Jerker Blomqvist, språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet

Projektets syfte

Projektet är ett gemensamt dansk-norsk-svenskt initiativ. Projektet avser (1) skapandet av en digital bibliografi över översättningar till de skandinaviska språken av litteratur från antiken och medeltiden, (2) nätpublicering av denna bibliografi samt (3), i en slutlig fas av projektet, tillgängliggörande via Internet av faksimil av goda översättningar av väsentliga litterära verk. Ansökan till RJ avsåg medel för genomförande av den svenska delen av projektets båda första faser.

Projektets resultat

Johanna Akujärvi har lämnat en utförlig redogörelse för hur arbetet har bedrivits och de resultat som har nåtts. Denna redogörelse bifogas här som bilaga. Sammanfattningsvis kan sägas att de resultat som förutsågs i ansökan har uppnåtts. Vi har fått en nära nog fullständig förteckning över översättningar från latin och grekiska till svenska från år 1500 och framåt. De luckor som kan finnas avser översättningar av kortare texter som kan förekomma i periodiska publikationer eller instoppade i större verk med annat innehåll; att spåra alla sådana översättningar skulle kräva en orimligt stor arbetsinsats. Vad gäller periodika, bör dock påpekas att ett betydande antal kulturtidskrifter, som bedömts särskilt relevanta, har blivit fullständigt genomgångna. Översättningar från andra språk än latin och grekiska, t.ex. av norrön litteratur, har inte registrerats av Akujärvi. Då större kompetens inom detta språkområde finns hos projektets norska och danska deltagare, har det överenskommits att sådana svenska översättningar kommer att registreras genom huvudredaktörens försorg; i gengäld har Akujärvi under senare delen av anställningsperioden ägnat tid åt att registrera nyare översättningar från latin och grekiska till danska.

Bibliografin föreligger nu i form av ett antal Excel-ark. Planen är att dessa skall konverteras och göras sökbara, så att de kan läggas ut på Internet. Ansvaret för att detta sker ligger på huvudredaktören, som kommer att samarbeta med DSL. Finansiering för denna del av projektet är ännu inte ordnat, och det är möjligt att en ansökan om kommer att tillställas RJ.

Vägledande för projektet har varit överväganden om den framtida användning som bibliografin kan komma att få inom undervisning, forskning och kulturlivet i stort. Som speciellt intressanta användningsområden kan nämnas:
-- Inom undervisning och annan förmedling tjänar bibliografin som en vägvisare till lämpliga översättningar. Den kommer att stimulera till användning av översättningar till det egna språket eller eventuellt till något annat skandinaviskt språk som ersättning för de engelska översättningar av klassisk litteratur som nu ofta tillgrips.
-- I sin färdiga form tjänar bibliografin som en katalog över de författare och texter från antik och medeltid som har förmedlats till Skandinavien.
-- Bibliografin kan användas för forskning kring översättning, t.ex. med inriktning översättningsteori, översättningsteknik eller översättningsverksamhet sedd i ett historiskt perspektiv.
-- Bibliografin kan användas vid inomskandinavisk komparativ forskning rörande originaltexterna och deras reception.
-- För framtida översättare kan bibliografin rikta uppmärksamheten mot lakuner i översättningslitteraturen och således visa vilka texter som behöver översättas; den kan också medverka till att en text inte onödigtvis återöversätts när en god översättning redan existerar.
-- Arbetet med nyöversättningar underlättas genom att översättaren enkelt får tillgång till tidigare översättningar som jämförelsematerial.

Det kan nämnas att bibliografins användbarhet för forskningen redan verkar vara dokumenterad. Johanna Akujärvi har tilldelats en tvåårig postdoktjänst vid Lunds universitet, och denna tid kommer hon att ägna sig åt ett forskningsprojekt med titeln Översatt av... Dedikationer, företal, förord, inledningar och introduktioner till översättningar till svenska av antik litteratur från 1500- till 2000-talet. Projektet syftar enligt hennes projektplan "till att undersöka de normer och värderingar om den antika litteraturens relation till den svenska som styr översättares val av de texter som översätts till svenska, deras syn på syftet med översättning dels i allmänhet till svenska dels specifikt av grekisk och romersk litteratur, samt sättet på vilket de genomför översättningarna." Den färdigställda bibliografin kommer vara av väsentlig nytta för detta projekt.

