Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden

Syftet med projektet Stilrent. Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet. En studie av genus, kanon och karriärstrategier inom svensk litteraturkritik 1930-1970  har varit att studera Margit Abenius (1899-1970), litteraturforskare, essäist, kritiker och kulturpersonlighet verksam från tidigt 1930-tal till sin död 1970, som å ena sidan var en av sin tids mycket få kvinnliga kritiker och å den andra en tämligen inflytelserik kulturförmedlare som nådde en bred publik. Utgångspunkten för min studie var att se Abenius verksamhet som kritiker i radio och kulturpress som ett intressant exempel på en kvinnlig kritikers gärning som kulturförmedlare och folkbildare inom en mansdominerad yrkeskår. Projektet avsåg även att undersöka vilka villkor som gällde för en kvinnlig intellektuell i Abenius samtid som av någon anledning valde att lämna akademin till förmån för annan kulturverksamhet. Projektet avsåg i första hand en monografi.
Min forskning inom projektet har huvudsakligen följt dessa syften men med fokus på några nya frågeställningar som först kom att utvecklas under projektets gång och som ett resultat av mitt deltagande inom ett forskarnätverk för språk- och litteraturforskare från Uppsala, Groningen och Gent. Vid projektets ingående hade jag ett begynnande samarbete med Groningen Research School for the Study of the Humanities (GRSSH). Det blev en del av mitt forskningsprojekt att anordna en serie workshops om genus och kulturförmedling mellan stora och små språkområden där Sverige, Nederländerna, Belgien och Flandern utgjorde de viktigaste exemplen. Tillsammans med doc. Petra Broomans och forskarstuderande Ester Jiresch (Groningen) anordnade jag hösten 2006 workshopen The Making of a Profession. Women as Cultural Transmitters in the Dutch-speaking region and Scandinavia 1880-1950. Tillsammans med Petra Broomans och fil dr Daan Vandenhaute (Gent) har jag vidare varit ansvarig för planeringen och genomförandet av workshopsserien Peripheral Autonomy? Longitudinal Analyses of Cultural Transfer in the Literary Fields of Small Language Communities, där jag också har deltagit med egna föredrag. De två första workshops ägde rum i december 2006 respektive december 2007, den tredje planeras till september 2008 och den avslutande konferensen i Groningen till våren 2009. Detta samarbete har lett till att jag började studera Margit Abenius som kulturförmedlare, såväl i bemärkelsen översättare och förmedlare av utländsk litteratur i Sverige som i bemärkelsen litteraturkritiker och folkbildare. 
Vidare har projektet utvecklats till att bli en litterär biografi över Abenius som kritiker. Detta av flera skäl; det pågår en intensiv internationell diskussion om biografigenrens återkomst och om dess användbarhet för just humanistisk genusforskning. Under arbetets gång insåg jag att Abenius som kritiker, författare och kulturpersonlighet var ett utmärkt föremål för en litterär biografi. Där kunde hon inte bara studeras i avseende på hur en intellektuell kvinna i hennes samtid ”blev till” utan även i fråga om den livsåskådning som hon kom att utveckla och som hon förmedlade i sina essäer, föredrag, radiokrönikor samt i sina Memoarer från det inre (1963). Den biografiska berättelsens konstruktion gör det möjligt att väva samman det unika (Abenius personliga livshistoria som svensk intellektuell från det modernas genombrott och fram till slutet av 1960-talet) med det generella (kvinnliga kritikers villkor i hennes samtid och deras plats i litteraturhistorieskrivningen). 
Även publiceringsformerna för mina forskningsresultat har anpassats till den relativt korta projekttiden motsvarande ett års heltidsanställning och till den mycket omfattande arkivforskning som fick göras inom projektet. I stället för att enbart ägna tiden åt att skriva på den avsedda monografin har jag i första hand valt att offentliggöra resultaten i form av konferensföredrag samt att publicera dem i separata vetenskapliga artiklar. 

