Begrepp om staten och utvecklingen av internationella normer: Skiljedom i det moderna statssystemet 
Per Jansson, Linköpings universitet
Riksbankens jubileumsfond, Dnr J2004-0758

Vetenskaplig redovisning

Syfte

Projektets syfte har varit att genom en undersökning av det skiljedomsinstitutets utveckling i det moderna statssystemet, öka förståelsen av den internationella normbildningens problem: hur kan idéer om vad som är lämpligt och legitimt internationellt beteende utvecklas till insti-tutionella och t.o.m. rättsliga ordningar? Medlet för detta är en studie av utvecklingen av skil-jedomsinstitutets i det moderna statssystemet, med särskilt fokus på 1800-talet. Under detta sekel sker nämligen en remarkabel utveckling av internationell skiljedom, som institutionell praktik och som norm för internationell konfliktlösning. 

Projektets tre viktigaste resultat

Projektets ansats är alltså att utveckla förståelse, snarare än att ange förklaringar. Uppkomsten av bestämda normer och institutioner i internationella relationer ses därmed något som i första hand kräver uttydning: vad betyder det att skiljedom i olika former under 1800-talet utvecklas till en bärande norm i det internationella samhället, och vad säger detta förhållande om villko-ren för internationell normbildning överhuvud taget? Att förstå internationell normbildning blir bl.a. en fråga om att förstå vad olika normer uttrycker och signalerar.

Studiens primära resultat blir därmed just en tolkning av vad för slags institution detta är. Skiljedom kan inte reduceras till en juridisk procedur utan är del av ett förhållningssätt till internationella relationer som ger sig till känna genom språkbruk, attityder och politisk praxis. Det historiska perspektivet tydliggör att vad som från en nutida utsiktspunkt framstår som en någorlunda enhetlig och väldefinierad institution i själva verket bör ses som en heterogen tra-dition, vars tidstypiska uttryck är resultat av tolkning och omtolkning i ständigt nya samman-hang. En grund för denna tolkning läggs genom analysen skiljedomsbegreppet hos den frans-ke tänkaren Émeric Crucé och Thomas Hobbes. Både för den förment idealistiske Crucé och den absoluta statsmaktens främste apologet är skiljedomens idé central och stödjer framför allt just konsolideringen av den moderna statsmakten. I de delar som behandlar 1800-talsutvecklingen framgår att tolkningen och tillämpningen av skiljedomens tradition på det internationella området är starkt rotad i både administrativ kultur och det politiska språkbru-ket, där uppfattningar om staten och den politiska styrelsens moraliska grund kommer till ut-tryck och spåras till handhavandet av internationella relationer och konflikter.

Detta för så vidare till ett andra centralt resultat, nämligen att den internationella normbild-ningen bör förstås som en hermeneutisk process. Normering och normacceptans förutsätter begriplighet, ”sense-making”, dvs. att en given institutionell praxis framstår som förenlig med djupt liggande politiska idéstrukturer. Därmed berörs den fundamentala frågan hur internatio-nell normbildning sammanhänger med identitet och politisk självuppfattning. Att ansluta sig till och acceptera en given internationell norm är ytterst ett uttryck för självförståelse, inte att man förstått och anpassat sig till omvärldens krav och förväntningar. Normen framstår som fullständigt förenlig med vad vi är, eller vill vara, vår historia och våra politiska och kulturella traditioner. Att handla i överensstämmelse med en viss norm är då mindre en fråga om för-ändring eller anpassning av en given identitet, än realisering av en autentisk, immanent iden-titet. ”Sense-making” är här alltså en fråga om begriplighet i betydelsen förenlighet med en bestämd livs- eller samhällsform: internationella normativa ordningar är begripliga när de framstår som oundgängliga element i en kollektiv självbild. 