Bilaga

Johanna Akujärvi:
Skandinaviska översättningar av antikens och medeltidens litteratur - en bibliografisk nätresurs
Redogörelse för den svenska delen av projektet

Efter överväganden beslutades det att jag skulle koncentrera mig på översättningar av antikens litteratur, men att även senare texter skrivna på latin och grekiska skulle tas med i förteckningen; litteratur skriven på folkspråken skall vid ett senare tillfälle registreras av projektledaren Lars Boje Mortensen. Jag avslutade arbetet med Excel-arken 28/8 2007. Fram till detta datum har jag registrerat sammanlagt över 2700 poster av svenska översättningar och över 1200 poster av danska översättningar av antik litteratur.
Från början av juli har jag arbetat med danska översättningar. Eftersom det visade sig att den danska registratorn inte hann bli klar och att jag dessutom hade hunnit betydligt mycket längre med de svenska översättningarna än både den danska och den norska registratorn med de danska respektive norska översättningarna, beslutade vi det att det skulle vara ett mer effektivt utnyttjande av min arbetstid om jag ägnade mig åt danska översättningar. I Norge hade de fått medel för ytterligare någon månad, men i Danmark verkar de inte kunna få mer medel till registreringen.

Jag hoppas att jag lyckats åstadkomma en någotsånär komplett förteckning över översättningarna till svenska. De översättningar som publicerats som monografier är nog relativt komplett förtecknade, liksom även de antologier som ägnats åt enbart antik litteratur. Den enhet som vi utgår från i registreringsarbetet är den antika texten/skriften, inte den moderna publikationen; flera skrifter av samma eller olika författare kan finnas i en och samma publikation. För varje skrift skall i idealfallet följande 21 uppgiftskategorier förtecknas:

1. Författare av originalverket.
2. Titel på originalverket (det som skall förtecknas här är den vetenskapliga standardtiteln på verket; oftast är det fråga om en latinsk titel).
3. Standardförkortning - för de antika texterna finns det standardförkortningar som används för att referera till dem i vetenskapliga arbeten.
4. Översättare - uppgift om översättare om det finns någon sådan uppgift.
5. Ort - förlagsort.
6. År - tryckåret.
7. Förlag - uppgift om förlag.
8. Ursprungsspråk - källspråk skall anges: grekiska eller latin. I denna kategori finns möjlighet att ange om översättningen är gjord direkt från källspråket eller om det finns ett eller flera mellanled. Det kan röra sig om en översättning av en grekisk text som översätts från franska eller något annat modernt språk (anges som "franska (grekiska)"); eller om en grekisk text som inte bevarats på originalspråket utan t.ex. i en arameisk översättning (anges också som "arameiska (grekiska)"); en annan möjlighet är t.ex. att en grekisk text som bevarats på arameiska översatts till svenska via t.ex. danska (anges som "danska (arameiska (grekiska))").
9. Målspråk - uppgift om till vilket språk som texten översatts: svenska, danska, norska (vad gäller norskan görs åtskillnad mellan bokmål och nynorsk).
10. Presentation - kort presentation av författare och text (detta har inte gjorts ännu; detta arbete skall samordnas - det är ju i mycket hög grad samma texter som översätts om och om igen till alla tre språken).
11. Textunderlag - uppgift om vilken textutgåva som översättaren använt som underlag, om sådan uppgift finns i boken eller om utgåvan är lätt att identifiera när man studerar publikationen. För detta moment är det nödvändigt att inspektera boken.
12. Använd titel - översättningen av originaltiteln; ibland kan det vara nödvändigt att studera publikationen för denna uppgift.
13. Alternativ titel - ibland kan det förekomma ett alternativ till den första titeln. T.ex. Menandros komedi Dyscolus, som i svensk översättning heter Fy för den sure eller Misantropen i en och samma översättning.
14. Textomfång - uppgift om översättningen är komplett eller om den översätter ett urval eller ett utdrag ur texten i fråga.
15. Publikation - här anges uppgifter om publikationen, d.v.s. det som står på titelbladet och som gör det möjligt att hitta skriften i bibliotekskataloger. Ibland kan denna box lämnas tom, men ofta behöver den fyllas i, eftersom de uppgifter som finns där inte sammanfaller övriga uppgifter i posten. Här anges också om översättningen ingår i en antologi eller i en tidskrift eller tidning.
16. Publikationens delar - för att fylla i denna box krävs tillgång till publikationen. Här anges på vilka sidor företal, inledning, översättning, kommentarer, index o.s.v. finns, om sådana delar finns i publikationen
17. Serie - om publikationen ingår i en serie anges det här.
18. Värdering - om man känner till någon recension av publikationen anges det här. Detta är en box som egentligen skulle behöva ytterligare ett projekt för att bli någotsånär komplett ifylld för alla poster.
19. Övriga kommentarer - här anger man om publikationen tryckts om eller om den utkommit i flera utgåvor; man kan kommentera om den grekiska eller latinska texten tryckts parallellt med översättningen, om det finns förklarande anmärkningar etc.
20. ISBN - om ISBN-nummer finns anges det här.
21. Logg - här skall man signera med sina initialer så att det framkommer vem som gjort posten.