Projektets tre viktigaste forskningsresultat

Tack vare mitt projekt har Margit Abenius gärning som kulturförmedlare placerats i en internationell litteraturvetenskaplig, språkvetenskaplig och kultursociologisk kontext. Jag har visat på hennes insats som översättare och förmedlare av stora utländska författarskap i Sverige (Simone Weil, Franz Kafka, Cora Sandel), som stöd till ett flertal exilförfattare i Sverige (Nelly Sachs, Konstantin Raudive, Zenta Maurina med fler), samt på hennes förmåga att skapa breda litterära och sociala nätverk inom det svenska litterära fältet. Med hjälp av ett genusperspektiv och av feministiska läsningar av Pierre Bourdieus kultursociologiska begrepp kulturkapital, fält och habitus har jag undersökt Abenius karriärmöjligheter och karriärstrategier i avseende på kön. Tack vare jämförelser med forskning gjord av holländska och belgiska forskarkollegor kom jag fram till att Abenius gärning som kulturförmedlare och nätverksmänniska var lik dem hos ett antal kvinnliga kritiker, författare och kulturförmedlare i andra små språkområden i Europa, exempelvis Finland, Norge, Nederländerna och Flandern. På så vis har Abenius skrivits in i forskningen om kvinnliga europeiska författare och kulturförmedlare under 1900-talet, liksom i den vetenskapliga dialogen om centrum och periferi i de europeiska litteraturerna under det gångna seklet. Samtidigt har samarbetet inom forskarnätverket Uppsala-Groningen-Gent lett till att ett gemensamt forskningsområde har definierats utifrån de små språkområdenas sinsemellan liknande position gentemot de stora och dominerande språkens litteraturer: den anglosaxiska, den franska och den tyska. (Ronne, inlämnad 2007).
Frågan om hur en kvinnlig intellektuell med Abenius konservativa och kulturintresserade medelklassbakgrund kunde ”bli till” har även tjänat som utgångspunkt för ett teoretiskt resonemang om kön och gränsöverskridanden inom intellektuella yrken samt om feministisk Bourdieukritik. (Ronne, 2006a och Ronne, 2006b)
Projektet har också genererat en studie av Abenius litterära karriär i skuggan av hennes livslånga depression. Genom att knyta an till tidigare forskning om kulturella föreställningar om depression som en kvinnlig sjukdom studerar jag Abenius som del i ett kvinnligt narrativ om en konflikt mellan den könade kroppen och de intellektuella ambitionerna. Studien tar avstamp i genushistorisk litteraturforskning samt i tvärvetenskaplig forskning om genus, kultur och hälsa. Studien har växt fram under mitt deltagande i det nationella interdisciplinära nätverket Gender, Body and Health för forskare inom biologi, medicin, sociologi, filosofi, litteraturvetenskap, pedagogik och kulturgeografi. (Ronne, inlämnad, utgivning i maj 2008)
  
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Min forskning om Abenius som kulturförmedlare har genererat ett antal nya frågor och infallsvinklar på litteraturförmedling mellan språk- och kulturområden. Hur gick det till när utländska författarskap från de stora språkområdena skulle introduceras på små litterära marknader som Sverige? Vilket kulturkapital kunde en svensk litteraturkritiker behöva för få mandat att introducera ett stort utländskt författarskap för den inhemska publiken?
En annan viktig fråga rör genus och nationell respektive internationell kulturförmedling. Jämförelsen mellan Abenius och hennes samtida eller tidigare kvinnliga kulturförmedlare i andra delar av Europa har tydligt visat på behovet av att ur ett genusperspektiv studera både dynamiken och densiteten i kulturella och litterära nätverk. Vilka strategier och tillgångar behövde kvinnliga litteratörer och kritiker från små språkområden för att ta sig ut ur den litterära periferin och bli del av internationella kontaktnät, något de ofta lyckades förunderligt väl med? 
I min pågående biografi över Abenius utreds bland annat hur en kvinnlig intellektuell kunde röra sig mellan sinsemellan olika fält (i det här fallet det akademiska och det litterära) och behålla legitimitet inom båda, samtidigt som hon även rörde sig mellan olika slags publik, från BLM:s läsare till radiolyssnare och vidare till privata bokcirklar. Jag undersöker också kritikerns olika roller, från smakdomare som legitimerats av de litterära institutionerna till folkbildare och vidare till debattör i samhällsfrågor.
Sist men inte minst reser mitt projekt frågan hur berättelser om kropp, sjukdom, kön och intellektuella ambitioner kan studeras med hjälp av genusteoretiska angreppssätt som har utarbetats i mötet mellan humaniora och medicin.

Projektets två viktigaste publikationer

Hit vill jag räkna ”Teoretiska perspektiv på kön, klass och gränsöverskridanden i akademin. Margit Abenius som forskare och litteraturkritiker” (Utbildning och Demokrati 2006:2) samt ” Decoding a Genius Mind. The French Philosopher Simone Weil and the Swedish Critic Margit Abenius: a Case of Cultural Transmission” (inlämnad för publicering). 
I den första publikationen använder jag exemplet Margit Abenius för att pröva genusteoretiska tolkningar av begreppen habitus och doxa. Jag argumenterar också för möjliga tolkningar av det problematiska begreppet identitet i forskning om gränsöverskridanden inom akademin. I den andra studerar jag de olika etapperna av Abenius arbete med att översätta Simone Weil till svenska. Frågan om de litterära nätverkens betydelse utreds också liksom hur Abenius gjorde Weil tillgänglig för olika slags publik, från läsarna till de litterära tidskrifterna till kristna kretsar och vidare till radiolyssnare och åhörare vid öppna föredrag.

