1. Projektets syfte och  eventuella ändringar
Ingen förskjutning av projektets syfte eller frågeställningar har gjorts. Projektets syfte var att studera familj, intimitet och kärlek i ’nya’ (sam)levnadsformer: särbos, sammanboende homosexuella och singlar. Projektets två huvudfrågeställningar var: 1) Hur organiserar de som lever i ’nya’ (sam)levnadsformer sin vardag och sociala relationer? 2) Hur definierar, föreställer och praktiserar de intimitet och familj?

2. Viktiga resultat
Projektet påbörjades ett år senare än planerat så det insamlade datamaterialet har ännu inte hunnit analyseras i hela sin omfattning. Redan nu är det emellertid möjligt att peka på mycket intressanta resultat.

Äldre kvinnor som lever singel: Äldre kvinnor såg singelskap som ett fullgott sätt att leva, om än inte nödvändigtvis ett permanent tillstånd. För de flesta var singelskapet inte något man aktivt valt eller försökt upprätthålla; samtidigt utgjorde den inte heller något man aktivt försökte ta sig ur. Förhållningssättet till att vara singel präglades mer av att vara ”temporarily permanent” det vill säga man var öppen för en tvåsam relation men detta var inte något man aktivt sökte. Livet som singel erbjöd frihet att utforma livet efter egna intressen och den egna livsrytmen samt skänkte kontroll över vardagen på ett sätt som de inte upplevt när de haft en partner. Flera av dem visade en svag orientering mot en traditionell kvinnoroll men stark orientering mot arbete. De flesta såg sexualitet och tvåsamhet som frikopplade från varandra och var sexuellt aktiva, antingen genom en älskare som man träffade då och då, eller genom tillfälliga sexuella förbindelser. Intimitet och tillitsfulla relationer var ingenting man primärt kopplade samman med parrelationer utan snarare till vänskap och egna barn. 
Även om man trivdes idealiserade man inte livet som singel. Flera uppgav att ekonomin var ett problem. Samtidigt var det dock flera som menade att de hade bättre kontroll över ekonomin sedan de blivit singel. Ett annat område som återkom var att vänner man tidigare haft när man levt i en parrelation fallit bort. Många kände sig som en outsider bland gifta vänner och man var inte längre självklart inkluderad i den tidigare gemenskapen. Den kanske största utmaningen att vara singel var dock att ständigt behöva vara ”motor” i sitt eget liv, att hela tiden behöva förlita sig till den egna initiativkraften.
Sett ur ett vetenskapligt internationellt perspektiv är denna studie intressant eftersom den ger en delvis annan bild av livet som äldre och singelkvinna. Ett återkommande tema i många studier har varit att kvinnor utan manlig partner känt sig ”misslyckade” och haft svårt att förlika sig med att leva som singel. Många har utvecklat vad man kallat för ”a spinster identity”. Något sådan känsla av misslyckande eller identitet finns inte i vårt material.

Familj och intimitet: Ett viktigt syfte var att studera familj, vänskap och intimitet. En teoretisk utgångspunkt var begreppet ”valda familjer”. I forskningen hävdas att valda familjer är vanligt förekommande i icke traditionella samlevnadsformer. Till skillnad mot en gängse familjesociologisk förståelse av familj, som tar avstamp i släktskapsrelationer och den tvåsamma parrelationen, bygger föreställningen om valda familjer på en tanke om ”familj” som tillskriven status. Många forskare tycker sig även se en tilltagande decentrering av den traditionella heterosexuella parrelationen till förmån för en centrering av vänskapsrelationer, dvs. att vänskapsrelationer i ökad utsträckning blir en allt viktigare källa till intimitet, stöd och kontinuitet. Någon tydlig decentrering av parrelationen eller orientering mot ”den valda familjen” kunde emellertid inte noteras i vår studie. Med enstaka undantag konceptualiserades familj som barn och partner (där sådan fanns) samt släktskapsrelationer. I vissa situationer kunde emellertid en mycket nära vän omtalas i termer av familj, exempelvis som en ”bror” eller ”syster”. Att en person omtalades som bror eller syster innebar emellertid inte nödvändigtvis att personen fördes till kretsen av familj. Snarare handlade det om ett sätt att försöka beskriva relationens kvalitet, dess emotionella närhet, djup och intensitet. Att på detta sätt benämna en nära vänskapsrelation i familjetermer är intressant då de flesta av våra intervjupersoner inte tycktes vara av den uppfattningen att familjerelationer var mer nära eller intima än vänskapsrelationer. 

