånd. I den meningen är staden inte begränsad av sin rumsliga utsträckning. Staden som plats må alltjämt vara lokal - dess räckvidd är ofta global.

Men mötet mellan städer är knappast friktionsfritt. Ty städer konkurrerar - om makt, inflytande, prestige och kapital. I denna process formuleras städer alltmer som varumärken, som uttryck för det goda och önskvärda, för att nå framgång på en global konkurrensutsatt marknad. På så sätt skärps konturerna, på så sätt accentueras skillnaderna, både mellan städer och mellan staden och dess vidare omland. Konsekvensen blir ofta att våra ledande städer tenderar att avlägsna sig från sitt nationella sammanhang, att våra metropoler alltmer frigör sig ifrån de nationalstater i vilka de ingår. Av detta följer en radikalt förändrad maktpolitisk geografi.

I projektets tredje del - "Mellan mikrorum och makrorum - staden som lokalt och globalt i politiken" (kapitel 6-10)- sammanförs dessa båda ansatser i en analys av det urbana i spänningsfältet mellan lokalt och globalt i politiken. Med utgångspunkt i tre fallstudier (New York, Örestad och Hong Kong) och i brytpunkten mellan två parallellt verkande och ömsesidigt förstärkande krafter - å ena sidan strävan efter lokal auto¬nomi och å andra sidan gränsöverskridande globaliseringsprocesser - problematiseras idén om staden som rumsligt fundament för politiken. I kontrast till en alltjämt domi¬nerande urbanpolitisk forskningstradition, där det lokala och globala ofta ses som ömsesidigt uteslutande och som varandras motsatser, betonas istället stadens förmåga att förena dessa krafter och med framgång verka i ett sådant sammansatt fält. Ty det är just i mötet mellan det lokala och globala, i föreningen av närhet och distans, som staden hämtar mycket av sin näring. Genom att explicit bryta stadens mikro- och makrorumsliga innebörd mot varandra, och genom att blottlägga det sätt på vilket det lokala och globala vävs samman i stadens miljöer, ges nya insikter i det urbana som ett centralt gränsöverskridande politiskt rum.

Staden står emellertid inte ensam som aktör i detta sammansatta fält. Analysen syftar därför också till att synliggöra en delvis ny och komplex samhällsordning med många interagerande och partiellt överlappande politiknivåer. Resonemanget ansluter här till den diskussion kring flernivåpolitik - multi-level governance - som under senare tid tagit form, särskilt inom ramen för forskningen kring den Europeiska Unionen. Det flernivåpolitiska perspektivet har emellertid tydlig principiell innebörd, något som inte alltid uppmärksammas i litteraturen, och sätts nu in i ett vidare globalt sammanhang. Fortfarande utgör dock staden och det urbana analysens ankare.

Parallellt med detta flernivåperspektiv väcks, som en tentativ avslutning av monografins tredje del (kapitel 10), mer abstrakta idéer kring en förändrad politikförståelse, där politik skall uppfattas som ett kontinuerligt flöde snarare än som ett statiskt tillstånd, ett flöde som tenderar att koncentreras kring politiska knutpunkter som har varierande spatial utsträckning men som alla karaktäriseras av att interaktionsmönster har högre intensitet och är mer enhetliga än andra och därmed verkar avgränsande i förhållande till omgivningen. För att karaktärisera dessa vad man kan kalla politikens flödesrum hämtar diskussionen inspiration från den tidsgeografiska ansats som utvecklats av bl a Torsten Hägerstrand. Den hägerstrandska ansatsen ges emellertid en tydlig och delvis ny politologisk innebörd, bl a genom att den knyts till ett flernivåperspektiv och genom att politikens alltmer gränslösa flöden formuleras i termer av tidsrumslig kompression.

Projektets preliminära resultat har delvis avrapporterats och kommer att göras tillgängligt för en bredare publik genom en populärvetenskaplig artikel - med titeln "Statsstatens renässans" - skriven för ett kommande nummer av tidskriften Axess (Badersten 2007, kommande). Därtill har projektet presenterats dels vid ett flertal vetenskapliga konferenser, dels - i forskningsinformativt syfte - i en rad populärvetenskapliga sammanhang. Som exempel kan nämnas följande:

Jubileumskonferens, "Staden, planeringen och ansvaret - nya perspektiv på samhällsplanering", Föreningen för samhällsplanering, Stockholm, 2007-02-01.
Forskarseminarium kring urbana studier, Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro universitet, 2005-04-12.
Nordisk stadsplaneringskonferens, "Urbana mellanrum - Staden i ohämmad, etisk eller aggressiv förändring", Hanaholmen, Helsingfors, 2004-09-30.
Key note speaker, Nordiskt seminarium om bostads- och urbanforskning, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, Gävle, 2003-10-23.

Därtill har projektets idéer uppmärksammats av Stadsmiljörådet (ett av regeringen utsett forum för idédebatt kring staden, lett av Boverkets generaldirektör), vilket bl a resulterat i en intervju i den av rådet i stor upplaga utgivna tidningen "Tyckomstaden".

De anslagna medlen har huvudsakligen använts till lön. En mindre del har använts för att finansiera resor till och omkostnader i samband med konferenser och dylikt. Medel som redovisas under posten övriga kostnader har huvudsakligen använts för inköp av akademisk litteratur.

Publikationslista

Badersten, Björn (2008/2009, kommande monografi): "Stadsstatens renässans – om det urbana som lokalt och globalt i politiken".

Badersten, Björn (2007, kommande): "Stadstatens renässans?". Artikel skriven för publicering i tidskriften Axess.

Badersten, Björn (opublicerat manuskript): "Staden och demokratin – den urbana offentlighetens etik", presenterat vid Jubileumskonferens, "Staden, planeringen och ansvaret – nya perspektiv på samhällsplanering", Föreningen för samhällsplanering, Stockholm, 2007-02-01.

?