Andra typer av förmedling av projektets resultat

Såväl det löpande projektet som dess resultat har även förmedlats genom två textventileringar vid forskarseminariet för Centrum för genusvetenskap i Uppsala, fem projektpresentationer på skilda håll varav två för allmänheten, samt i form av egna föredrag i samband med följande konferenser/workshops: 
Kulturstudier i Sverige: första nationella forskarkonferensen ACSIS, Norrköping 13-15 juni 2005
The Making of a Profession. Women as Cultural Transmitters in the Dutch-speaking region and Scandinavia 1880-1950, Groningen 5-6 October 2006
Peripheral Autonomy? Longitudinal Analyses of Cultural Transfer in the Literary Fields of Small Language Communities Workshop 1: Reflection on Theoretical and Methodological Points of Departure, Ghent 1-2 December 2006) 
Peripheral Autonomy? Longitudinal Analyses of Cultural Transfer in the Literary Fields of Small Language Communities Workshop 2: The Development of Literary Fields and the Influence of Foreign Literature from the late 19th Century until 1950, Groningen 5-6 December 2007 (Om workshopsserien se http://www.peripheralautonomy.org/node/4)
Olika linjer i biografisk genusforskning. Endagskonferens, Linköpings universitet 25 maj 2007

The aim of my research project

The aim of my research project The making of a female critic: Margit Abenius as a researcher and an arbiter of taste within Swedish literary critique 1930–1970 has been to study the case of Margit Abenius (1899–1970), a critic, a writer and an influential debater within Swedish literary critique between 1930 and 1970. Abenius’ career is an interesting case as she was one of the very few women critics of her time who got established and very influential. She also succeeded in reaching a broad audience, both as a radio critic and as an essayist. The aim of the project has also been to treat the career of Abenius as a case of a female academic, who after reaching her doctor’s degree made a career outside the Academy. 
During the project, other perspectives on the subject of my study were developed, mainly due to my cooperation with Groningen Research School for the Study of the Humanities (GRSSH) at Groningen University, The Netherlands. It became a part of my own research on Margit Abenius and literary critique to develop a series of workshops on gender and cultural transmission between big and small language communities, where the main focus was on investigating how single cultural transmitters (writers, critics, journalists, editors etc) contributed to introducing literature from big language areas to small and peripheral book markets. Sweden as well as the Netherlands, Belgium and Flanders were the main subjects for our research. The workshop called The Making of a Profession. Women as Cultural Transmitters in the Dutch-speaking region and Scandinavia 1880-1950 was arranged in October 2006 in cooperation with Ass. Prof. Petra Broomans, Groningen University, on behalf of both my home institute Centre for Gender studies and Groningen Research School. In cooperation with University of Gent, we also arranged the workshop series Peripheral Autonomy? Longitudinal Analyses of Cultural Transfer in the Literary Fields of Small Language Communities (December 2006, December 2007, coming in Uppsala September 2008, to be concluded with a final conference in Groningen in 2009. (http://www.peripheralautonomy.org/node/4). To these workshops I also contributed with papers. Due to the cooperation, the subject of cultural transmission became central to my research, and I started to study Margit Abenius as a cultural transmitter who both translated and introduced foreign writers in Sweden. 

My project has also been developed towards a literary biography of Margit Abenius as a critic. In contemporary international research on biography and the (self)biographical subject, the genre has been of special interest to gender studies in humanities and social sciences. In the case of Margit Abenius, her career within the gendered field of literary critique, as well as her position as a writer and a cultural transmitter formed by en early Swedish modernism and active until late 1960-ties, showed to be a perfect subject for a literary biography – or a professional biography. A biographical approach together with a gender-theoretical one makes possible a study of the very process of the ‘making of a female critic’. It also enables a better understanding of how Abenius’ moral philosophy was developed and how it became an integral part of her literary critique and of her later writings, including her memoirs edited in 1963. My biographical project includes both a narrative on Abenius’ personal circumstances of becoming a critic and a more general analysis of gender and the field of literary critique. 
As the project was equivalent to one-year full-time research, I chose not to concentrate primarily on the book, but rather to spread the results of my research in articles, conference papers and lectures.