Mitt arbete med att registrera de svenska översättningarna har underlättats enormt av att jag själv har kunnat gå i magasinen på Lunds universitetsbibliotek och plocka fram publikationerna och titta i dem. Alla publikationer finns dock inte här - en del har förkommit, andra har inte UB fått; särskilt i det äldsta materialet verkar det finnas luckor.
För att hitta de svenska översättningarna har jag använt mig av följande databaser, kataloger och publikationer. För 1500- och 1600-talsöversättningarna har Collijns två bibliografier genomgåtts (Collijn, I., Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. Vol. I-II. Uppsala 1942-1946. Collijn, I., Sveriges bibliografi intill år 1600. Vol. I-III. Uppsala 1927-1938). För översättningar av ett senare datum har jag använt följande kataloger:

o Katalog -57 (UBLund:s kortkatalog över litteratur tryckt före 1958), den systematiska avdelningen: klass.förf. saml./grek./lat; kyrkofäder. Kontroll har gjorts mot den nominala delen för vissa författare för att se hur tillförlitlig den systematiska avdelningen är; den har visat sig vara tillfredställande. I katalog 57 hittas de översättningar som finns i Lunds universitetsbibliotek publicerade fram t.o.m. 1957. Luckor kan finnas i bibliotekets bestånd, men med tanke på att biblioteket varit mottagare av pliktexemplar sedan 1698, kan bibliotekets bestånd betraktas som tämligen komplett när det gäller svenska publikationer, även om det inte innebär att biblioteket mottagit samtliga svenska publikationer; man får även räkna med att vissa publikationer förkommit (några har noterats som förkomna, andra kan ha försvunnit utan spår).
o Libris (http://websok.libris.kb.se) har använts för att hitta översättningar publicerade efter 1958. Det visade sig att det effektivaste sättet att få fram översättningarna var att söka på utvalda SAB-koder (Hoa*, Hoc*, Hocm*, Hocn*, Cda*, Cdb*, Hca*). Tillförlitligheten i SAB-kodssökningen kontrollerades genom sökningar på utvalda författarnamn; resultatet var tillfredställande.

Denna slags sökning har sina uppenbara begränsningar: man får enbart fram den litteratur som fått denna klassifikation på biblioteken; litteratur som publicerats före SAB-kodernas allmänna användning hamnar utanför, liksom de publikationer som inte fått de sökta koderna. En annan betydande brist är att översättningar som publicerats i tidningar, tidskrifter och andra slags antologier än de som ägnas enbart åt ett slags litteratur inte kommer fram i sökningar på vare sig SAB-koder eller författarnamn, vare sig i Libris eller i UBLund:s kataloger. Översättningar som publicerats i tidningar, tidskrifter och antologier saknas således i stor utsträckning i registret. De är helt enkelt för svåra att hitta. Det har varit omöjligt att inom den tidsram som jag haft gå genom alla svenska tidskrifter och tidningar; men jag har gått genom vissa tidskrifters samtliga årgångar (Tidskrift för Philologi, Artes, Res Publica, Nya Argus, Aiolos. Tidskrift för litteratur, teori och estetik (1995-2004 genomgångna; senare årgångar var inte tillgängliga 070509), Ny illustrerad tidning, Lyrikvännen, Lychnos, Medusa, Ord och Bild (070426), (Ny) Svensk tidskrift, Eranos (http://www.lingfil.uu.se/klassiska/ eranos/previss.html, genomgången t.o.m. 2004), Hellenika, Nordisk tidskrift, Pedagogisk tidskrift, Svensk litteraturtidskrift, Romhorisont, Vår tid. Årsbok utgiven av samfundet de nio). I valet av tidskrifter att har jag utgått från om jag vetat att där finns en eller flera översättningar eller om tidskriften i fråga har ett intresse för antiken. Men luckor finns.