Denna analys öppnar så för det tredje väsentliga resultatet: en kritik av det i litteraturen om internationell normbildning vanliga begreppet ”normentreprenörer”. Det hävdas inte sällan att internationella normer inte uppkommer ur tomma intet, utan förutsätter närvaron av aktörer – entreprenörer – som hyser starka övertygelser om önskvärt beteende i en given kontext, och som förmår initiera och driva normbildningen. Exemplet internationell skiljedom visar att normbildningsprocessen snarast kan vara en fråga om anpassning och översättning av en gammal praxis, med vidhängande idésystem, till en aktuell verklighet. Denna studie gör gäl-lande att utvecklingen och så småningom institutionaliseringen av normen om internationell skiljedom inte styrdes av driftiga, självmedvetna och engagerade entreprenörer. Sådana fanns, men deras betydelse för utvecklingen var kompletterande, eller rent av marginell. De verkliga ”entreprenörerna” var de betrodda männen i staten, som helt enkelt agerade utifrån erfarenhet och inte minst en gemensam offentlig etik, som på olika sätt beredde mark för konfliktlös-ningar baserade på skiljedomstraditionens grundläggande idéer. På detta sätt är uttrycket ”en idé vars tid har kommit” inte alldeles gripet ur luften: internationella normer kan bara etable-ras när entreprenörers engagemang sammanfaller med väsentliga element av den politiska kulturen.

Nya forskningsfrågor som genererats av projektet

Gerenella frågor om ”den tredje partens” karaktär och auktoritet framträder med särskild skärpa i förhållande till skiljedomsförfarandet, där den rent rättsliga auktoriteten ofta inte är förhanden och parternas acceptans av utslaget förutsätter förtroende, tillit eller helt enkelt re-spekt. Betydelsen av dessa värden problematiseras i det här redovisade projektet, t.ex. i analy-sen av det angloamerikanska systemet med partssammansatta kommissioner för skiljedom. Här bemyndigades företrädare för båda parter att avkunna ett slutgiltigt och bindande avgö-rande. Skiljedomen byggde då inte på närvaron av en tredje part i egentlig mening, vars oväld förmodades vara garanterad genom en oberoende ställning i förhållande till konfliktparterna. Istället legitimerades skiljedomen av de särskilda personliga kvaliteter som de utsedda tjäns-temännen antogs besitta, främst en moralisk förmåga att höja sig över den egna statens intres-se, och istället basera sitt handlande på rättsprinciper eller helt enkelt en väl utvecklad känsla för rätt och reson.

Projektets rön pekar därmed vidare mot potentiellt intressanta, och mer generella, frågor om ”den tredje parten” i internationell konflikthantering. Bland de av FN erkända metoderna för fredlig konfliktlösning, är de flesta just sådana som involverar en tredje part: undersöknings-förfarande, medling, förlikning, skiljedom, rättsligt avgörande samt anlitande av regionala organ eller avtal. Medan den befintliga forskningen om tredje parts medverkan i konflikthan-tering förefaller fokusera på effektiviteten hos och förutsättningar för sådana olika metoder, verkar överraskande lite uppmärksamhet ha ägnats åt ”den tredje parten” som sådan. Det finns alltså ett brett register av metoder och procedurer där en tredje part är central, men i vilken utsträckning och på vilka sätt innebär dessa olika idéer om den tredje partens roll, karaktär osv.?

Två viktigaste publikationer

1. Projektets huvudrapport är under slutförande och utgörs av en monografi, med titeln Arbi-tration in the Modern State System: Conceptions of the State and the Evolution of Internatio-nal Norms. Boken har följande disposition

1. INSTITUTIONS AND INTERPRETATIONS
Projektets grundlägande idéer och teoretiska utgångspunkter presenteras 
2. ARBITRATION AND THE MODERN STATE
Det moderna internationella skiljedomsinstitutet kontextualiseras genom en tillbakablick på medeltida och tidig modern praxis, och framförallt genom en tolkning av begreppet skilje-doms roll i Émeric Crucés och Thomas Hobbes politiska teorier.
3. JAY’S TREATY
Ursprunget till och utvecklingen av det partssammansatta skiljedomsförfarandet i angloameri-kanska relationer analyseras med utgångspunkt i det s.k. Jay avtalet 1794.
4. THE ALABAMA CLAIMS
Den fortgående norm- och institutionsutvecklingen kring skiljedom belyses genom fallet bi-läggning av amerikanska skadeståndskrav på Storbritannien efter inbördeskriget genom en ad hoc-tribunal av internationella experter.
5. THE HAGUE
Institutionaliseringen och legitimeringen av skiljedom som det primära medlet för fredlig kon-fliktlösning undersöks genom analys av processen och debatten kring Haagkonventionerna och tillkomsten av den Permanenta skiljedomstolen.
6. INTERNATIONAL NORMS AND CONCEPTIONS OF THE STATE
Studiens primära resultat redovisas och utvecklas enligt ovan.