Three most important conclusions of the project

Due to my research, Margit Abenius’ contributions to international culture transmission have become visible. I have shown that her career as a transmitter has to be analysed as a part of a broader literary, linguistic and sociological context. Her work on translating and introducing internationally acknowledged writers, such as Simone Weil, Franz Kafka, Cora Sandel and others, was analysed, as well as her support for foreign intellectuals in exile and her ability of creating literary networks both in Sweden and abroad.
By combining a gender perspective with feminist critique of Pierre Bourdieus sociology of culture, I have examined Abenius’ professional career, as well as her own career strategies, as a female critic. A comparison between my own research and Dutch and Belgian contributions to the subject of cultural transmission has shown common career patterns in woman cultural transmitters in small European language areas. Margit Abenius has become a subject of international interest for women writers, critics and cultural transmitters of the 20 century. In the mean time, my cooperation with Groningen and Gent has generated a new concept of cultural transmission from dominating language areas (English, French and German) to peripheral ones. (Ronne, submitted 2007)
The case of Margit Abenius and a ‘making of a female critic’ has also been a starting point for my discussion of gender and identity in studies of the intellectual. (Ronne, 2006a och Ronne, 2006b)
The project has also generated a shorter study on Abenius’ professional career as a critic and a writer in relation to her life-long depression. In relation to previous research on cultural representations of gender and depression, I have focused on some likenesses between Margit Abenius’ way of narrating on her disease and other women’s narratives on the conflict between their gendered bodies and their intellectual ambitions. That part of my project has to do with my participation in an interdisciplinary network on Gender, Body and Health that includes scholars in biology, medicine, sociology, philosophy, comparative literature, pedagogy and geography of culture. (Ronne, submitted)
  
New research issues generated by the project

My project has generated several questions and issues concerning gender, cultural transmission and career strategies in the literary field. How were foreign writers from dominating language areas introduced to small language areas? What kind of a ”cultural capital” did a Swedish critic need in order to be chosen to introduce an internationally renowned writer to the Swedish book market? 
New aspects of both national and international cultural transmission have been brought up for discussion. A comparison between Abenius and other of her contemporary European female intellectuals shows clearly that both the dynamics and the density of cultural networks have to be studied from a gender perspective. What kind of strategies and resources did female critics and writers need in order to get established even outside their own small literary fields and become part of international networks? How come that they often managed it surprisingly well despite literary establishments being heavily gendered?
A question closely related to the previous one is how a female intellectual  could move back and forth between different cultural fields (in Abenius’ case the academic field and the literary one) and remain legitimate in both, as well as between different kinds of readers and literary texts, from high-brow to popular ones. 
Last but not least the project has generated an attempt to discuss in what way narratives on body, disease, gender and intellectual ambitions can be studied by using interdisciplinary gender-theoretical approaches.

Two most important publications

The essay ”Theoretical Approaches to Gender and Identity in Studies of the Intellectual. Margit Abenius and the Making of a Female Critic” (Education and Democracy 2006:2) and ”Decoding a Genius Mind. The French Philosopher Simone Weil and the Swedish Critic Margit Abenius: a Case of Cultural Transmission” (submitted) are as far as now the two most important publications within the project. 
The first one discusses some of the most important feminist approaches to Pierre Bourdieu’s sociology of culture and the way they make possible new interpretations of gender and identity. Feminist readings of Bourdieu have developed a new concept of gender as a part of the general social field and of a “gender habitus”. I am raising the question whether these theoretical, non-essentialist standpoints can be combined both with intersectional analysis and with quite recent concepts of “women” as “social class” and “women” as “seriality”. I am also discussing whether feminist readings of Bourdieu can be combined with Zygmunt Bauman’s theory of identity in studies of the intellectual. 
The aim of the second contribution is to analyze Margit Abenius’ work on introducing Simone Weil’s writings in Sweden as a case of cultural transmission. The question how a thinker of Weil’s dignity and complexity can be transferred from one language and culture area to another is a starting point for the essay. My focus is on the very process of cultural transmission as well as on the role of the female culture transmitter. I examine the circumstances of Abenius’ early work on Weil’s writings, as well as possible motives for her choice to devote herself to understand and transmit Weil’s philosophy to Swedish readers and to radio listeners.
 
Other presentations of my research results

My current research as well as the results of it has been presented at two text seminars, in five oral presentations and in conference or workshop papers at following conferences: 
Cultural Studies in Sweden: First National Research Conference ACSIS, Norrköping, June 13-15, 2005
The Making of a Profession. Women as Cultural Transmitters in the Dutch-speaking region and Scandinavia 1880-1950, Groningen University, October 5-6, 2006
Peripheral Autonomy? Longitudinal Analyses of Cultural Transfer in the Literary Fields of Small Language Communities Workshop 1: Reflection on Theoretical and Methodological Points of Departure, Ghent University, December 1-2, 2006 
Peripheral Autonomy? Longitudinal Analyses of Cultural Transfer in the Literary Fields of Small Language Communities Workshop 2: The Development of Literary Fields and the Influence of Foreign Literature from the late 19th Century until 1950, Groningen University,  5-6 December, 2007 (On the workshop series se http://www.peripheralautonomy.org/node/4)
Olika linjer i biografisk genusforskning/Different Approaches to Biographical Gender Research, Linköping University, May 25, 2007