Min förteckning över danska översättningar är mycket mindre omfattande och komplett. Jag har arbetat med den under endast drygt en månad och sökningarna har begränsats avsevärt av att jag arbetat i Lund. Min uppgift var att komplettera den danska registratorns förteckning. Då hon utgått från publicerade bibliografier, var det i synnerhet de senaste 10-20 årens danska översättningar som saknades. Eftersom man kan hitta dessa genom digitala kataloger lättare än t.ex. 1800- och tidiga 1900-talsöversättningar, var inte olägenheten med min lokalisering i Lund oöverkomlig. Men medan jag kunnat inspektera de flesta svenska översättningar med egna ögon, har jag sett endast få danska översättningar.
För att få fram danska översättningar fann jag att det effektivaste sättet var att genomsöka utvalda ämneskoder på sökmotorn REX på Det Kongelige Biblioteks hemsida (http://www.kb.dk; SK 2 och DK-5 är beteckningarna på två olika klassifikationssystem som används av Det Kongelige Bibliotek.):

SK 2:
SA Vesterlandske litteraturer: har gått genom kategorierna under avdelningen Klassisk filologi
BC Filosofi: har gått genom under kategorin Græsk-romersk filosofi CA Teologi: har gått genom under kategorierna Kirkehistorie -- Oldtiden och Middelalderen
LZ Historie: har gått genom under kategorierna Lokalhistorie och Kilder

DK-5:
88.2
20.8
28.8

På webbsidorna http://www.mtp.dk och http://www.igl.ku.dk/~aigis/ fanns mycket litteratur.

Förutom dessa systematiska sökningar på kategorier har jag dessutom sökt på valda senare författares namn både i de danska (kb.dk), svenska (Libris) och norska (bibsys.no) databaserna (Adamus Bremensis/Adam av Bremen, Archipoeta, Beda Venerabilis, Bernardus Clarevallensis/Bernhard av Clairvaux, Birgitta, Carmina Burana, Dante Alighieri, Guillelmus Ockham/William av Ockham/Occam, Hildegard Bingensis/av Bingen, Isidor av Sevilla, Johannes Sarisberiensis/John av Salisbury, Petrarca (Francesco Petrarca), Petrus Abeleardus/Pierre Abélard, Rogerus Bacon/Roger Bacon, Thomas Aquinas). För att förteckningen av översättningarna av deras verk skall kunna anses komplett krävs det dock att eventuella äldre icke-digitaliserade kataloger genomsöks. Jag har inte haft möjlighet att göra det inom den tidsram jag haft.

För den patristiska litteraturen, både den svenska, danska och norska, var den bibliografi som finns på http://www.patristik.dk/NPovers.htm särskilt användbar. I den danska förteckningen är äldre översättningar av teologisk litteratur en stor lucka, då den danska registratorn utgått från bibliografier över, syns det, antikens hedniska författare. Jag har endast kunna förteckna det som jag hittat med hjälp av de ovan nämnda digitala resurserna, som generellt blir mindre tillförlitliga ju äldre publikationer man söker efter. En komplettering med genomsökning i äldre icke-digitaliserade kataloger krävs.

Det registreringsarbete jag och mina kollegor i Danmark och Norge utför är ett första steg i skapandet av en bibliografisk nätresurs över de skandinaviska översättningarna. De Excel-ark som vi fyller i skall konverteras till en sökbar bibliografi som skall publiceras på Det Danske Sprog- og Litteraturselskabs (DSL) hemsida under 2008. Planen är också att den skall kompletteras och uppdateras regelbundet. På DSL:s hemsida finns redan en liten notis om översättningsprojektet (http://dsl.dk/bibliografier/oldtidens-og-middelalderens-litteratur).