2. Resultat från projektet med bäring på entreprenörsbegreppets tillämpning och betydelse inom normforskningen kommer att publiceras som ett kapitel, ”Internationella normentrepre-nörer – en kritik”, i en kommande antologi med Marie-Louise von Bergmann-Winberg och Elin Wihlborg som redaktörer. Volymen ges ut på Liber förlag.

Andra typer av förmedling

Föredrag “Mellanstatlig skiljedom: en idé och dess historia” vid Folk och Försvars konferens “Institutioner för global säkerhet”, Linköpinbg, 22 november 2006.

Presentation av kapitelmanus ”Institutions and Interpretations” vid Statsvetenskapliga förbun-dets årsmöte i Karlstad, 12-14 oktober 2006.

 
Conceptions of the State and the Evolution of International Norms: Arbitration in the Modern State System 

Per Jansson, Linköpings universitet

Aim

The aim of the project has been to enhance understanding of the problem of international norm formation: how can ideas about appropriate and legitimate international behavior evolve into institutional and perhaps even legal arrangements? This is accomplished by analyzing the evolution of the practice of arbitration in the modern state system, in particular during the 19th century. A remarkable development of international arbitration, as an institutional practice and as norm for international conflict resolution, takes place in this century.

The three most significant results of the project

The approach of the project is thus to develop understanding, rather that indicating explana-tions. Accordingly, the establishment of international norms and institutions is perceived as an object of interpretation: what is the meaning of the fact that arbitration in various forms is developed into a constitutive norm of international society in the course of the 19th century, and what is the significance of this state of affairs for the conditions for international norm formation in general? To understand international norm formation becomes, inter alia, a ques-tion of understanding what various norms express and indicate. 

Hence the primary result of the project adds up to an interpretation of the what kind of institu-tion this is. Arbitration cannot be reduced to a legal procedure, but constitutes an approach to international relations which is recognized in language use, attitudes, and political practices. The historical perspective reveals that what from a contemporary point of view may appear as a relatively coherent and distinct institution, in actual fact ought to be seen as a heterogeneous tradition, of which contemporaneous expressions are the outcomes of interpretations and rein-terpretations in ever new contexts. A ground for this understanding is found in the analysis of the concept of arbitration in the works of the French thinker Émeric Crucé and Thomas Hobbes. For the supposedly idealistic Crucé as well as the principal apologist of absolute state power, the idea of arbitration above all serves to support precisely the consolidation of mod-ern state power. The sections dealing with the 19th century development demonstrate that the interpretation and application of arbitration in international affairs is firmly rooted in adminis-trative culture as well as the uses of political language, where conceptions of the state and the moral foundation of the political order is expressed, and from thence may be traced to the conduct of international relations and conflicts.

This leads on to a second central conclusion, that the formation of international norms should be understood as a hermeneutical process. Norm recognition and compliance assume intelli-gibility, ”sense-making”, i.e. that a given institutional practice is perceived compatible with deeply situated complexes of political ideas. Thus the fundamental question of how interna-tional norm formation relates to identity and political self-understanding comes into view. To recognize and to accept a particular international norm is ultimately a manifestation of self-understanding, rather than of having understood and adopted to the external demands and expectations of the world around us. The norm seems to be perfectly attuned to what we are, or want to be, our history and our political and cultural traditions. To act in accordance with a certain norm is then less an issue of change or adaptation of an established identity, than re-alization of an authentic, immanent one. “Sense-making” is thus a question of intelligibility, meaning congruence with a particular form of life or society: international normative orders are intelligible to the extent that they appear as indispensable elements of a collective self-image.