Ekonomi hos samkönade och särboende par: Forskning om hur par i ”nya” former av tvåsamhet, såsom samkönade och särboende par, har sin ekonomi organiserad har pekat på en ökad förekomst av individualiserade former av ”money management” i jämförelse med heterosexuella par. I litteraturen tolkas den ökade förekomsten av individualiserade former av money management bland dessa par som ett tecken på en ökad individualisering, en brist på committment och en önskan om kontroll över egna pengar. Vi har dock funnit att samboende samkönade par och särboende par har en mer överlappande ekonomi än vad tidigare forskning antagit. Detta kommer till uttryck i att man anser att ekonomi är ett gemensamt ansvar, partners pengar utgör en ekonomisk buffert för den egna ekonomi, man har synpunkter på och bryr sig om varandras sätt att handha pengar och konsumtion, ger partnern tillgång till egna konton, delar med sig av sin privata konsumtion och ’avskriver’ skulder till varandra. Främsta anledningar till denna överlappning av ekonomier var att 1) det i praktiken var opraktiskt att hålla pengar och konsumtion helt åtskilda när man delade vardag, samt att 2) dela resurser var viktigt för att skapa rättvisa och som upprätthålla en känsla av att vara ett par – att manifestera kärlek, gemenskap och tillit.

3. Nya forskningsfrågor
Projektet har gett upphov till ett antal nya forskningsfrågor. En sådan är hur skulder inom paret hanteras. En del deltagare som levde i par berättade att deras partner hade med sig skulder in i parrelationen. Dessa skulder var svåra att hantera och skapade ambivalens hos paren i deras strävan efter att dela ekonomin rättvist. Tyvärr tillåter inte datamaterialet några större analysmöjligheter av denna problematik då intervjuerna inte tillät att ämnet utvecklades och då relativt sett få av intervjupersonerna levde i relationer med denna typ av skulder.

I projektet lyckades vi trots betydande ansträngningar rekrytera relativt få singelmän. De få indikationer vi har pekar dock på att män upplever sitt singelskap delvis annorlunda än kvinnor. Mot bakgrund av detta och att de flesta internationella studier gjorts är på kvinnor framstår det som angeläget att studera gruppen män som lever som singel.

En tredje fråga som studien gett upphov till är hur intimitet, vänskap och familjeliv ser ut hos äldre par. Intervjuerna med våra äldre singlar ger dock en fingervisning om att äldre möjligen betraktar dessa områden något annorlunda i jämförelse med yngre personer, inte minst på grund av att deras vardag inte längre präglas av triaden hem, arbetsliv och hemmavarande barn.

4. Publikationer
Projektet påbörjades ett år senare än planerat vilket försenat den vetenskapliga publiceringen i motsvarande grad. Flera texter är dock under arbete.

Evertsson, L & Johansson, S (under tryckning) Åldrande och homsexualitet (i) Johansson, Stina (red) Omsorg och mångfald. Malmö, Gleerups utbildning AB.

Evertsson, L & Nyman, C (submitted), Individualized systems of money management: less than meets the eye. 

Eriksson K & Nyman, C (submitted), “We’ve solved it well by not solving it at all”. Practices and processes in Swedish couples’ talk about housework

Evertsson, L & Nyman, C (work in progress), Living as single woman in later life: money, love and family. 

Evertsson, Lars & Nyman, Charlott (work in progress), Family as friends, friends as family? Perceptions of family, friendship and intimacy among singles.

5. Föremedling av resultat
Vi har blivit antagna eller inbjudna att diskutera vår forskning i konferenser och forskningsnätverk.

September 2008: ISA Research Committee on Family Research, RC06: ‘Family Diversity and Gender’, ISCSP, Lissabon, Portugal. Lars Evertsson & Charlott Nyman: ‘If not negotiation, then what? Making everyday life and gender equality work in Swedish couples’. 