This analysis prepares ground for a third essential result: a critique of the concept of “norm entrepreneurs” which is prevalent in the literature on international norm formation. It is a common assertion that norms do not appear out of nothing, but presume the presence of actors – entrepreneurs – with strong convictions about appropriate behaviour in a given context, and with the ability to initiate and to promote norm formation. The example of international arbi-tration brings to light that the process of norm formation more accurately is a question of ad-aptation and translation of a time-honoured practice, with an associated system of ideas, to present conditions. This study claims that the development and eventual institutionalization of the norm of international arbitration not was conducted by enterprising, self-conscious and devoted entrepreneurs. Such actors were at hand, but their impact on developments was com-plementary, and even marginal. The true “entrepreneurs” were the trusted statesmen, who acting out of experience and a mutual sense of public ethics prepared the ground for conflict resolutions based on the fundamental ideas of the tradition of arbitration. In this sense the expression “an idea whose time has come” is not entirely farfetched: international norms can only be established when entrepreneurial passion coincides with essential elements of political culture.

New research issues generated by the project

General problems concerning the nature and authority of ”the third party” are well pro-nounced in the context of the practice of arbitration, since a purely legal authority as a rule is not at hand and the parties’ compliance with an award is conditioned on confidence, trust and just simply respect. The significance of these values is problematized in the present project, for example in the analysis of the Anglo-American system of joint commissions for arbitra-tion. Here representatives of both parties were authorized to make a final and binding adjudi-cation. The arbitration was thus not based on the presence of a third party in the proper sense, whose impartiality was guaranteed by an independent status in relation to the conflicting par-ties. Instead the arbitration was legitimized by the assumed personal qualities of the appointed representatives, in particular their moral strength to elevate themselves above the interests of country and instead to found their actions on principles of law, or pure and simply a well de-veloped sense of righteousness and reason.

Accordingly the results of the project indicate potentially interesting, and more general, ques-tions of the third party in international conflict management. Among the methods for peaceful conflict resolution which are recognized by the UN, a majority involves precisely a third party: enquiry, mediation, conciliation, arbitration, judicial settlement, and recourse to re-gional agencies or arrangements. While extant research on third party dispute settlement tend to focus on effectiveness and conditions for successful conflict management through specific measures, surprisingly little attention has been devoted to the idea of the third party as such. There is a wide array of methods and procedures which involve a third party, but to what ex-tent and in what ways do these involve different ideas of or roles for the third party? 

The two  most important publications

1. The main report of the project is being completed as a monograph, entitled
Arbitration in the Modern State System: Conceptions of the State and the Evolution of Inter-national Norms. The book is disposed as follows:

1. INSTITUTIONS AND INTERPRETATIONS
The project’s foundational ideas and theoretical points of departure are presented.
2. ARBITRATION AND THE MODERN STATE
The modern international institution of arbitration is contextualized through an accunt of me-dieval and early modern practice, and in particular by means of an interpretation of the con-cept of arbitration in the political theories of Émeric Crucés and Thomas Hobbes
3. JAY’S TREATY
The origins and development of joint commission arbitration in Anglo-American relations is analyzed through the so called Jay Treaty of 1794.
4. THE ALABAMA CLAIMS
The continuing development of norms and institutions of arbitration is illuminated by the case of the settlement of American claims on Great Britain in the aftermath of the Civil war, by means of an ad hoc-tribunal of international experts.
5. THE HAGUE
The institutionalization and legitimization of arbitration as the primary means for peaceful conflict resolution is investigated through analysis of the process and the debate leading up to the Hague Conventions and the inauguration of the Permanent court of arbitration.
6. INTERNATIONAL NORMS AND CONCEPTIONS OF THE STATE
Studiens primära resultat redovisas och utvecklas enligt ovan.
The essential results of the study are accounted for and developed (cf. above).

2. Results of the project bearing on the concept of entrepreneurship and its application and asignificance in research on norms will be published in Swedish as a chapter, ”Internationella normentreprenörer – en kritik”, in a forthcoming volume edited by Marie-Louise von Berg-mann-Winberg and Elin Wihlborg. The book is published by Liber.

Other forms of dissemination

Lecture “Mellanstatlig skiljedom: en idé och dess historia” (International arbitration: A his-tory of the idea) at conference arranged by Folk och Försvar (Society and Defence) “Institu-tions for Global Security”, Linköping, 22 november, 2006.

Presentation of chaper ”Institutions and Interpretations” at the Annual Meeting of the Swedish Political Science Association, Karlstad 12-14 October, 2006.