Mars 2009: Urban Art State - Event i samband med kvinnodagen 8 mars 2009, Umeå, Sverige. Charlott Nyman: ”Vad är en familj?”

Maj 2009: 3rd International Conference on Sociology, Athens Institute for Education and Reseach (Atiner), Aten, Grekland. Titel av presentation som presenterades av Lars Evertsson & Charlott Nyman: ’A fair affair? Financial organizaion in same sex couples’.

Oktober, 2009: Solo-living Conference, Centre for Research on Families and Relationships, University of Edinburgh, Edinburgh, Skottland. Lars Evertsson & Charlott Nyman: ”New forms of living – family, intimacy and everyday life”.

Mars 2010: Expert workshop on Within Household Inequalities and Public Policy (WHIPP), Oxford University, Department of Public Policy, Storbritanien. Charlott Nyman: ’Finances in same sex and LAT couples ’.

The Solo-living Research Network, Centre for Research on Families and Relationships, University of Edinburgh.

Within Household Inequalities and Public Policy Network (WHIPP), Oxford University, Department of Public Policy, Oxford London. Under uppbyggnad under våren 2010.

6. Budget
Beviljade medel har huvudsakligen använts för lönemedel. Under övriga kostnader har kostnader i huvudsak varit lönemedel för LE samt för personer som har transkriberat intervjuer. Andra utgifter har varit dator, resor i samband med datainsamling och konferenser.

1. The project’s aim 
The aim of the project was to investigate family, intimacy and love in ’new’ forms of living: LATs, cohabiting same-sex couples and singles. The two main research questions were 1) how do those living in a ’new’ form of living organize their everyday life and social relations?, 2) how do they define, conceptualize and practice intimacy and family. No changes in the aims were made during the course of the study.

2. Important results
The project was initiated one year later than planned which means that the data has not yet been fully analyzed. However we can already highlight some very interesting results.
Elderly single women: Elderly single women saw singleness as a fullgott way of living, though not necessarily as permanent. For most participants singleness was not something they actively chose or tried to maintain, nor was it something they tried to remedy.  Their attitude towards being single was that it was “”temporarily permanent”, e.g.they were open to new a couple relationship but it was nothing they actively sought after. Life as single offered freedom to form life according to one’s own interests and life rhythm and it bestowed control over everyday life that was absent when they were in a couple relationship. Several of the women had a weak orientation to a traditional woman gender role but a strong orientation towards employment. Most were sexually active, either with a lover they met every so often or through temporary sexual encounters. They saw sexuality and couple relationships as separate from each other. Intimacy and trusting relationships were nothing associated with couple relationships, rather to friendship and their own children.

Even if the women were content with being single, the did not idealize it. Several reported that finances were a problem. Several also reported that they had better control over finances since they became single. Many of the women had lost friends they had had when in a couple relationship, felt like an outsider among their married friends and were no longer included in social activities. Perhaps the greatest challenge they faced as single was constantly being one’s own ‘motor’ and having to rely one’s own initiative.
From an international perspective, this study is interesting since it provides a somewhat new  picture of life as an elderly single woman. A recurring theme in several international studies is that women without a male partner have felt like a failure and had difficulty coming to terms with being single; they develop a ‘spinster identity’. We have not found this tendency in our data. 

Family and intimacy: An important aim with our study was to study family, friendship and intimacy. A theoretical point of departure was the term “families of choice”. In research, it is argued that families of choice are common in non-traditional forms of living. In contrast to a conventional sociological understanding of family which is based on kinship ties and marriage, the idea of families of choice on the notion of family as a ascribed status. Others argue that a decentering of the traditional couple relationship is taking place in favor of a centering of friendship as a source of intimacy, support, and contintuity. We do not find support for this in our data. With a few exceptions, family was conceptualized as children and partner (where there was one) and kin. I some situations however, a close friend could be spoken of as family, i.e. as a brother or sister. The fact that a person was regarded as a brother or sister did not necessariy meant that the person was a family member. Rather, it was a way of describing the quality of the relationship, emotional closeness, depth and intensity. Refering to friends in terms of family is interesting since most of our participants did not regard family relationships as more close or intimate than friendships.

Finances in same-sex and LAT couples: Research on the organization of money in ‘new’ forms of living such as same-sex couples and LATs have pointed to the greater occurrence of individualized forms of money management than in heterosexual couples. This is interpreted as a reflection an increased individualization, lack of commitment and a desire to have control over one’s own money. We find however that the finances of cohabiting same-sex couples and LATs overlap considerably more that what is show in previous research. This is manifested in the fact that couples see finances as joint responsibility, partner’s money is seen as an economic buffer for oneself, partners comment on and care about each other’s ways of handling money and consumption, partners provide each other with access to each other’s bank accounts, and cancel debts between each other. The main reasons behind this overlapping seem to be that 1)it is impractical to in practice keep money completely separate when sharing everyday life and 2) sharing resources was an important way of creating fairness and a sense of couple – a manifestation of love, togetherness and trust.

3. New research questions
The project has given rise to several new research questions. One such question is how debts within couples are handled. Several participants who lived in a couple relationship said that their partner had brought a debt into the relationship. These debts were difficult to handle and created ambivalence in the couple and in their efforts to create a fair sharing of money and consumption. Unfortunately, our data does not allow analysis of this question since the interview design restricted the development of the topic during the interview and since we have so few cases among our participants.

Despite considerable effort, we were able to recruit few single men. The few indicators we have suggest however that men experience singleness somewhat differently than women. In light of  this, and of the fact that most international studies on singles are based on women, it seems  important to investigate  how single men perceive and practice singleness.

A third question that our study gives rise to is how intimacy, friendship and family are perceived and practiced in elderly couples. Interviews with our elderly singles indicate that elderly may regard these differently than their younger counterparts, not least due to the fact that their everyday lives are no longer dominated by the triad home, working life and care for dependent children.

4. Publications
The project was started one year later that planned which has delayed publication accordingly. Several manuscripts are in the works.

Evertsson, L & Johansson, S (under tryckning) Åldrande och homsexualitet (i) Johansson, Stina (red) Omsorg och mångfald. Malmö, Gleerups utbildning AB.

Evertsson, L & Nyman, C (submitted), Individualized systems of money management: less than meets the eye. 

Eriksson K & Nyman, C (submitted), “We’ve solved it well by not solving it at all”. Practices and processes in Swedish couples’ talk about housework

Evertsson, L & Nyman, C (work in progress), Living as single woman in later life: money, love and family.

Evertsson, Lars & Nyman, Charlott (work in progress), Family as friends, friends as family? Perceptions of family, friendship and intimacy among singles.

5. Dissemination of results
We have been accepted or invited to present our research at t he following conferences and networks. 

September 2008: ISA Research Committee on Family Research, RC06: ‘Family Diversity and Gender’, ISCSP, Lissabon, Portugal. Lars Evertsson & Charlott Nyman: ‘If not negotiation, then what? Making everyday life and gender equality work in Swedish couples’. 

March 2009: Urban Art State - Event i conjuntion with Kvinnodagen 8 mars 2009, Umeå, Sverige. Charlott Nyman: ”Vad är en familj?”

May 2009: 3rd International Conference on Sociology, Athens Institute for Education and Reseach (Atiner), Greece. Lars Evertsson & Charlott Nyman: ’A fair affair? Financial organizaion in same sex couples’.

Oktober, 2009: Solo-living Conference, Centre for Research on Families and Relationships, University of Edinburgh, Skottland. Lars Evertsson & Charlott Nyman: ”New forms of living – family, intimacy and everyday life”.

March 2010: Expert workshop on Within Household Inequalities and Public Policy (WHIPP), Oxford University, Department of Public Policy, Britian. Charlott Nyman: ’Finances in same sex and LAT couples'.

The Solo-living Research Network, Centre for Research on Families and Relationships, University of Edinburgh.

Within Household Inequalities and Public Policy Network (WHIPP), Oxford University, Department of Public Policy, Oxford London. Under construction, spring 2010.

6. Budget
Funding has primarily been used for wages. Under “other expenses” are included wages for Lars Evertsson and  transcribers of the interviews. Other expenses have been computer, travel in conjuntion with data collection and conferences.